DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Larmet: Ny cementkris kan stoppa försvarssatsningar

Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT, Ali Lorestani / TT

Sverige står inför en ny byggboom när försvaret ska upprustas. Men efter årsskiftet kan Sverige stå helt utan cement. Bara skyddsrummen motsvarar en fjärdedel av Sveriges totala cementproduktion under ett år, visar beräkningar som TN har tagit del av. Fortifikationsverket bekräftar att projekt kan dra ut på tiden.

Säkerhetsläget har snabbt försämrats sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina. För ett litet land som Sverige innebär den utsatta situationen att politiker och makthavare omprövar gamla sanningar.

Härom veckan stod det klart att regeringen vill höja försvarsanslagen till två procent av BNP, en av de största försvarssatsningarna sedan andra världskriget, enligt regeringen.

Detaljerna är inte klara, men redan tidigare har det talats om fem nya regementen och en ny flygflottilj. Till det ska läggas omfattande satsningar på civilförsvaret. Det handlar bland annat om att bygga skyddsrum. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tilldelats 800 miljoner kronor som ska skjutas till för att stärka det civila försvaret. Landets infrastruktur är ett tredje område som måste skyddas. Till exempel måste lager av insatsvaror byggas upp för att ha beredskap ifall vägar och järnvägar åsamkas skador vid till exempel en militär konflikt och känslig telekomutrusning skyddas.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist på besök vid Gotlands regemente P 18 i Tofta utanför Visby. Bild: Karl Melander/TT

Förutom att många av satsningarna betyder mer soldater och vapen så innebär det att Sverige står inför en ny byggboom. Det handlar om förråd, regementsbyggnader, försvarsanläggningar och skyddsrum som ska byggas eller upprustas på kort tid.

Juridiska processen kan stoppa kalktäkten

Samtidigt har det sedan i somras pågått en politisk och juridisk process som kan avgöra om det ens blir möjligt att genomföra försvarets satsningar. Inom byggindustrin – och svensk industri i stort – har det länge talats om en ödesfråga. Det handlar om den infekterade striden om kalktäkten i Slite som kan leda till att Sveriges kalkproduktion lamslås efter årsskiftet.

Produktionen av cement i Slite står för upp mot 75 procent av den cement som idag används i Sverige.

För att avvärja det akuta hotet av en cementkris fattade regeringen i november ett beslut om att ge Cementa förlängt tillstånd att bryta kalksten i Slite fram till 31 december 2022. Under tiden ska nya möjligheter analyseras – går det till exempel att importera kalk i den omfattning som krävs?

Cementa ansöker också om ett ”snabbtillstånd” för att säkerställa att det inte blir stopp vid årsskiftet, men många befarar att den juridiska processen trots det snabba agerandet kommer att fastna i överklaganden och att Sverige står utan en stor del av sin cementförsörjning.

Tidningen Näringslivet har varit i kontakt med ett flertal myndigheter, som MSB, Post- och telestyrelsen, Trafikverket och Fortifikationsverket för att se hur stora behoven är som en följd av försvarssatsningarna.

Flera av myndigheterna har av regeringen ombetts att ge underlag om behoven av inte minst cement, men vill inte svara innan arbetet är klart.

Samtidigt gör det spända säkerhetsläget myndighetsrepresentanterna försiktiga när de uttalar sig. En myndighetsrepresentant säger till TN att man inte vill peka ut svagheter i systemet som en förklaring till att man inte närmare vill kommentera behoven av cement. Andra myndigheter, som MSB, vill inte spekulera i ökade materialbehov innan det finns konkreta beställningar av politiken (se nedan).

Gamla skyddsrum kräver upprustning

TN har bett företaget Skyddsrumsspecialisten att ta fram en beräkning om vad som krävs bara för att säkerställa att svenskarna får tillräckligt många skyddsrum. Enligt företaget består MSB:s karta över skyddsrum – med totalt 64 000 skyddsrum – av en stor mängd skyddsrum som inte går att återställa. De som är värda att göra något åt är byggda 1974 och framåt, totalt 20 000 skyddsrum.

– För de skyddsrum som byggdes från 40-talet till sent 60-tal har betongen gått över livslängden, betongen går ned i hållfasthet över tid. Dessutom armerade man förr med så kallad rundarmering, nu används så kallad kamarmering, vilket gör konstruktionen stabilare, säger Patric Forsberg, som är delägare i Skyddsrumsspecialisten.

