BREXIT

Nytt avtal nått i sista brexitfrågan

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på måndagens pressträff. Bild: Dan Kitwood/AP/TT

EU/Storbritannien (TT)

Storbritanniens regering och EU har kommit överens om en ny lösning i den infekterade Nordirlandsfrågan. Nästa steg är att få unionister och Tory-politiker att acceptera överenskommelsen som den brittiske premiärministern och EU-kommissionens ordförande presenterat.

– Ett nytt kapitel mellan EU och Storbritannien har nu inletts, sade den brittiske premiärministern Rishi Sunak på måndagseftermiddagens presskonferens som hölls på slottet Windsor strax utanför London.

– Jag är glad att kunna meddela att vi har gjort ett betydande genombrott. Tillsammans har vi ändrat det ursprungliga protokollet och upprättat ett nytt "Windsor-ramverk", fortsatte Sunak.

Den brittiske premiärministern sade bland annat att ramverket kommer att låta handeln "flöda fritt inom Storbritannien" samtidigt som man "slår vakt om Nordirlands invånares suveränitet".

– Dagens avtal handlar om att bevara den rätta balansen (från Långfredagsavtalet) och staka ut en ny väg framåt för Nordirlands invånare.

Fått bort gränsdragningar

– Det ska införas gröna och röda vägar över gränsen till Irland. På röda vägar ska det göras tullkontroller för varor som riskerar att hamna i EU och på gröna vägar ska det rulla fritt inom Storbritannien, fortsatte Sunak som också sade att man fått bort alla former av gränsdragning i Irländska sjön.

Att de två hade för avsikt att avsluta frågan om det så kallade Nordirlandsprotokollet stod tämligen klart på förhand: von der Leyen tidigarelade med kort varsel en sedan tidigare planerad resa till Storbritannien, samtidigt som det började florera uppgifter om att det kommit ett genombrott.

"Jag ser fram emot att vända blad och påbörja ett nytt kapitel med vår partner och vän", skrev hon på Twitter i samband med att hon anlände till London med tåg vid lunchtid på måndagen.

Stöd från DUP

Brittiska regeringar har nått en rad olika överenskommelser med EU om protokollets utformning, men haft svårt att få stöd för det på hemmaplan. Även i detta fall kommer premiärminister Sunak behöva stöd från EU-skeptiker i de egna parlamentsleden och inte minst från det nordirländska partiet DUP, som ställer tuffa krav på hur det ska utformas.

– Allt kommer att hänga på DUP. Om DUP är emot det, så tror jag att ett betydande antal konservativa kommer att vara missnöjda, konstaterade Tory-ledamoten Jacob Rees-Mogg, en av de mer högljudda brexitivrarna på Torypartiets bakre bänkar i underhuset, innan överenskommelsen presenterades.

Från EU har det framhävts att parterna faktiskt redan har kommit överens, samt slagits vakt om att EU-domstolen ska kunna ha domsrätt över hela den inre marknaden.

"Får ta oss tid"

DUP har inte velat säga något förrän de sett detaljerna.

– Jag är varken positiv eller negativ. Jag tror att vi behöver ta oss tid och titta på avtalet, vad det erbjuder och hur det passar våra sju test, sade DUP:s partiordförande Sir Jeffrey Donaldson till BBC:s reporter i Belfast när uppgifterna om en överenskommelse började läcka.

De sju test som Donaldson nämner är sju tydliga krav som DUP tidigare har fört fram som avgörande för att ett nytt protokoll ska anses godtagbart. För unionisterna är det av stor vikt att Nordirland inte får en mindre fördelaktig ställning inom Storbritannien, med ett slags gräns som i stället går på Irländska sjön.

DUP-toppen Arlene Foster är skeptisk till vad Rishi Sunak kan ha åstadkommit, med hänvisning till att han inte konsulterade hennes parti.

– Och det faktum att herr Sunak inte involverade DUP innebär att han bara har gjort samma misstag som Theresa May tyvärr gjorde 2017, sade hon till den högerlutande tv-kanalen GB News.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Gränsdragningen mellan Irland och brittiska Nordirland är en känslig fråga, som har tvingats till ett särskilt avgörande i och med det brittiska utträdet ur EU. Bild: Johan Hallnäs/TT

Fakta

Under förhandlingarna inför Storbritanniens utträde ur EU enades London och Bryssel om ett särskilt Nordirlandsprotokoll för att kunna hålla en fortsatt öppen gräns mellan den brittiska landsdelen och resten av Irland.

Den stora oron annars hade varit att kontroller och övervakning vid gränsen mellan Irland och Nordirland skulle spräcka Långfredagsavtalet – det fredsavtal som 1998 satte stopp för 30 år av våldsamma oroligheter i Nordirland.

Protokollet har bland annat inneburit att varor från resten av Storbritannien ska kontrolleras i de nordirländska hamnarna i stället för vid gränsen.

Nordirlands Londonvänliga så kallade unionister, framför allt i partiet DUP, har dock varit stadigt kritiska mot protokollet och anser att det ger landsdelen orättvisa nackdelar inom Storbritannien. Motståndet har bidragit till att Nordirland inte kunnat enas om en regional regering efter valet i maj i fjol. Nordirlands regering har inte varit funktionsduglig sedan dess.

Även regeringen i London är kritisk och vill bland annat att tvister om protokollet inte ska hanteras av EU:s domstol utan av en särskild instans.