ATTACKERNA MOT IRAN
Industrins larm: Nu slår kriget mot läkemedel, gödsel och förpackningar
Kriget i Mellanöstern har snabbt pressat upp priserna på olja, gas och andra råvaror – något som slår direkt mot kemiindustrins produktion. Nu varnar branschen för spridningseffekter till allt från plastförpackningar och byggmaterial till läkemedel och gödsel. ”Effekterna märks redan nu”, säger Jakob Tellgren, vd för IKEM, till TN.
Den svenska kemiindustrin befinner sig i ett känsligt läge. När konflikten i Mellanöstern nu driver upp priserna på olja och gas slår det direkt mot en bransch som redan gick in i 2026 med svag efterfrågan och pressad lönsamhet.
Dubbelsmäll: ”Effekterna märks redan nu”
Enligt branschorganisationen IKEM drabbas industrin på två fronter samtidigt.
– Våra medlemsföretag var redan under stor press, och de snabbt stigande energi- och råvarupriserna gör läget ännu mer ansträngt. Det slår direkt mot produktionen. Ingen vet hur konflikten utvecklas, men effekterna märks redan nu, säger Jakob Tellgren, vd för IKEM.
Kriget i Iran har snabbt drivit upp priserna på olja och gas och förvärrar läget för den redan pressade kemiindustrin.
IKEM varnar för en dubbelsmäll när både energi- och råvarukostnader stiger samtidigt.
Den ökade osäkerheten hotar den förväntade konjunkturåterhämtningen 2026 och har kraftigt dämpat industrins optimism.
Högre kostnader i kemiindustrins första led riskerar att spridas vidare till allt från plast och byggmaterial till läkemedel och gödsel.
Europeisk kemiindustri tappar mark i den globala konkurrensen när energi är betydligt billigare i bland annat USA, Asien och Mellanöstern.
Bakgrunden är att olja och naturgas har en dubbel roll i kemiindustrin. De används både som energikälla i produktionen och som råvara i tillverkningen av kemikalier, plast och andra industriprodukter. När priserna stiger ökar därför kostnaderna på två håll samtidigt.
Det innebär att varje producerat ton kemikalier eller plast blir dyrare att tillverka, samtidigt som själva driften av fabrikerna blir mer kostsam. För företag som redan arbetar med små marginaler kan prisökningarna snabbt slå mot produktionen.
Optimismen har fått sig en rejäl törn
Samtidigt finns en andra effekt som oroar branschen minst lika mycket. Den nya osäkerheten riskerar att bromsa den konjunkturvändning som många industriföretag hade hoppats på under 2026.
– Vi gick in i året med förhoppningen att marknaden skulle vända. Men den optimismen har fått sig en tydlig törn. Den stora frågan är om konjunkturen verkligen kommer att vända – och i så fall när, säger Jakob Tellgren.
Kemiindustrin ligger tidigt i industrins värdekedja. Dess produkter används i allt från plastförpackningar och byggmaterial till läkemedel, elektronik och gödsel. När kostnaderna stiger i den första delen av kedjan riskerar effekterna därför att sprida sig vidare till många andra delar av ekonomin.
– Det gör också att konflikten i Mellanöstern kan få konsekvenser långt utanför energimarknaderna på de produkter som vi tillverkar.
För den europeiska kemiindustrin kommer utvecklingen dessutom i ett redan svårt läge. Under de senaste åren har flera stora kemiföretag dragit ned produktionen i Europa eller flyttat investeringar till andra delar av världen.
Europeisk kemiindustri pressas av global konkurrens
En viktig förklaring är skillnader i energikostnader. I regioner som USA och Mellanöstern är både naturgas och petrokemiska råvaror betydligt billigare än i Europa.
– Konkurrensen från länder utanför EU är mycket hård. Där har man ofta lägre energikostnader och andra regelverk. Det gäller både Asien och USA, säger Jakob Tellgren.
Mot den bakgrunden menar IKEM att krisen också visar hur avgörande de långsiktiga spelreglerna är för industrin i Europa.
Industrin efterlyser stabila spelregler
Organisationen står bakom det så kallade Industrilöftet, med fokus på den del av industrin som IKEM har rådighet över – plast-, kemi-, raffinaderi-, gummi- och läkemedelsindustrin – och lyfter fram fyra centrala reformområden: en trygg elförsörjning, snabbare tillståndsprocesser, bättre kompetensförsörjning och stabila villkor för industrins klimatomställning.
Enligt Jakob Tellgren är tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser särskilt avgörande för att industrin ska kunna fortsätta investera i ny teknik.
– Vi vill vara en del av omställningen och fortsätta investera i ny teknik. Men i slutändan är det här kommersiell verksamhet. Om man inte kan garantera tillgång till el till konkurrenskraftiga priser blir det väldigt svårt att fortsätta den utvecklingen.
Samtidigt är osäkerheten kring utvecklingen i Mellanöstern stor. För kemiindustrin handlar den närmaste tiden därför lika mycket om att hantera ett akut kostnadstryck som om att navigera i en allt mer osäker global ekonomi.
– Hade vi vetat att det här bara var en fråga om två veckor hade det varit mycket enklare att hantera. Problemet är just osäkerheten och att det inte går att planera, säger Jakob Tellgren.
