REGELKRÅNGLET

Studie: Därför lågprioriterar svenska myndigheter regelkrånglet

Regelkrånglet ska minska. Det upprepar regeringen varje år. Men i regleringsbreven till de statliga myndigheter som möter företagen varje dag finns inte regelförenklingarna med. Det visar en ny undersökning från NNR.

Det ska vara enkelt att starta och driva företag i Sverige. Det är ett mantra som gärna upprepas av politiker av alla färger. Nu senast var det regeringen som slog fast det i samband med att den så kallade ”förenklingspolitiken” lades fram i Riksdagen. Näringsminister Ibrahim Baylan har också rest runt bland företag i Sverige på en ”förenklingsresa” med samma budskap.

Förenklingsarbetet rinner ut i sanden

Problemet är att manifestationer och goda tankar inte hjälper. Regeringen skickar varje år ut ett så kallat regleringsbrev till de statliga myndigheterna. I det lägger regeringen fast myndigheternas uppdrag och prioriteringar under kommande år. Men det är bara ett fåtal myndigheter som får det konkreta uppdraget att arbeta med regelförenklingar. Och om en fråga inte finns med i regleringsbrev och instruktioner, kommer den statliga myndigheten knappast att på eget initiativ arbeta med det. Därmed riskerar hela förenklingsarbetet att rinna ut i sanden, varnar Näringslivets regelnämnd, NNR.

Samtidigt går det att konstatera att om arbetet med regelförenklingar inte finns med i regleringsbrevet till myndigheterna – då är den heller inte särskilt prioriterad för regeringen. Det visar en undersökning som NNR, presenterade i dagarna.

– Det är i uppdragen till myndigheterna som regeringens politik ges praktiskt genomslag. Ändå är det få av myndigheterna som fått i uppdrag att arbeta aktivt med regelförbättringsfrågan, eller ta hänsyn till företagens stora regelbörda i sitt arbete. Det tyder tyvärr på att regeringens arbete inte får något större genomslag i praktiken, kommenterar Andrea Femrell, vd för NNR.

Kort sagt: När regeringen inte trycker på, då prioriteras alltså inte regelförenklingsarbetet. Det visar granskningen som NNR har gjort av 26 myndigheters regleringsbrev.

Myndigheter inga planer på att förenkla

Huruvida de har i uppdrag att förbättra regelverken för företagen så saknar 20 av dem det. På en direkt fråga om de har i uppdrag att förbättra regelverken för företagen svarar 20 av dem nej. Lika illa är myndigheternas inställning när det gäller några av de övriga frågorna:

• Är myndigheterna skyldiga att bedöma reglernas/regelförbättringsåtgärdernas effektivitet?

Nej, hos 19 av 26 myndigheter.

• Är myndigheterna skyldiga att göra en bedömning om myndighetens åtgärder uppfyller regeringens mål om att förenkla för företagen?

Nej, hos samtliga granskade myndigheter.

Sammantaget visar NNR:s granskning att bara sex av 26 granskade myndigheter har ett särskilt uppdrag att förenkla för företag inskrivet i regleringsbrev eller instruktioner, och bara sju myndigheter har i uppgift att följa upp sitt arbete ur ett regelförenklingsperspektiv.

Regelkrånglet kostar miljarder

Att regelkrånglet måste minska har en rad olika undersökningar konstaterat. Bland annat pekade OECD för två år sedan på det faktum att Sverige inte genomfört några systemförändringar sedan 2015 medan Tillväxtverket å sin sida förra året konstaterade att företagens administrativa kostnader ökar med en miljard per år och att företagen ser just regelverken som det största hindrat för tillväxt.

”Det blir inte trovärdigt att från regeringens sida tala om regelförenklingar när den sedan inte använder ett av sina viktigaste verktyg, de olika myndigheterna”

Det var en del av den verklighet som låg bakom regeringens fem nya mål i förenklingspolitiken, där en av punkterna handlade om att förbättra myndigheternas service och handläggningstider.

Men när de punkterna ska omsättas i praktiken finns de alltså inte med i instruktionerna och regleringsbreven till de myndigheter som ofta arbetar nära företagen.

– Det blir inte trovärdigt att från regeringens sida tala om regelförenklingar när den sedan inte använder ett av sina viktigaste verktyg, de olika myndigheterna, säger Andrea Femrell.

Problemet kan sprida sig

Ytterligare en del i de uteblivna instruktionerna att minska krånglet för företagen, är att om inte de statliga myndigheterna tycker sig behöva arbeta med frågan, kanske inte heller regionala och kommunala förvaltningar gör det, varnar Andrea Femrell. Bristen på initiativ från regeringen letar sig då ner hela vägen ner i det offentliga systemet, vilket ytterligare försvårar arbetet att bryta regelbördan för företagen. Ett arbete som borde vara prioriterat i efterdyningarna av pandemin.

– Krångliga regelverk skapar både merarbete och kostnader för företagen. I en pressad situation som den vi nu befunnit oss i kan regelbördan mycket väl vara den droppe som får bägaren att rinna över, som får företagaren att lägga ner verksamheten eller aldrig starta upp. Omvänt är regelförbättringsarbete en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna regeringen har att tillgå för att skapa ett gott företagsklimat, avslutar Andrea Femrell.

Tidningen Näringsliv har sökt Näringsdepartementet, men ännu inte fått någon återkoppling.