DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Nya siffror: Sänkt arbetsgivaravgift kan skapa 38 000 nya heltidsjobb − ”Behövs”
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga kan skapa tiotusentals nya heltidsjobb och samtidigt ge stora möjligheter att gå upp från deltid till heltid. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv − som samtidigt konstaterar att tidigare studier har underskattat effekterna.
Politikerna slår regelmässigt ifrån sig alla förslag om att sänka arbetsgivaravgiften som ett redskap för att hjälpa fler unga in på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat att ett av försöken, som gjordes 2007 när arbetsgivaravgiften sänktes med elva procentenheter. I de efterföljande analyserna från IFAU slogs det fast att det var en alldeles för dyr reform: varje nytt heltidsjobb som skapades medförde ett statsfinansiellt intäktsbortfall på 1,2 miljoner. Det baserade IFAU på egna beräkningar som sa att någonstans mellan 6 000 och 10 000 jobb skapades.
− Sedan dess har den sanningen levt vidare och det har varit svårt att runda de utvärderingar som gjordes då. Men vi vet nu att IFAU underskattade sysselsättningseffekten.
Det säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som i en helt ny rapport konstaterar att så många som 38 000 heltidsjobb kan skapas om den allmänna löneavgiften, som utgör mer än en tredjedel av arbetsgivaravgiften, tas bort för unga som är yngre än 26 år.
– Det är en reform som behövs, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Arbetslösheten i Sverige är hög och ökande. Ungdomar, lågutbildade och utrikes födda har särskilt stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. Bland unga (15–24 år) är arbetslösheten 23,8 procent enligt de senaste siffrorna från SCB. Det placerar Sverige i botten bland de 27 EU-länderna: endast Rumänien och Spanien har en högre ungdomsarbetslöshet.
Redan 2021 publicerades en vetenskaplig studie som konstaterade att en sänkt arbetsgivaravgift för unga hade en betydligt större effekt än vad tidigare analyser har visat. De minskade arbetskraftskostnaderna frigjorde i sin tur resurser som kunde användas för ytterligare rekryteringar, både av unga och äldre personer. Slutsumman blev 18 140, alltså upp till tre gånger fler nya jobb än vad utvärderingen från IFAU visade.
Vidgad analys
I den nya rapporten har Sven-Olov Daunfeldt och Arian Mosaddegh använt undersökningen från 2021 och vidgat analysen genom att räkna på både hur många nya jobb som skapas och hur antalet arbetade timmar för redan anställda kan öka om arbetsgivaravgiften sänks.
− Just antalet arbetade timmar har inte varit med i tidigare undersökningar, men en ny forskningsstudie visar att de ökar kraftigt när arbetsgivaravgiften sänks. Detta har en stor betydelse för hur sysselsättningsgraden och människors förankring på arbetsmarknaden kan förstärkas, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Om arbetsgivarens lönekostnader minskar kan de frigjorda resurserna användas till att direkt anställa fler medarbetare, eller att erbjuda deltidsanställda möjlighet att gå upp i arbetstid. Just gruppen undersysselsatta, alltså de som arbetar deltid men vill gå upp i timmar, har kommit i fokus den senaste tiden och olika reformer och satsningar på att ge fler möjlighet att arbeta heltid har diskuterats. Deltid är inte ovanligt i många av de branscher där unga gör sina första insteg på arbetsmarknaden, till exempel i besöksnäringen. I och med att de är inne på arbetsmarknaden är möjligheten att kunna arbeta mer en viktig del i den egna försörjningen och fortsatta etableringen på arbetsmarknaden.
− Faktum är att utvärderingen 2007 från IFAU inte tog hänsyn till att den största sysselsättningseffekten skapades när befintlig personal får möjligheten att arbeta fler timmar. Detta har lett till en underskattning av hur mycket sysselsättningen ökar när arbetsgivaravgiften för unga sänks. Men det kan vi visa på nu, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Tidigare förbisedd effekt
I rapporten har beräkningar gjorts på både hur många helt nya arbetstillfällen som skapas och hur många nya heltidsanställningar som kan bli verklighet när fler får möjlighet att gå upp i arbetstid, allt om den allmänna löneavgiften på drygt elva procent av bruttolönen, alltså drygt en tredjedel av hela arbetsgivaravgiften, slopas för alla mellan 19 och 25 år.
− Enligt våra beräkningar leder det till 18 140 nya jobb och 20 274 nya heltidsanställningar. Sammantaget 38 414 nya heltidsjobb, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Det är alltså en hittills förbisedd effekt att en sänkt arbetsgivaravgift framför allt kan öka sysselsättningen i den växande grupp undersysselsatta som vill gå upp i arbetstid, menar Sven-Olov Daunfeldt.
− För arbetsgivaren är det en stor fördel att kunna erbjuda de som redan är inne i verksamheten ökad arbetstid i stället för att ta sig an arbetet med nyrekrytering och utbildning, säger han.