Patric Forsberg, som är delägare i Skyddsrumsspecialisten Bild: Privat

Under många år har mycket litet gjorts för att säkerställa att svenskarna kan söka skydd i en krigssituation. Patric Forsberg är kritisk:

– Vi behöver göra något ordentligt för att ha ett fungerade civilförsvar i Sverige, säger han.

”Om vi inte kan få tag på ett material utanför Sverige så måste vi få tag på det i Sverige. Det gäller också betongen.”

För att täcka behoven krävs att det byggs ytterligare 22 500 nya rum, enligt Skyddsrumsspecialistens beräkningar. Uppskattningsvis betyder det 1,5 miljoner kubikmeter betong bara för nybyggnationen (det vill säga oräknat upprustningen av de befintliga skyddsrummen).

Varje år produceras det drygt 6 miljoner kubikmeter betong i Sverige, enligt organisationen Svensk Betong. Det betyder att betongen till de nya skyddsrummen motsvarar en fjärdedel av det som totalt produceras per år. (Det är dock viktigt att påpeka att alla nya skyddsrum inte ska byggas samtidigt under ett år, utan att det handlar om just en totalsiffra).

– Som vi resonerar på företagsnivå, alltså i vår produktion, så behöver vi ha redundanta vägar på lång och kort sikt. Om vi inte kan få tag på ett material utanför Sverige så måste vi få tag på det i Sverige. Det gäller också betongen. Det är jättebra att vi har tillgången i Sverige så att vi inte blir ”livegna”, och inte riskerar få våra leveranser, säger Patric Forsberg.

– Det har egentligen med det civila försvaret att göra; det är viktigt att vi inte står i beroendeställning till annat land när vi säkrar vår egen befolkning, lägger han till.

Anders Johannesson, enhetschef på MSB, vill inte spekulera i hur många nya skyddsrum som ska byggas, inte heller i ökade cement- eller materialbehov, innan det finns konkreta beställningar från politiken. Han menar att en upprustning av skyddsrum inte kräver lika mycket cement som nybyggnation.

– Om vi bygger en fastighet med skyddsrum i så blir mängden av cement och armeringsjärn ganska liten jämfört med vad som ändå krävs för att göra grundstommen.

– Däremot, skulle vi bygga jättemånga nya skyddsrum så att det blir en stor produktion. Då är det klart att det drar iväg. Men där är vi inte ännu, utan det är fortfarande på diskussionsstadiet om vi ska bygga nya skyddsrum.

Han menar också att nybyggnationer kräver andra centrala varor som armeringsjärn, ståldörrar och specifika komponenter för ventilation.

När kan man vänta sig besked om detta?

– Just nu pågår en utredning som ska lämna förslag på hur det ska se ut i november i år, och sen ska det ut på remissrunda och så ska det beslutas. Så säg att vi har en bild av hur regeringen vill ha det i slutet av 2023. Samtidigt kan vissa saker säkert skyndas på. Det vet vi inte, säger han.

"Vi kan inte öka importen på kort sikt för att väga upp tappet.”

Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård ser en galopperande efterfrågan på betong framöver. Behoven på den civila sidan är enorma; Boverket beräknar att det behövs 600 000 nya bostäder fram till 2030 och regeringen har lagt en infrastrukturplan på 900 miljarder kronor som ska exekveras.

– Vi vet också att behovet av betong kommer att öka i och med upprustningen av Totalförsvaret och att MSB har sagt att det krävs nya skyddsrum. Till det ska läggas alla andra behov som försvaret har, som fortifikationsbyggnader av olika slag. Det kommer att sätta ett enormt tryck på att vi har cement för att kunna tillverka betong. Det kommer att bli kärvt, säger Malin Löfsjögård.

Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård. Bild: Pressbild

I Svensk Betongs konsekvensanalys, som har uppdaterats efter invasionen i Ukraina, varnar organisationen för att göra sig beroende av import i det känsliga geopolitiska läget.

– Vi kan inte öka importen på kort sikt för att väga upp tappet om kalkbrytningen stoppas i Slite. Idag står importen för 15 procent av det som används i landet, och det kan öka ytterst marginellt. En omställning till import tar flera år att få plats, om det ens är möjligt eller önskvärt med hänsyn till samhällets behov av skydd och beredskap, säger Malin Löfsjögård.

