SVENSKA FORSKNINGEN

Framtidsbranschens prognos: 84 000 nya jobb

Bild: Kirsty Wigglesworth

Life science-branschen har på kort tid gått från okänd till en potentiell basnäring. Men flera hinder riskerar bromsa utvecklingen. ”Kompetensförsörjning är den allra viktigaste frågan”, säger Håkan Tribell, näringspolitisk expert.

Life science – har inte det med AI att göra? Eller digitalisering? Frågorna är ofta många när life science kommer på tal, menar Håkan Tribell, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.

– Pfizers vd deltog under ett seminarium hos oss nyligen. Han berättade att folk före pandemin undrade om Pfizer var ett finskt bolag som gjorde choklad (Fazer), men den frågan får han inte längre, säger han.

Bild: Pressbild

Att många trots allt inte har koll på life science beror, enligt Håkan Tribell, dels på att forskning och kroppens hälsa är komplexa ämnen att förklara, dels på att branschen primärt är inriktad på business to business.

– Företagen möter väldigt sällan individen som slutkonsument, utan istället arbetar man mot vårdapparaten eller andra tillverkare. Då tenderar man att inte kommunicera på ett sätt som gör det lätt för allmänheten att förstå vad det är.

Beräknas skapa 84 000 jobb

Även om många alltjämt har en otydlig bild av branschen är dess betydelse för samhället omfattande och otvetydig. I Stockholm-Uppsala finns över 1500 life science-företag som tillsammans sysselsätter mer än 21 000 personer, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare. Region Stockholm har som mål att om fyra år vara en av världens fem ledande life science-regioner.

– Vi beräknar att varje jobb i den sektorn ger upphov till ytterligare tre jobb, vilket innebär närmare 84 000 jobb. Jag skulle kalla det för en basnäring i regionen, säger Håkan Tribell.

Detta är life science

Sektorn omfattas av företag, universitet, högskolor och offentliga aktörer som genom sin verksamhet bidrar till att främja människors hälsa. Det handlar bland annat om utveckling av läkemedel och medicinska produkter. Till branschen räknas exempelvis företag inom biomedicin, bioteknik, medicinteknik och läkemedelsutveckling och -tillverkning, inklusive specialiserade underleverantörer och konsulter.

(Källa: Swelife)

Under pandemin bromsade flera branscher in, men life science växlade upp. På kort tid ökade efterfrågan på forskning, vaccin och medicinsk utrustning.

– Nu söker man ny arbetskraft, nya företag skapas och kapital investeras. Det ger ringar på vattnet långt utanför life science-sektorn. Det handlar om allt från konsulter och jurister i närliggande branscher till kockar och florister när det anordnas möten och konferenser.

Hinder kvarstår – ”Går inte att vara tvåa på bollen”

Regeringens life science-strategi innebär att Sverige ska vara ledande inom området och även om framtiden ser ljus ut för branschen efterfrågar Stockholms Handelskammare flera åtgärder för att life science ska nå sin fulla potential i Uppsala och Stockholm.

– Företagen anger att kompetensförsörjning är den allra viktigaste frågan. Inte minst hämmas den av en illa fungerande bostadsmarknad och där måste politikerna ta sig samman. Men det är också viktigt att företagen gör sig synliga och begripliga, säger Håkan Tribell.

Han fortsätter:

– I det längre perspektivet handlar det om att vi måste ligga i framkant i grundskolan och högre utbildning. Det går inte att vara tvåa på bollen. Det satsas otroligt mycket på detta i USA och Kina. Sverige kan aldrig konkurrera i mängden med resurser, utan vi måste renodla våra spetskompetenser.