Val i Danmark – öppnar för bred regering

Statsministern Mette Frederiksen (S) har utlyst val i Danmark. Tisdagen den 1 november går danskarna till valurnorna. Bild: Liselotte Sabroe/Scanpix Ritzau/TT

Danmark (TT)

Under hot om en misstroendeförklaring har statsminister Mette Frederiksen (S) utlyst folketingsval.

I början av november går danskarna till valurnorna.

– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten, säger Frederiksen.

Under förmiddagen träffade statsminister Mette Frederiksen och ett antal andra ministrar från den socialdemokratiska regeringen drottning Margrethe för att informera om att ett folketingsval kommer att hållas i Danmark.

Efter lunch meddelade Frederiksen på en pressträff i representationsbostaden Marienborg att valet kommer att hållas tisdagen den 1 november.

– Jag har i dag meddelat drottningen att val till folketinget blir utlyst. Socialdemokratiet går till val på att det bildas en bred regering, säger Mette Frederiksen på pressträffen.

Regering med borgerliga partier?

Hon öppnar för en regering med partier från den borgerliga sidan. Det är tid för att pröva en ny regeringsform i Danmark.

– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten, säger Frederiksen.

– Vi är redo till både kompromisser och till samarbete, fortsätter hon.

Statsministern kallar det för ett "trygghetsval". Främst med tanke på de oroliga tiderna i omvärlden.

– Danmark är ett fantastiskt land, men tiderna är svåra. Det är krig i Europa och ekonomisk osäkerhet, säger Frederiksen.

Socialdemokraterna har styrt Danmark i minoritet sedan valet i juni 2019. Radikale Venstre, Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti har agerat stödpartier till den S-ledda enpartiregeringen.

Opinionsmätningar visar att det i princip är dött lopp mellan det röda och blåa blocket i Danmark. Den tidigare migrationsministern Inger Støjberg bildade i somras det nya partiet Danmarksdemokraterne, som i mätningar fått runt nio procent.

Støjberg, tidigare Venstre, säger att hon inte har någon tillit till Mette Frederiksen som statsminister.

– Hon är utesluten som statsminister för oss, vi går till val på en blå statsminister, säger Støjberg till Danmarks Radio.

Även Lars Løkke Rasmussen, tidigare statsminister och partiledare för borgerliga Venstre, har bildat ett nytt parti. Hans Moderaterne balanserar enligt mätningarna på folketingets spärrgräns på två procent.

Danmark har inga fasta valdagar utan det är sittande statsminister som utlyser val. Normalt sett ska det ske tre till fyra veckor före den tänkta valdagen.

Krav från stödparti

I somras kom Radikale Venstre – ett av S-regeringens tre stödpartier – med kravet att ett val till folketinget ska hållas i höst. Annars väntade en omröstning om misstroende mot S-regeringen.

Kravet på val kom i samband med att Radikale Venstre i somras valde att inte stötta tillsättandet av en oberoende granskning av minkkommissionens rapport. En sådan granskning hade i sin tur kunnat ligga till grund för ett riksrättsåtal mot statsministern eller någon annan person för hanteringen av det lagvidriga beslutet att massavliva landets 15–17 miljoner minkar under pandemin.

Daniel Kihlström/TT

Fakta

Danmark har ingen fast valdag utan det är statsministern – för denna mandatperiod Mette Frederiksen (S) – som utlyser när valet ska hållas. Normalt sett ska det ske tre till fyra veckor innan den tänka valdagen.

Ett folketingsval måste dock hållas senast fyra år efter det senaste valet. För denna mandatperiod löpte tidsfristen ut den 4 juni 2023.

Radikale Venstre ställde i somras som krav att ett val skulle utlysas i samband med att folketinget öppnades den 4 oktober – annars skulle partiet väcka omröstning om misstroende mot S-regeringen.

Fakta

Så här fördelades de danska väljarnas stöd i opinionsinstitutet Voxmeters mätning som publicerades den 3 oktober. Inom parentes är resultatet vid valet i juni 2019.

Socialdemokratiet 25,3 procent (25,9).

Socialistisk Folkeparti procent 8,8 (7,7)

Radikale Venstre 6,0 procent (8,6)

Enhedslisten 8,0 procent (6,9)

Alternativet 1,5 procent (3,0)

Frie Grønne 0,4 procent (0,3)

Venstre 15,5 procent (23,4)

Konservative 11,0 procent (6,6)

Dansk Folkeparti 3,3 procent (8,7)

Liberal Alliance 4,2 procent (2,3)

Kristendemokraterne 0,7 procent (1,7)

Nye Borgerlige 4,7 procent (2,4)

Moderaterne 2,2 procent (nytt parti)

Danmarksdemokraterne 8,4 procent (nytt parti)

Om mätningen: 1 001 personer intervjuades mellan 26 september och 2 oktober. Endast personer som svarat att de kommer att rösta i ett folketingsval har räknats med. Knappt 24 procent av de tillfrågade sade att de antingen tvivlade om sitt partival, uppgav att de inte skulle rösta, att de skulle rösta blankt eller att de inte var röstberättigade.

Källa: Voxmeter