– Allt hänger på hur snabbt Cementa kan få ett nytt tillstånd efter att nuvarande löper ut vid årsskiftet. Under tiden blir vi helt beroende av de tillfälliga lösningar som att använda extern kalksten från bland annat Nordkalk som Cementa arbetar med. Det är den osäkerheten vi går in i efter årsskiftet.

Fortifikationsverket: En stor utmaning för vår tillväxt

Fortifikationsverket har ansvar för Försvarsmaktens fastighetsbestånd. Myndigheten är också byggherre, och ser till att allt från mindre byggnader till helt nya regementsområden byggs och underhålls.

Hur stort är behovet av cement för att försvaret ska klara sina åtaganden?

– Det är en uppgift vi i dagsläget inte vill svara på. Vi är av säkerhetsskäl generellt restriktiva med samlad information om vår verksamhet, säger Ulf Håkansson som projektchef på Fortifikationsverket.

– Det är för tidigt att säga något om hur de nyligen ökade försvarsanslagen påverkar vår verksamhet och våra behov av cement.

Fortifikationsverket har tillsammans med Tillväxtanalys och flera andra myndigheter som Statens energimyndighet och Boverket fått i uppdrag kartlägga efterfrågan på cement, tillgången till kalksten och cement och om det går att lösa den akuta cementkrisen med import.

Ulf Håkansson vill inte svara på vad rapporten kommer att innehålla:

– Det kan vi inte svara på, dels av säkerhetsskäl och dels för att vi inte vill förekomma rapporten.

Vad tycker ni om att det efter nyåret riskerar att bli ett stopp?

– Det vore en stor utmaning för vår tillväxt. Vi planerar för många nybyggnationer och andra projekt som kräver cement precis som andra aktörer som arbetar med byggnationer av olika slag.

Vilka är era största farhågor?

– Att vi inte kan genomföra våra planerade projekt i tid.

Kritik mot att frågan inte lyfts

Enligt Byggföretagen riskeras 175 000 jobb vid ett produktionsstopp i Slite enbart i bygg- och anläggningsbranschen. Organisationen anser att Försvarsmakten bör klargöra hur viktigt det är att Sverige säkerställer råvaruförsörjningen.

– Försvarsmakten behöver bli en budbärare i frågan. För det som byggs och investeras i försvaret krävs det att resurser, nödvändiga för Försvarsmaktens behov, säkras. Det kommer att behövas än mer betong för att klara utmaningarna, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Cathrine Elmsäter-Svärd, vd, Byggföretagen. Bild: Pressbild

Ifall Sverige dras in i en militär konflikt eller drabbas av en naturkatastrof, som översvämningar på grund av klimatförändringarna, behövs också en beredskap, som säker tillgång på cement, menar Elmsäter-Svärd och hänvisar bland annat till att regeringen har skickat ett uppdrag till Trafikverket för att säkerställa tillgång på material som stål, cement och slipers för att hålla igång infrastrukturen i händelse av krig.

Senast den 1 oktober 2022 ska uppdraget redovisas. Idag har myndigheten bara egna lager för materiel inom järnvägsområdet, men inte inom vägområdet, bekräftar Trafikverket:

”Behovet av cement till betong för tex byggande av eller underhåll av väginfrastruktur hanteras av leverantören/entreprenören idag. Allt materiel för dessa delar hanterar inte Trafikverket idag. I uppdraget kommer vi titta på behovet av strategiska insatsvaror under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Behovet av t.ex. cement eller annat materiel kan se olika ut för de olika faserna”, skriver Trafikverkets pressavdelning till TN.

Med tanke på detta, vad innebär det om kalktäkten i Slite inte kan leverera kalk till cement?

”Det kan vi inte svara på just nu. Men det ingår i uppdraget att utreda sårbarheter och risker.”

Elmsäter-Svärd gör bedömningen att myndigheterna kommer att dra likartade slutsatser i sina uppdrag:

– Alla involverade myndigheter kommer att komma fram till att vi behöver veta att vi inte har sårbarheter i tillgången på cement i Sverige, säger hon.

I värsta fall kan ett stopp på Slite bromsa eller till och med stoppa försvarets satsningar.

– Det behövs en samordnare som kan hålla ihop processen, likt norra Sverige, för att säkerställa att beslut kommer på plats i tid innan årsskiftet.

Fotnot: TN har också bett Post- och telestyrelsen att återkomma för att ge deras bild av behoven av cement. TN kommer att uppdatera texten löpande om så blir fallet.

Tillväxtanalys: Kritiska produkter från Ukraina och Ryssland