KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Experten: Nu straffas företag som minskat utsläppen – ”Väldigt surt”
När EU ändrar reglerna för utsläppshandeln straffas skogsföretag som minskat utsläppen för mycket. ”Lönsamheten i de investeringarna blir i praktiken helt bortblåsta”, säger Skogsindustriernas Johan Bruce till TN.
2026 kommer 25 av Sveriges 40 pappersmassabruk uteslutas ur EU:s utsläppshandelsystem – på grund av att de släpper ut för lite.
– I de nya riktlinjerna kommer du inte få vara med i systemet om 95 procent av dina utsläpp kommer från biobränsle. När det gäller den svenska pappers- och massaindustrin så är vi till 96 procent fossilfria, säger Johan Bruce, ansvarig för el- och energifrågor på Skogsindustrierna.
”Många bolag har gjort stora investeringar för att bli av med utsläppen”.
EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är ett styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Då många skogsbolag lyckats ersätta fossila bränslen i sina tillverkningsprocesser med biobränslen har de kunnat få ett ekonomiskt tillskott från försäljning av de utsläppsrätter som de inte använder. Enligt Johan Bruce, har systemet i stort fungerat väl, men att det nu blivit fel.
– Många bolag har gjort stora investeringar för att bli av med utsläppen. Men då de räknade med att få fria utsläppsrätter och kunna sälja dem så blir lönsamheten i de investeringarna i praktiken helt bortblåsta.
Den senaste uppgörelsen om EU:s reviderade klimatlag och klimatmålen för 2040, som träffades för någon månad sedan, innebär att EU skjuter fram införandet av det nya utsläppshandelssystemet – ETS 2 till 2028 (tidigare 2027).
ETS 2 kommer att innefatta vägtransporter, byggnader och småskalig industri – inklusive de industrier som inte längre kommer att ingå i ETS 1. Detta betyder att pappersmassabruken som slängs ut ur ETS 1 2026 kommer att behöva vänta i två år innan de kan ingå i ETS 2.
– Så nu har vi två år när de här anläggningarna hamnar i någon typ av limbo och de måste under den perioden betala koldioxidskatt.
– Sen ska man komma ihåg att det som skiljer ETS 1 och ETS 2 är att ETS 1 har skydd mot koldioxidläckage, det vill säga att du kan få fri tilldelning av utsläppsrätter. Så oavsett så kommer vi bli av med den fria tilldelningen.
Det samlade värdet som pappersmassabruken blir av med kommer att landa på cirka 1,3 miljarder kronor per år, menar han.
– Våra medlemsföretag har redan gjort hemläxan och sänkt sina utsläpp med 80 procent sen mitten av 90-talet när man införde koldioxidskatt.
– Hade man vetat om att man blivit av med den fria tilldelningen så hade de här investeringarna inte varit lönsamma att göra då. Så det känns ju väldigt surt för de som upplever att de blir bestraffade för att de har minskat sina utsläpp.
”Våra konkurrenter kommer att få fördelar som vi inte får – trots att vi ställt om”.
Han menar att detta dessutom sker vid en väldigt dålig tidpunkt för industrin.
– Det kommer i en väldigt opassande tid. För just nu har många företag det väldigt tufft så tajmingen kunde inte varit sämre. Det betyder att våra konkurrenter kommer att få fördelar som vi inte får – trots att vi ställt om.
Han menar att det finns en negativ syn på biobränslen i Europa, vilket påverkar den svenska industrin negativt.
– Det som är lite lustigt är att om man har mer än 95 procent biogena utsläpp då ska du inte omfattas. Men hade vi istället använt el eller vätgas så hade vi fortfarande varit kvar.
Nu har Skogsindustrierna skickat en hemställan till regeringen om att bolagen som exkluderas borde få reducerad koldioxidskatt under en övergångsperiod. Han menar att vissa anläggningar skulle kunna börja använda mer fossila bränslen för att få komma in i ETS 1 igen år 2031.
– Men det är en väldigt riskfull strategi såklart, för vi vet inte hur systemet ser ut då och de flesta företag har egna mål om att bli fossilfria.
– Men jag vet bolag som idag är 93 procent fossilfria och har planer på att bli 100 procent. Men nu avvaktar de för att få vara kvar i systemet och det visar bara vilka konstiga incitament som skapas.
