KRIGET I UKRAINA

Kriget i Ukraina kan tvinga lantbrukare till nödslakt

Bild: Emil Langvad/TT

Svenska lantbrukare kan tvingas nödslakta sina djur i spåren av kriget i Ukraina. Nu manar Skövdebonden Lennart Bogren politiker att rusta upp en sedan länge eftersatt lantbrukspolitik. ”Vi vill inte ha valfläsk som inte går att äta”, säger han till TN.

Kriget i Ukraina fördjupar krisen i det svenska lantbruket. Prislappen för drivmedel, som är avgörande för att driva traktorer och arbetsmaskiner, skjuter i höjden. Samtidigt måste bönderna gräva djupa hål i plånböckerna för att köpa allt dyrare foder och gödsel, där mycket importeras från öst.

– Vi måste ha diesel, energi och framför allt konstgödsel, och en stor del av det finns i Ryssland och Ukraina, säger lantbrukaren Lennart Bogren till TN.

Även priset på tillsatsmedlet Adblue, som lantbrukare måste använda för att minska utsläpp av kväveoxid från dieselfordon, skenar efter brist på rysk naturgas. Lennart Bogren har själv fått säkra sitt lager genom att köpa in två hela containrar. I ett normalläge hade han bara behövt fylla en container, men nu tvingas han ta höjd för kraftiga prissvängningar. Efter inköpet för några veckor sedan, steg literpriset med 44 procent.

Kan tvingas till nödslakt

Lennart Bogren, som även är ordförande för LRF Skövde bland många andra förtroendeuppdrag i Västsveriges lantbrukskollektiv, får dagligen in oroande larmrapporter från lokala bönder. Allt från växtodlare som inte kommer att ha råd att ta vårbruket till animaliebönder som tvingas lägga ner sina verksamheter. Vill det sig illa kan de tvingas nödslakta sina djur för att få kalkylen att gå ihop.

– Vi är i larmläge nu. Många bönder håller på att slås ut. Animalieproducenter har snart inte råd att föda upp kalvar till ungnöt som vanligtvis tar 18–24 månader. Det gör att man kan tvingas ta till nödlösningar som att slakta dem. Det är inte lätt att starta animalieproduktion när man en gång har gjort sig av med sina djur, säger han.

Lönsamheten tyngs ytterligare av att förra årets skörd bara motsvarande 80 procent av ett normalår, menar han.

Lantbrukskrisen har redan i dag fått direkta effekter på konsumenten i form av höjda livsmedelspriser. Men om några månader kan situationen förvärras, varnar Lennart Bogren.

– Vi kan räkna med ytterligare rejäla prishöjningar på mat och vissa livsmedel kan komma att saknas på hyllorna, säger han.

Kostnadskrisen inte ny

Kostnadskrisen för det svenska lantbruket är inget nytt. Många bönder gick på knäna efter den hårda torkan från 2018. Därefter drev pandemin begränsningar i handeln upp priset för insatsvaror som energi (el och diesel), mineralgödsel samt köpfodermedel. Pandemins effekter belastade svenskt lantbruk med närmare två miljarder kronor under 2021 och 2022, fastslog LRF:s ordförande Palle Borgström i samband med ett möte med riksdagens Miljö- och jordbruksutskott i februari i år. Krisen bekräftades även i en rapport från Jordbruksverket där skenande kostnader framför allt hotar grisbönderna och mjölkbönderna.

Det här borde vara en väckarklocka för politiker, oavsett partifärg, att det är hög tid att rusta upp svenskt lantbruk, anser Lennart Bogren.

– För fem år sedan presenterade regeringen en livsmedelsstrategi med syftet att öka matproduktionen i Sverige genom att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och säkerställa goda företagsvillkor. Man pratade om regelförenklingar och förändrade attityder, men man har inte verkställt något av detta, säger Lennart Bogren.

Lennart Bogren.

