DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Skansenprofilen: Orimligt att salamandrar stoppar Volvofabrik

Djurexperten och ägaren av Skansen-Akvariet, Jonas Wahlström, känd från bland annat Sir Vääs-historien, tycker att det mycket märkligt att det ska bli ett sådant liv om potentiella salamandrar. Bild: Tim Aro / TT, Volvo, AP Photo/Eric Risberg

Jonas Wahlström, djurexpert på Skansen-Akvariet, tycker att det är mycket märkligt att DNA-spår från vattensalamander kan stoppa Volvos planer på en gigantisk batterifabrik. ”Om det finns några salamandrar är det väl bara att flytta dem?” säger han till TN.

Volvo lastvagnar planerar att bygga en ny fabrik i Mariestad där batterier till eldrivna lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner ska tillverkas. Men TN kunde nyligen berätta att fabriken, som beräknas skapa tusentals nya jobb i en ort med 25 000 invånare, nu har stött på patrull.

Orsaken är enligt länsstyrelsen att det har hittats DNA-spår av större vattensalamander i en damm i den norra delen av det 134 hektar stora området, vilket har sparkat i gång den kritiserade Artskyddsförordningen.

Nu får jobb, ekonomi och klimat vänta på att fabriken ska tröska sig igenom svensk byråkrati. I vår ska exempelvis länsstyrelsen undersöka mer grundligt om det förekommer vattensalamander på platsen vilket sedan avgör hur processen ska gå vidare.

”Salamandrarna kan ju inte få stoppa en stor fabrik.”

Djurexperten och ägaren av Skansen-Akvariet, Jonas Wahlström, känd från bland annat Sir Vääs-historien, tycker att det mycket märkligt att det ska bli ett sådant liv om potentiella salamandrar.

Jonas Wahlström, djurexpert och ägare av Skansen-Akvariet. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Så här kan vi inte hålla på, menar han.

– Först och främst är större vattensalamander inte en hotad art utan skulle kunna jämföras med exempelvis en gråsparv om man drar det till sin spets. Om vi skulle ta hänsyn till gråsparvar på samma sätt så skulle vi knappt kunna avverka någon skog alls. Salamandrarna kan ju inte få stoppa en stor fabrik, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Man behöver inte vara så fyrkantig.”

Dessutom är det inget som helst problem att flytta dem, menar Jonas Wahlström.

– Volvo skulle ju kunna skicka ut några biologer med håvar, fånga in salamandrarna och flytta dem till en ny våtmark som man skapar genom att gräva någon decimeter i marken. Då växer det igen och blir en utmärkt sankmark.

Det är inte alls svårt och det skulle inte kosta många kronor, menar han.

– Man kan göra som ett litet salamanderreservat. Salamandrarna skulle trivas där jättebra och dessutom skulle det komma andra arter till gagn också. Det är väldigt lätt gjort, man behöver inte vara så fyrkantig.

Stoppar även skolbyggen

Och problemen är på inget sätt unikt för Volvo. Dalbys nya skola och äldreboendet i Abrahamsberg är ett par av årets exempel. Även i Falköping berättar Sveriges Radio att skolan har försenats och lett till ökade kostnader på 60 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.

– Det är inte rimligt att det ska gå till på det sättet, konstaterar Jonas Wahlström.

Vad skulle du tycka om du ville bygga ut Skansen-Akvariet och en salamander satte stopp?

– Det skulle så klart vara heltokigt, tycker jag.

"Systemet måste bli förutsägbart”

Branschorganisationen Byggföretagen tycker att artskyddet som det fungerar i dag är problematiskt.

– Möjligheterna att få bygga, både bostäder och industrianläggningar, är en förutsättning för att stötta och rusta Sverige på lång sikt. Artskydd och biologisk mångfald är en viktig del av vårt gemensamma arbete för en frisk miljö – men man måste kunna göra avvägningar mellan olika intressen på ett bättre sätt än i dag, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef hos Byggföretagen.

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen. Bild: Pressbild

Processerna i dag tar alldeles för lång tid och kantrar till byggandets nackdel, menar hon.

– Systemet måste ses över så att det blir snabbare och mer förutsägbart.

Även skogsindustrin drabbas hårt, berättar Linda Eriksson, skogsdirektör för Skogsindustrierna.

– Den 1 oktober ändrades äntligen den svenska artskyddsförordningen på så vis att EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv har införlivats var för sig. Det innebär att fågelarter nu skyddas på populationsnivå i stället för på individnivå vilket är positivt. Dock återstår det fortfarande att se över de nationella fridlysningsreglerna, i dag är det istället exempelvis orkidén knärot som stoppar avverkningar, säger hon.