DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Så ska Sverige värva USA:s topptalanger – ”Tajmningen är väldigt bra”

Regeringen borde storsatsa för att locka till sig toppforskare från det turbulenta USA, menar flera experter som TN har talat med. "Det är helt avgörande för vår bransch att vi kan locka till oss utländska talanger", säger Teknikföretagens Maria Rosendahl till TN.

När Donald Trumps administration fryser ekonomiska bidrag och skapar oreda på amerikanska lärosäten kan det öppna gyllene möjligheter för svenska företag och universitet att locka till sig de främsta forskarna. Det menar flera experter som Tidningen Näringslivet har pratat med. Experterna är också ense om att Sverige ständigt behöver tillgång till utländska forskare och talanger.

– Vi har ett väl fungerande utbildningssystem och där fångar vi många talanger men det räcker inte för svenska företag. Det finns inte tillräckligt med talanger i Sverige så det är helt nödvändigt att vi också får kompetens från andra länder. Jag skulle säga att det är helt avgörande för vår bransch att vi kan locka till oss utländska talanger, både forskare och entreprenörer, säger Maria Rosendahl till TN.

Hon är näringspolitisk chef vid arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen som företräder 4 500 svenska företag som arbetar med avancerad teknologi. De flesta är små och medelstora företag och finns över hela landet. Bland tungviktarna i branschen märks Volvobolagen, Scania, Electrolux, ABB, Hitachi, Alfa Laval och Tetra Pak.

– Alla våra bolag verkar på en internationell marknad och många har en stark forskningsbas i Sverige. Eftersom de jobbar på en global marknad är det också naturligt att ha internationella talanger och det gäller inte bara de stora bolagen utan också de mindre. Därför ligger det i bolagens intresse att Sverige skapar förutsättningar att locka hit talanger i konkurrens med andra länder, säger Maria Rosendahl.

I hög grad globaliserade

Den bilden delas av Per Strömbäck, verksamhetschef på Dataspelsbranschen, som organiserar företagen i det svenska spelundret. Minecraft, Candy Crush Saga, Battlefield, Amnesia och It Takes Two är exempel på framgångsrika spel som svenska företag skapat.

– De svenska dataspelsföretagen är i väldigt hög grad globaliserade när det gäller spelarna, distributionsvägarna, ägarna, värdekedjorna och förstås också kompetensförsörjningen. Faktum är att vi har under lång tid haft underskott i kompetensförsörjningen i Sverige vilket vi har försökt att lösa med kompetensmigration, säger Per Strömbäck till TN.

Den färskaste statistiken visar att den svenska dataspelsbranschen ökade med åtta procent eller motsvarande 644 nya helårstjänster 2023. Av de 644 personerna har hälften flyttat till Sverige för att jobba och av dessa kom ungefär hälften från ett land utanför EU – trots att företagen tvingas tampas med ett bökigt och onödigt regelkrångel.

– Det är svårt med arbetskraftsinvandring på grund av hur systemet fungerar i Sverige och de attityder som idag finns till migration. Det är komplicerat att ta hit kompetent personal från andra länder, särskilt utanför EU. Det som ställer till det är bland annat reglerna kring arbetstillstånd, långa handläggningstider, svårigheter med att få ett svenskt personnummer, hur bostadsmarknaden fungerar och så vidare. Invandringsreglerna har ju inte heller blivit mer generösa de senaste åren utan tvärtom mer restriktiva. Men våra företag har ändå lyckats att rekrytera kompetent personal från andra länder eftersom de är beroende av talanger utifrån, säger Per Strömbäck.

Viktigt att regeringen röjer vägen

Branschföreträdarna är överens om att det är viktigt i det här läget att den svenska regeringen röjer vägen för arbetskraftsinvandring av högutbildad personal.

– Det finns uppenbarligen en hel del att göra från politiskt håll som att underlätta uppstarten för företag, ordna lite mer stöd som andra europeiska länder satt in, minska regelkrånglet och förbättra expertskatten. Vi ser gärna att expertskatten omfattar lite fler kategorier av medarbetare. Kompetensunderskottet finns ju på bredden också, inte bara på stjärnpositionen. Lönen spelar en större roll än vad man tror, säger Per Strömbäck.

