KAMPEN MOT VÄLFÄRDSBROTTEN

Kravlistan: Så kan kriminella i välfärden stoppas – ”Ganska enkelt att rätta till”

Det finns enkla sätt att angripa brottsligheten inom vård och omsorg. Det menar Vårdföretagarnas ordförande Mark Jensen, som nu uppmanar politiken att anpassa regelverken efter verkligheten. ”Är det något kriminella kan så är det att skicka in korrekta papper och få allting att se bra ut”, säger han till TN.

Fusket och brottsligheten inom vård och omsorg drabbar utsatta människor och deras anhöriga, samtidigt som skattemedel hamnar i fel händer och seriösa företag tvingas konkurrera med kriminella. Situationen har gått från allvarlig till akut, och nu måste det till krafttag för att vända utvecklingen.

Det menar bransch- och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, vars nyvalde ordförande Mark Jensen pekar ut kampen mot välfärdsbrottsligheten som ett av de områden som han planerar att fokusera allra mest på.

– Det finns ett antal prioriteringar som är viktiga för branschen i stort och som vi även tycker är viktiga för det svenska samhället. En av de frågorna är välfärdskriminalitet och att säkerställa att branschen är helt ren och att det finns en god disciplin och ordning och reda. Eftersom välfärden finansieras av skattemedel är det extra viktigt och därför är det en viktig fråga för oss, säger han till TN.

Mark Jensen, som till vardags är vd och koncernchef för omsorgsföretaget Ambea, skrev nyligen tillsammans med Vårdföretagarnas förbundsdirektör Antje Dedering ett debattinlägg i Dagens industri där de lyfte fram vikten av att bekämpa kriminaliteten i välfärden.

”Det handlar om tillit till systemet och tillit till företagen som verkar inom systemet.”

För TN förklarar Mark Jensen att är svårt att veta exakt hur omfattande kriminaliteten i välfärdssektorn är eftersom den kan se ut på många olika sätt. Det kan handla om allt från att kriminella tar anställning i branschen till att läkare skriver ut recept på narkotikaklassade medel i syfte att de ska säljas på svarta marknaden.

Men att det råder problem med kriminalitet i välfärden och att situationen kan förvärras om ingenting görs råder det inga tvivel om, menar han.

– Vi tror att frågan är viktig utifrån många aspekter. Det handlar om tillit till systemet och tillit till företagen som verkar inom systemet. Oavsett hur stor kriminaliteten inom sektorn är, så måste den bekämpas.

”Ju närmare man kommer verksamheten, desto lättare är det att se var det finns möjligheter för kriminella att leta sig in.”

Vårdföretagarna vill gärna vara med och bidra i arbetet mot brottsligheten i branschen och har med anledning av det lagt fram flera förslag på förändringar som organisationen menar skulle göra positiv skillnad.

– Ju närmare man kommer verksamheten, desto lättare är det att se var det finns möjligheter för kriminella att leta sig in. Det gäller inte bara i privat driven verksamhet utan också i offentlig verksamhet, vi ser att den systemhotande kriminaliteten letar sig in också i offentlig sektor.

Välkomnar utredningar

Mark Jensen och Vårdföretagarna välkomnar att regeringen nyligen har tillsatt två utredningar på det aktuella området. Den ena handlar om tillståndsplikt i hälso- och sjukvård och går i korthet ut på att utreda om det ska krävas mer än i dag för att få tillstånd att bedriva olika typer av vård.

Den andra utredningen handlar om ett antal åtgärder inom den personliga assistansen, där det finns välkända problem med brottslighet. Som TN tidigare rapporterat har Vårdföretagarna länge efterfrågat insatser på det området.

– Vi tycker att de förslag som regeringen har på bordet är väldigt bra och vi tycker också att de utredningar som är tillsatta är väldigt bra. Vi förväntar oss att de ska leda till kloka förslag som kan omsättas i lagstiftning, säger Mark Jensen, och fortsätter:

– Men utöver det behöver vi ytterligare ett antal verktyg som kan hjälpa oss att säkerställa att kriminaliteten inte letar sig in och att den som finns trycks tillbaka.

Enhetliga bakgrundskontroller

Ett exempel på ett efterfrågat verktyg är en tydlig rätt till omfattande bakgrundskontroller både inför och under pågående anställning, något som saknas i dag. Mark Jensen förklarar att möjligheterna att begära ut belastningsutdrag varierar beroende vilken typ av verksamhet personen ska arbeta inom. Dessutom finns det olika typer av utdrag som omfattar olika typer av brott, vilket innebär att det inte alltid syns i ett belastningsutdrag om en person har begått ett allvarligt brott.

– Det är svårt att göra rätt och man får inte riktigt någon fullständig bild. Vi efterfrågar enhetliga och kompletta register som också skulle vara i linje med kraven i flera av våra grannländer. Så det är egentligen inget märkvärdigt utan vi menar att det skulle vara ganska enkelt att rätta till, och vi vet att det är något som kommunerna också efterfrågar.

Vårdföretagarna skulle också vilja se ett införande av förordnande för personer som arbetar med barn och ungdomar inom exempelvis LSS-verksamhet. Det skulle fungera ungefär som för väktare, det vill säga att polisen utfärdar ett tidsbegränsat förordnande för personer som har bedömts som lämpliga.

