RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Protokoll visar klyfta i Riksbanken

Riksbankens chef Stefan Ingves är på väg att avgå efter 17 år på posten. Han lämnar en direktion där meningarna går isär om behovet av fler räntehöjningar. Arkivbild Bild: Fredrik Sandberg/ TT

Ekonomi (TT)

Riksbanken väntas slå till med en räntehöjning till i februari, för att få bukt på den ovanligt höga inflationen. Men det finns de i direktionen som tror att det faktiskt kan räcka med de rekordsnabba räntehöjningarna vi redan har haft i år, enligt protokollet från senaste räntemötet.

Inflationstrycket blev oväntat högt under hösten, trots vikande elpriser. Det motiverade en höjning av Riksbankens styrränta på 75 punkter (0,75 procentenheter) till 2,5 procent i november.

Duvaktig Breman

Direktionen var i formell mening enig om detta beslut. Men det finns en tydlig skiljelinje mellan duvor och hökar när man tittar på hur de resonerar om motiven till höjningen.

"Om inte underliggande inflation hade fortsatt att stiga hade jag förespråkat en lägre höjning av styrräntan. Med dagens höjning bedömer jag att vi närmar oss en nivå då styrräntan sedan kan hållas oförändrad under en tid", sade vice riksbankschef Anna Breman enligt protokollet från mötet den 23 november.

Hon intar därmed en duvaktig inställning, genom att öppna för att hon kan rösta för en oförändrad ränta på februarimötet.

Även vice riksbankschef Martin Flodén sorterar in sig bland duvorna:

"Att i det här läget bedöma hur mycket penningpolitiken behöver stramas åt för att få önskad effekt på inflationen men inte skapa en alltför stor realekonomisk nedgång med stora bortfall i produktion och sysselsättning är inte lätt", konstaterade han.

Hökaktig Ohlsson

Ett betydligt mer hökaktigt tonläge hörs från vice riksbankschef Henry Ohlsson:

"Den höga inflationen riskerar att dra igång en spiral av prishöjningar, löneglidning, prishöjningar, löneglidning etc i närtid. Det är centralt att mota sådana tendenser i tid. Det är alldeles uppenbart för mig att penningpolitiken måste bli mycket mindre expansiv", sade han enligt protokollet.

"Om det hade funnits en majoritet för att höja med 1 procentenhet hade jag stött en sådan höjning", tillade han.

För Stefan Ingves var mötet det sista penningpolitiska beslutet efter 17 år på posten som riksbankschef. Han betonade att räntebanan – alltså prognosen från direktionen om framtida räntenivåer – är just en prognos och inget löfte.

"Jag skulle inte alls bli särskilt förvånad om räntan längre fram behöver höjas ytterligare, och därtill, när det är dags att sänka räntan, ja det vet vi ingenting om", sade han enligt protokollet.

Två nya ledamöter

Förutom ny inflationsstatistik kommer beslutet på nästa räntemöte att påverkas av två nya ledamöter. Den förre FI-chefen Erik Thedéen tar vid årsskiftet över som riksbankschef och samtidigt kommer Aino Bunge med i direktionen, för att ersätta Cecilia Skingsley – som avgick för ett annat uppdrag i höstas.

"Räntebeskedet i februari kommer bli en rysare", konstaterar SEB-ekonomen Olle Holmgren i en kommentar.

Kollegan Torbjörn Isaksson håller med om att nykomlingarna gör situationen svårbedömd.

"Detta ökar osäkerheten för ränteutsikterna", skriver han i en kommentar.

Han tillägger att han tror på en höjning på 25 punkter till i februari, med en risk för att det kan bli 50 punkter. Vad höjningen hamnar på avgörs i slutändan av hur inflationen utvecklar sig, enligt Isaksson.

Joakim Goksör/TT