ENERGIPRISERNA

Då rusar elpriserna: ”En perfekt storm byggs”

Arne Lohmann Rasmussen, chefanalytiker på energibolaget Global Risk Management Bild: Global Risk Management

Genomsnittspriset på el har den sista tiden varit förhållandevis överkomligt, åtminstone jämfört med tidigare år. Men det beror till stor del på att priset på naturgas varit lägre. Nu rusar naturgaspriset – och elen följer med. ”En perfekt storm byggs”, säger Arne Lohmann Rasmussen, chefanalytiker på energibolaget Global Risk Management.

Många har den senaste tiden försökt ta cred för att genomsnittspriset på el ändå varit relativt överkomligt i år. Åtminstone om man jämför med den nivå vi tidigare börjat vänja oss vid.

Sanningen är att detta i hög grad beror på att priset på fossil naturgas varit lågt. Inte minst på grund av en relativt svag konjunktur i världen. Med en sämre konjunktur blir efterfrågan på energi nämligen lägre inte minst för industriella tillämpningar.

– På vintern sätter gasen och medföljande utsläppsrätter priset, säger Arne Lohmann Rasmussen, chefanalytiker på energibolaget Global Risk Management

Orsaken att gasen styr är att den är vad man kallar ”marginalprissättande” i det europeiska elsystemet. När Tyskland fram till 2021 kunde importera billig gas från Ryssland genom Nord Stream-ledningarna var elpriserna låga eftersom den billiga gasen också prissatte elektriciteten.

Därefter rusade gaspriset 2021-2022 varefter elpriserna följde med eftersom Sverige har tillräckligt mycket kapacitet genom utlandsförbindelserna för att elpriserna ska ”importeras” från kontinenten.

Terminspriser på tysk baskraft kontra priset på europeisk naturgas följer varandra. På sistone dock med en rejäl premium på grund av att priset på utsläppsrätter kraftigt gått upp. Bild: MacroBond/Global Risk Management

En annan sak som styr elpriserna är EU:s utsläppsrätter, så kallade EUA-priser. De fossila naturgaskraftverken behöver alltså betala för rätten att släppa ut koldioxid vilket betyder att de höjer sina priser mot kund för att själva kompensera sig. Om priset på utsläppsrätterna ökar så ökar marginalpriset.

– Det är ett EU-system. Merparten av intäkterna för dessa går till EU-länderna, och en del av intäkterna används för att finansiera olika gröna program. De säljs dagligen på en börs på uppdrag av EU/länderna.

Det är detta som den senaste tiden hållit priserna på elektricitet förhållandevis högre trots att naturgaspriset fallit, förklarar Arne Lohmann Rasmussen.

– Marknaden började prisa in en tight EUA-marknad 2026-2027.

Nu ser det dock ut att rusa ytterligare. Inte bara för att priserna på utsläppsrätter ser ut att fortsätta en bit till utan också eftersom naturgaspriset nu börjat röra på sig ordentligt. En ”perfekt storm” håller på att byggas, förklarar Arne Lohmann Rasmussen.

– Den här gången är det inte bara en faktor utan en kombination av fundamentala saker, geopolitik och spekulativ aktivitet som driver marknaden. TTF-gasen är nu över 36 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan juli i fjol.

Han summerar läget enligt följande:

3) Fundamenta stramas åt snabbt

De europeiska gaslagren ligger nu nära nivåerna från 2022, och de tyska lagren är redan lägre än 2022 års nivå. Kallare väder är på väg tillbaka, vindkraftsproduktionen är lägre och tillgängligheten i fransk kärnkraft har försämrats. Detta påskyndar uttagen ur lagren vid en tidpunkt då lagernivåerna redan är obekvämt låga.

Marknaden fokuserar nu på när lagernivåerna faller under 2022 års nivå, det år som utlöste rekordhöga priser. En upprepning av 2022 bedöms inte som sannolik, men risken på den korta delen av terminskurvan är tydligt snedfördelad uppåt.

Låga lagernivåer vid slutet av vintern ökar även risken inför påfyllnaden. Uttömda lager höjer kraven på sommarens injektioner och skapar en uppåtrisk inte bara för de närmaste kontrakten, utan även för sommar- och höstkontrakt.

2) Geopolitiken är åter i fokus

Iran har åter blivit en del av gasnarrativet. Eventuella störningar i iranska gasflöden till Turkiet skulle strama åt LNG-balansen. Trump har hotat med att införa en tull på 25 procent mot länder som köper iransk energi. Den främsta risken kvarstår dock i Hormuzsundet. Upp till 20 procent av de globala LNG-flödena passerar denna flaskhals. Det är inte huvudscenariot, men det är en risk som marknaden inte kan bortse från.

3) Spekulativ aktivitet har vänt uppåt

Positionsdata visar att spekulanter återigen är nettoköpare av TTF-gasterminer efter att ha varit stora nettosäljare under andra halvåret i fjol. Energi har åter hamnat i investerarnas fokus. Täckning av korta positioner och avveckling av populära blankningspositioner i gas tycks driva uppgången. Anmärkningsvärt är att merparten av köpen har koncentrerats till den allra kortaste delen av terminskurvan.