Vill att polisen utfärdar tillstånd

Vidare föreslår branschen ett krav på ackreditering från polisen för aktörer som vill driva omsorgsverksamhet som riktar sig till ungdomar.

– Polisen har tillgång till betydligt mer information än vad Inspektionen för vård och omsorg har, så en sådan ackreditering borde vara en förutsättning för att få tillstånd av IVO. Ställs det krav på att passera sådana nålsögon så rensar man också snabbt bort ganska många med oärliga avsikter.

”Det här är ju inga komplexa eller kontroversiella saker utan det borde vara relativt enkelt att få till.”

Apropå IVO så menar Vårdföretagarna att det borde ställas krav på personliga intervjuer för att få ett tillstånd. I dag räcker det ofta att skicka in en skriftlig förfrågan.

– Ingen borde kunna få tillstånd genom att bara skicka in korrekta papper, för är det något kriminella kan så är det att skicka in korrekta papper och få allting att se bra ut på pappret. Man måste träffa människor och se dem i ögonen i verkligheten, säger Mark Jensen, och fortsätter:

– Och det här är ju inga komplexa eller kontroversiella saker utan det borde vara relativt enkelt att få till. Och gör man det i kombination med de förslag som regeringen redan jobbar med, då skulle man komma väldigt långt och hjälpa både offentlig och privat verksamhet inom vård och omsorg att trycka tillbaka och förhindra att kriminalitet uppstår.

Även om kriminaliteten i välfärden kan se ut på olika sätt så finns det verksamheter som är mer drabbade än andra. Ju enklare det är begå brott desto större är risken att brottslighet sker, menar Mark Jensen och tar som exempel upp att det är enklare att begå brott inom exempelvis personlig assistans än genom att driva ett äldreboende.

– Att etablera ett äldreboende är svårt och krävande så det är ju inte där kriminella letar sig in. Man letar sig in där det är lättast att komma in och där det är enklast att tillgodogöra sig pengar eller få tillgång till saker man vill ha tillgång till, oavsett om det är pengar, narkotika eller om det är utsatta barn och unga som man kan locka in i kriminell verksamhet.

”Att man skulle få bort kriminaliteten genom att få bort privat utförd vård och omsorg, det är en helt felaktig slutsats.”

Han återkommer till att behoven av att säkra upp verksamheten finns hos både privata och offentliga utförare.

– Kriminella bryr sig inte om driftsform överhuvudtaget. De bryr sig om att de kan få genomföra sin kriminalitet. Så om det är offentligt, ideellt eller privat, det tror jag inte de tänker så mycket på mer än för att värdera vad de har behov av att få tillgång till i sin kriminella verksamhet. Och då gör man det där det är möjligt.

Utifrån det – vad tänker du om att det i den allmänna debatten ibland pratas om till exempel vinstförbud i välfärden och behov av att ”ta tillbaka kontroll”?

– De som tror att man kommer att till rätta med välfärdskriminalitet genom att driva välfärdsverksamhet i offentlig regi har inte förstått hur kriminaliteten ser ut idag. Man kan tycka vad man vill om privat och offentligt utförd vård och omsorg. Men att man skulle få bort kriminaliteten genom att få bort privat utförd vård och omsorg, det är en helt felaktig slutsats.

”Man hittar nya vägar, nya sätt att komma in och tillskansa sig det offentligas resurser. Och då måste man sätta upp nya hinder och nya barriärer för att stävja det.”

Problemen med kriminalitet inom vård och omsorg är knappast nytt. Redan 2018 slog en utredning fast att det förekom fusk och brottslighet inom exempelvis personlig assistans. Men även om Mark Jensen gärna vill se konkreta åtgärder så snart som möjligt så menar han att de nya utredningarna fyller en viktig funktion.

– Kriminaliteten utvecklas över tid. Man hittar nya vägar, nya sätt att komma in och tillskansa sig det offentligas resurser. Och då måste man sätta upp nya hinder och nya barriärer för att stävja det. Min uppfattning är inte att man utreder saker man redan har utrett, utan att man utreder nya saker, säger han.

Men vissa av era förslag är som du säger inte så kontroversiella och finns redan i våra grannländer. Borde man inte kunna få dem på plats relativt enkelt?

– Visst kan man ibland tycka att kan vi inte komma till skott här i stället för att utreda igen, men det är så den svenska förvaltningsmodellen fungerar. Det måste utredas först innan något kan omsättas till lagstiftning. Och det är ju i grunden klokt, men kriminaliteten flyttar sig framåt ganska snabbt och då kan man tycka att det borde finnas ett snabbspår. Eller att man utreder lite mer begränsade områden för att snabbare komma fram till lagstiftning.

Man måste också ha respekt för att vissa frågor är komplexa och det i slutändan handlar om människor som har behov av vård och omsorg, påminner Mark Jensen.

– Och då måste man vara säker på att det man sätter in är i förhållande till det mänskliga perspektivet. Men också att åtgärderna faktiskt är träffsäkra mot den kriminalitet som finns i det svenska samhället i dag.