Krångligaste systemet i EU

Det svenska regelverket, som Lennart Bogren beskriver som det krångligaste systemet i EU, lämnar mycket att önska och är i stort behov av en uppfräschning. Han syftar bland annat på regelproblematiken kring hanteringar av hagar och betesmarker för att främja den biologiska mångfalden.

– Det handlar om stora arealer som kan användas till odling i stället för att de ska ligga i träda. Vi skulle också gynnas av att en se en mer flexibel beteslagstiftning för mjölkkor i lösdrift som hindrar bönder att göra det bästa för djuren på sin gård, säger han.

Drivmedelspriserna rusar förvisso i spåren av kriget. Men svenska bönder har länge dragits med höga drivmedelspriser på grund av höga bränsleskatter. Som sten på bördan tvingas svenska bönder betala mer än EU-snittet för biobränsle för att fylla den 30-procentiga kvoten i den svenska reduktionsplikten, långt över EU-kravet på 14, menar Lennart Bogren.

”Vi behöver politiker som tar fram långsiktiga lösningar, inte valfläsk som inte går att äta”

I februari i år aviserade regeringen ett stödpaket på en miljard kronor till svenskt lantbruk och skogsbruk kombinerat med sänkt dieselskatt på två kronor per liter som ska gälla i ett år från och med den 1 juli. Häromdagen höjde landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg insatsen genom att föreslå en ökning av stödpaketet med 100 miljoner kronor samt en sänkning av dieselskatten till 2,47 kronor per liter. Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin har dock gjort gällande att lantbruket behöver ytterligare en miljard med bakgrund av kriget i Ukraina, utöver de efterlysta miljarderna för 2021–2022.

Lennart Bogren tycker att det är lovvärt att regeringen satsar mer på jordbruket, även han anser att det behövs mer pengar. Men han vill inte se något valfläsk, utan trycker på behovet av långsiktiga lösningar.

– Regeringen ligger alltid tre månader efter det verkliga läget. Vi kan nog inte räkna med att se de första delarna av stöden förrän i höst. Det skapar jätteproblem för oss. Dessutom borde bränsleskatten sänkas till genomsnittliga nivåer för de europeiska lantbrukarna, medan den bör gälla retroaktivt från den 1 januari 2022, säger han.

Om inget händer kan förutsättningarna för svenskt lantbruk försämras ytterligare och tvinga allt fler bönder att ge upp sina gårdar. Mer jord läggs i träda och vi ser mindre svensk mat i butikshyllorna.

– Vi måste värna Sveriges kvarvarande bönder och slå vakt om livsmedelsstrategin. Vi har mycket att vinna på att stötta jordbruket och de gröna näringarna, både ur ett hållbarhetsperspektiv och för att skapa arbetstillfällen, särskilt nu när många ukrainska flyktingar kommer till landet, säger han.

Lyfter vikten av internationell handel

Lennart Bogren tycker att det är viktigt att värna om frihandel och den internationella konkurrensen. Men rådande störningar i handelsströmmar och logistikflöden visar på en sårbarhet i det svenska lantbruket, menar han. Om importen av insatsvaror stryps, stryps även produktionen. Nu gäller det att hitta nya leverantörer men samtidigt främja den inhemska livsmedelsproduktionen och göra oss motståndskraftiga i kristider.

– Man klarar det i Finland som trots sämre vädermässiga förutsättningar har ett större beredskapslager för sin befolkning, säger han.

Svenska bönder måste också stärka konkurrenskraften. Då krävs det att bönderna har bra ekonomiska villkor så att vi kan producera mat med den miljöprestanda som konsumenterna efterfrågar. Lantbruk är en långsiktig verksamhet som kräver planering. Här borde regeringen ha samma förhållningssätt, avslutar Lennart Bogren.

– Vi behöver politiker som tar fram långsiktiga lösningar, inte valfläsk som inte går att äta.