Maria Rosendahl berättar att Teknikföretagen nyligen deltog i ett rundabordssamtal med migrationsminister Johan Forssell (M) och att frågan då diskuterades.

– Det var ett väldigt bra samtal, inte specifikt om situationen i USA utan om talangattraktion generellt. Idag finns inte någon sammanhållen funktion kring frågor om hur Sverige kan attrahera talanger och det skulle behövas en sådan funktion. Jag tycker att regelverket har blivit bättre på senare år men det finns mycket kvar att göra. Andra länder som Finland och Nederländerna satsar betydligt mer, säger hon.

De svenska lärosätena följer utvecklingen I USA med oro. Lars Strannegård, professor i företagsekonomi och rektor för Handelshögskolan i Stockholm, menar att den akademiska friheten är hotad.

– Trumpadministrationen bedriver ju en veritabel attack mot universiteten och använder frysning av statliga medel och blandar sig i hur lärosätena rekryterar studenter och personal. Det är ju ett flagrant angrepp på den akademiska friheten, säger han.

USA den akademiska supermakten

De amerikanska universiteten rankas som de absolut bästa i världen, bara Oxford, Cambridge och ETH i Zürich platsar på 20-bästalistan så det är inga överord att klassa USA som den akademiska supermakten. Men svenska lärosäten står sig bra i den internationella konkurrensen, menar Lars Strannegård.

– Sverige har svårt att konkurrera om talanger lönemässigt men vi har ett bra system. Alla talar engelska, vi har ett socialförsäkringssystem som funkar väl, än så länge har vi en hög nivå av akademisk frihet och vissa av våra institutioner håller hög kvalitet. KI, KTH, Chalmers och Linköping har världsledande forskning och Handelshögskolan är en av Europas mest aktade utbildningsinstitutioner. Vi har miljöer som redan idag attraherar disputerade från MIT och från Oxford och vi behöver få in fler talanger på den nivån. Det här är ett bra land att komma till, säger han.

Lars Strannegård menar att det kan räcka att locka till sig ett få tal högpresterande forskare för det i sig kan öka ett lands magnetism.

– Med andra är det väldigt viktigt att få tag på duktiga talanger fort. Många andra länder som Finland, Nederländerna och Belgien sätter nu upp program för att hjälpa sina lärosäten och det borde Sverige också göra. Svenska politiker kan underlätta rekryteringen genom att säkerställa den akademiska friheten, säger han.

Öppnats möjligheter

Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, håller med om att det har öppnats möjligheter för att locka till sig lovande forskare.

– Sverige sitter på en bra position här. Bland annat genom att våra lärosäten redan är väldigt internationaliserade. Jag skulle säga att svenska lärosäten är mest internationaliserade i hela Europa. Sedan har vi ett väldigt forskningsintensivt näringsliv med företag som Astra Zeneca, Ericsson och Volvo och det kan locka över forskare från amerikanska bolag. Våra lärosäten räcker inte till för att kompetensförsörja våra bolag utan det är nödvändigt att ta in arbetskraft utifrån. Vårt näringsliv är större än Sverige, säger han.

Gång efter gång betonar Emil Görnerup att det är viktigt att få hit forskare och talanger som faktiskt är duktiga. Skicklighetsnivån kan göra skillnad för ett helt land.

– Historiskt sett har de länder som har varit bäst på att attrahera de duktigaste forskarna och studenterna blivit de mest framgångsrika rent ekonomiskt. Sambandet är hur tydligt som helst. Det är någonting som har varit påtagligt med USA:s ekonomiska under. Nu är läget där lite annorlunda. Det gör att attraktiviteten minskar och då kan Sverige passa på att locka till sig forskare.

Sverige skulle kunna ta initiativet till en talangjakt omgående, menar Emil Görnerup. Det finns nämligen redan konkreta pengar att ta av. I höstas presenterade regeringen en omfattande forskningsproposition med stora substantiella tillskott i forskningspengar till lärosätena och proklamerade samtidigt att Sverige ska bedriva forskning i världsklass.

– Här finns en klar möjlighet att agera. Regeringen skulle kunna använda en del av dessa pengar som en hävstång för att attrahera forskare och ge dem bra möjligheter. Tajmningen är väldigt bra och regeringen borde gå fram skyndsamt, säger Emil Görnerup.