HOTEN MOT SKOGSBRUKET
Skogsindustrin sågar nya klimatförslag – hotar 7 200 jobb: ”Anmärkningsvärt”
Miljarder som går upp i rök och tusentals jobb som förloras. Det blir konsekvensen om Miljömålsberedningens förslag inte stoppas, rasar Skogsindustrierna. ”En liten nettoeffekt och en stor samhällsekonomisk kostnad”, säger näringspolitiska chefen Magnus Berg till TN.
På lördag (den 7 juni) är det sista dagen för remissvaren på Miljömålsberedningens slutbetänkande.
En ny strategi som föreslås i betänkandet är att skogsägare ska kunna få ersättning för att låta bli att avverka skog, så kallade kolinlagringsavtal.
Skogsindustrierna sågar Miljömålsberedningens förslag som hotar tusentals jobb.
Förslaget om kolinlagringsavtal riskerar minska råvarutillgång och försvåra klimatomställningen.
Betydande ekonomiska förluster väntas, motsvarande 8 miljarder kronor.
Skogsindustrierna ifrågasätter också tolkningen av Sveriges internationella åtaganden kring skyddad skog.
Kritik riktas mot att substitutionseffekten, alltså klimatnyttan med trä, inte tydligt mäts och synliggörs.
Att öka Sveriges kolsänka enligt nya målet från EU:s beräkningsmodell kallas orimligt.
Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, menar att det riskerar att minska tillgången på förnybar råvara, försvåra klimatomställningen och slå mot sysselsättningen.
– Förslaget om kolinlagringsavtal där skogsägare ska få betalt för att låta skogen stå leder till en betydande minskning av tillgänglig råvara till främst sågverksindustrin, och motverkar därmed möjligheten att få fram fossilfritt material, säger Magnus Berg.
”Dyr och ineffektiv åtgärd”
Syftet är att öka kolsänkan i markanvändningssektorn. Men enligt Magnus Berg är åtgärden både ineffektiv och dyr.
– Vi bedömer att de samlade effekterna av förslagen kan innebära att cirka 5 miljoner kubikmeter virke undandras från industrin. Den volymen motsvarar ett förädlingsvärde på 8 miljarder kronor och skapar sysselsättning för cirka 7 200 personer, säger han.
Åtgärden riskerar också att inte att få någon effekt på grund av läckage.
– Om en skogsägare får betalt för att inte avverka kommer den avverkningen sannolikt att göras av någon annan som kanske inte planerat för att avverka. Det riskerar bli en liten nettoeffekt och en stor samhällsekonomisk kostnad.
Skogsindustrierna ifrågasätter också hur beredningen tolkar Sveriges internationella åtaganden. Enligt strategin ska Sverige skydda alla återstående urskogar och gammal skog – något industrin tillstyrker.
Långt över vad EU kräver
Men i delar av utredningen används även begreppet ”naturskogar”, vilket Magnus Berg menar går långt utöver det EU-lagstiftningen kräver.
– Det är anmärkningsvärt att det i delbetänkandet förs resonemang som innebär att Sveriges åtagande är något annat än att skydda gammal skog och urskog. Naturskogar är ett mycket vidare begrepp och ingår inte i åtagandet, säger han.
Han efterlyser också en tydligare och mer enhetlig översättning av EU-begreppet "old-growth forests", som i olika svenska dokument översatts både till "gammal skog" och "naturskog".
Magnus Berg är samtidigt positiv till delar av strategin – särskilt satsningarna på rådgivning och ökad skogstillväxt, till exempel genom gödsling. Dessa åtgärder ligger i linje med vad branschen länge efterfrågat och kan ge både klimat- och produktionsnytta.
– Rådgivning kring förbättrad skogsskötsel, gödsling och minskade viltskador kan ge betydande effekt, inte minst på lite längre sikt, säger han.
”Saknas helt i förslaget”
Men han är besviken på att strategin inte innehåller konkreta förslag om hur den så kallade substitutionsnyttan – klimatfördelen med att ersätta fossila material med trä – ska synliggöras och mätas.
– Insikten om att skogens klimatnytta också ligger i substitution borde ha lett till tydliga mål och metoder för att mäta den nyttan. Det saknas helt i förslaget, säger han.
Ett annat kritiskt område är hur Sverige redovisar skyddad natur. Skogsindustrierna menar att beredningen har gjort en alltför restriktiv tolkning av EU:s vägledning och därmed underskattar hur mycket som faktiskt skyddas.
– Samtliga frivilliga avsättningar och alla impediment bör rapporteras som skyddade områden. Det är direkt felaktigt att klassa dessa som OECM, eftersom deras syfte är att bevara biologisk mångfald, konstaterar Magnus Berg.
”Målet är orimligt”
Som TN tidigare har rapporterat har Europas skogars förmåga att binda koldioxid minskat de senaste åren, bland annat på grund av torka, stormar, insektsangrepp men också på grund av en större avverkning.
Trots att Sverige har Europas största kolsänka och länge varit en nyckelspelare i EU:s klimatarbete, har den svenska skogens kolupptag minskat. Naturvårdsverket har också ändrat beräkningsmodellen för hur kolsänkan rapporteras till EU.
Enligt den nya modellen måste Sverige öka det årliga upptaget från 4 till hela 19 miljoner ton till 2030. Skogsindustrierna kallar målet orimligt.
”Det är osäkert om det ens är möjligt på grund av dessa externa faktorer”, sa Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman till TN.
