DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Kortare arbetsvecka kräver fyra år längre arbetsliv – ”Faller på sin egen orimlighet”

Om alla ska jobba mindre varje vecka så måste alla jobba nästan fyra år längre i livet. Det visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. ”Vi behöver fler arbetade timmar – inte färre – om vi ska klara välfärden”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt och påtalar samtidigt att det är en myt att vi idag arbetar 40 timmar i veckan.

Nästan fyra år. Så mycket längre måste var och en av oss jobba innan vi får gå i pension om den lagstadgade arbetstiden sänks från 40 till 35 timmar per vecka. Det visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv baserat på siffror från OECD och Pensionsmyndigheten.

– Ska alla jobba mindre varje vecka så blir konsekvensen att alla måste jobba längre – annars går kalkylen inte ihop, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.

– Även om vi arbetar färre timmar per person och vecka, så måste den totala arbetsinsatsen vara konstant om vi ska klara av välfärden. Det gör att vi i snitt behöver jobba nästan fyra år längre för att hålla den totala arbetsinsatsen konstant.

”Arbetstidsförkortning låter bra, men måste ställas mot verkligheten: vem ska betala kostnaden för mindre arbete?”

Han poängterar att det dessutom är en myt att svensken i allmänhet jobbar de 40 timmar per vecka som lagstiftades om 1973.

– Mycket har hänt de senaste 52 åren. Genom den kollektivavtalade arbetstiden, som fack och arbetsgivare har kommit överens om, jobbar väldigt många svenskar redan färre än 40 timmar.

Sänkning med 116 timmar

Den teoretiska arbetstiden för personer som arbetar heltid i Sverige är 40 timmar per vecka eller 2 080 timmar om året. Men så mycket jobbar vi inte. År 2023 var den genomsnittliga tiden som varje sysselsatt arbetade 1 437 timmar.

– Om arbetstiden sänks till 35 timmar per vecka motsvarar det en sänkning med 116 arbetstimmar per person och år.

Att minska den totala arbetsinsatsen är inte ett alternativ, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Vi behöver fler arbetade timmar – inte färre – om vi ska klara välfärden, stärka tillväxten och möta alla de utmaningar vi har i framtiden. Det krävs helt enkelt fler människor i arbete, annars bromsar vi utvecklingen framåt. Vi kommer inte att ha råd att finansiera den akuta utbyggnaden av infrastrukturen och vi kommer att ytterligare försvåra kompetensförsörjningen till alla företag som skriker efter medarbetare, säger han.

I Sverige jobbar vi idag färre antal timmar än i många jämförbara länder. Faktum är att vi är femte från botten bland alla OECD-länder, visar en sammanställning som Ekonomifakta har gjort. Att det är så lite beror bland annat på att vi kommer ut på arbetsmarknaden senare i livet och att vi har en längre föräldraförsäkring än de flesta andra länder.

– Sverige har inte råd att jobba mindre, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”Vi kommer inte att ha råd att finansiera den akuta utbyggnaden av infrastrukturen och vi kommer att ytterligare försvåra kompetensförsörjningen till alla företag som skriker efter medarbetare.”

Utöver alla andra problem som en lagstadgad arbetstidsförkortning skulle skapa, så blir den svenska befolkningen allt äldre. Det är en demografisk utmaning som innebär att färre ska försörja fler, förklarar han.

– Då faller det på sin egen orimlighet att alla dessutom ska kunna jobba mindre.

Sju av tio har svårt att rekrytera

Svenskt Näringsliv genomför varje år en rekryteringsenkät för att ta reda på hur svårt det är för företagen att hitta nödvändig kompetens. De senaste siffrorna, från mars i år, visar att sju av tio företag har svårt eller till och med mycket svårt att rekrytera. Vart fjärde försök misslyckas helt.

– Att i det läget försämra företagens kompetensförsörjning ännu mer genom att minska antalet arbetade timmar per person skulle inte bara drabba det enskilda företaget utan hela den svenska konkurrenskraften. Det leder till försämrad tillväxt och större risk för arbetslöshet. I förlängningen går det också ut över vår gemensamma välfärd, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Arbetstidsförkortning låter bra, men måste ställas mot verkligheten: vem ska betala kostnaden för mindre arbete? Det finns inga gratisluncher. Om vi ska kunna erbjuda samma välfärd – eller ännu bättre – måste tillväxten öka. Annars kommer lösningen från politiken till slut att vara högre skatter och mindre kvar i plånboken för alla.