FRIHANDELNS FRAMTID

”Svårt att se en överenskommelse mellan EU och USA”

EU och USA har det största och mest integrerade ekonomiska partnerskapet i världen. Det kan inte tillåtas reduceras till handelskonflikt, skriver handelsexperterna Henrik Isakson och Ingrid Serup.

På ”Liberation Day” den 2 april meddelade president Trump att omfattande tullar införs mot hela världen. 10 procent extratull mot alla länder och därtill specifika tullar mot enskilda länder på högre nivåer. Sedan pausades de landspecifika tullarna efter mindre än 24 timmar. Fram till den 9 juli ska nu ett stort antal länder förhandla med USA för att slippa återinförandet av de högre tullarna. Hur kommer det gå och vad händer om det misslyckas?

För Sverige, som en del av EU, hänger hotet på 20 procent tull över oss. Trump har även hotat med 50 procent tull mot EU. Så höga tullar skulle kraftigt försvåra svenska företags möjligheter att exportera varor till USA. 2024 var denna export värd nästan 190 miljarder kronor, vilket motsvarar 9 procent av Sveriges totala varuexport och gjorde USA till vår tredje viktigaste exportmarknad. Mycket står med andra ord på spel.

”De flesta vi träffade i Washington uttryckte motvilja mot tullarna.”

Svenskt Näringsliv spenderade i början av maj fyra dagar i Washington DC tillsammans med nordiska kollegor för att träffa tankesmedjor, media, näringslivsorganisationer, de nordiska ambassaderna, tjänstemän på handelsdepartementet och politiska tjänstemän i kongressen. Syftet var att skapa en bättre förståelse för diskussionerna om utvecklingen av USA:s handelspolitik och för hur utsikterna ser ut för ett avtal mellan EU och USA, och därmed en amerikansk tullnedtrappning mot EU.

De flesta vi träffade i Washington uttryckte motvilja mot tullarna, vilka sågs negativa för USA:s ekonomi och handel med resten av världen. Tullarna, och framför allt de många tvära kasten i besluten kring tullarna, skapar stor osäkerhet. Alla vi träffade önskade se ett avtal mellan USA och EU som deskalerar handelskonflikten. Även de som jobbar för eller nära administrationen såg de svårigheter tullarna kan skapa för USA, även om man såg tullarna som nödvändiga för att uppnå vissa politiska mål, såsom minskat handelsunderskott och att återfå industrier och tillverkningsjobb som gått förlorade i USA.

”EU är redo att förhandla om ett riktigt frihandelsavtal som sänker tullarna på båda sidor.”

Tyvärr antog de allra flesta vi mötte att USA kommer fortsätta tillämpa extratullen på 10 procent mot i princip hela världen och att EU ska vara nöjda om vi kan komma så ”lindrigt” undan. Risken att situationen blir värre ansågs stor. Men vad kan EU erbjuda, vad vill USA egentligen ha? Och ska EU nöja sig med ”bara” 10 procent extratull?

USA har landat överenskommelser med Storbritannien och Kina för att deskalera handelskonflikterna med dessa länder och sänka tullarna, men det är inte frågan om riktiga avtal utan bara tillfälliga överenskommelser. EU är redo att förhandla om ett riktigt frihandelsavtal som sänker tullarna på båda sidor och som gemensamt tar sig an olika former av andra handelshinder. Intresset för detta i USA verkar dock minst sagt vara ljummet.

Den amerikanska administrationen är mer intresserad av att EU på egen hand (utan amerikanska motprestationer) ska ta bort en rad regleringar, inom såväl det digitala området som inom hållbarhet, som ses som handelshinder. En del av dessa regleringar ses som problematiska även i Europa och EU genomgår därför nu ett regelförenklingsarbete på bred front, vilket borde ses som positivt från USA håll. Men att EU skulle gå med på att göra undantag specifikt för USA eller ta bort EU-regleringar bara för att USA vill det är inte sannolikt. Tyvärr är det ganska svårt att se konturerna av en överenskommelse mellan EU och USA. Det USA vill ha kan inte EU ge och det EU kan ge vill USA inte ha, för att förenkla det.

Om förhandlingar inte leder till en överenskommelse och USA har kvar sina tullar mot europeisk import, kommer EU införa motåtgärder mot USA. Det finns redan en lista med motåtgärder i form av tullar på amerikanska produkter som träder ikraft i sommar om förhandlingarna inte lyckas. Dessutom förbereder EU-kommissionen en ny lista med mer omfattande motåtgärder, både tullar och vissa exportrestriktioner.

”Det blir inte lätt att enas kring ett väl avvägt paket med motåtgärder.”

Det svåra kommer bli att besluta om åtgärder som ska skada USA ekonomiskt och samtidigt skadar oss själva så lite som möjligt. Hur vi än bär oss åt kommer höjda tullar mot amerikansk import även skada vissa intressen inom EU, företag och konsumenter som är beroende av denna import. Att försöka hitta ett sätt att skada USA så att de genomför tullreträtt utan att samtidigt göra stora skador på vår egen ekonomi är ingen enkel uppgift.

Det blir inte lätt att enas kring ett väl avvägt paket med motåtgärder. Blir paketet för stort skadar vi vår egen ekonomi, blir det för litet kanske det inte skapar den kraft som behövs för att få USA att ändra kurs och ta bort tullarna mot oss.

”EU och USA har det största och mest integrerade ekonomiska partnerskapet i världen.”

Sammantaget är det därför svårt att se både hur ett avtal kan se ut och hur en handelskonflikt skulle kunna utkämpas av EU. Men något av detta kommer vi likväl få. Från näringslivets håll hoppas vi att EU-kommissionen och den amerikanska administrationen fortsätter försöka förhandla fram ett avtal som gör att konflikten inte trappas upp.

Vi vill att den istället trappas ner. Näringslivet inom EU, bland annat Svenskt Näringsliv, har i flera år argumenterat för ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Detta ser i nuläget omöjligt ut men medan vi väntar på ett mer positivt handelspolitiskt klimat bör vi försöka samarbeta i den mån det går. Alternativet är för allvarligt: EU och USA har det största och mest integrerade ekonomiska partnerskapet i världen. Det kan inte tillåtas reduceras till handelskonflikt.