REGELKRÅNGLET

Industrins larm: EU:s regelförenklingar ett luftslott – ”Märker absolut ingen skillnad”

Trots alla löften från EU har regelbördan för företag fortsatt att öka. Det menar Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten. ”Det verkar inte finnas någon insikt om hur allvarligt läget är”, säger han till TN.

De senaste 15 åren har EU:s ekonomi halkat en bra bit efter både USA:s och Kinas, och sedan flera tunga rapporter visat på en oroande utveckling för EU:s konkurrenskraft, har EU-kommissionen med ordförande Ursula Von der Leyen i spetsen insett att något måste göras. Under det senaste året har mycket av EU-arbetet fokuserats kring olika typer av regelförenklingsåtgärder i syfte att underlätta för de europeiska företagen.

Inte en dag för tidigt, anser Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna som företräder cirka tusen medlemsföretag inom den svenska basindustrin.

– Vi är positiva till EU och att det finns en stor ekonomisk marknad för unionen. Men man måste ändå hela tiden göra bedömningar av hur en sådan marknad fungerar, och då kan vi se att under en lång tid har inte EU inte fungerat på ett sätt som vi hade förväntat oss, säger han till TN.

Att EU:s ekonomi numera släpar efter sina motsvarigheter i USA och Kina beror helt enkelt på att EU inte har en bra politik för att öka företagens konkurrenskraft, menar Per Hidesten.

– Tillväxten i EU är för dålig jämfört med de andra ekonomiska stormakterna som EU syftar till att konkurrera mot. Det är det som egentligen är poängen med EU. Men i stället för att skapa förutsättningar för ökad konkurrenskraft har man fokuserat på att reglera. Det har lett till att produktivitetsutvecklingen och tillväxten är väldigt svag i EU och det är tyvärr ingenting som går snabbt att förändra.

”Det är fortfarande bara ord och ingen handling.”

Även om EU:s regelförenklingar hittills har stött på en del utmaningar, har de enligt företrädare för kommissionen också haft viss effekt. I en exklusiv intervju med TN berättade nyligen den ansvarige kommissionären Valdis Dombrovskis att insatserna redan ska ha besparat de europeiska företagen 8 miljarder euro om året i kostnader.

Per Hidesten välkomnar att EU-kommissionen har fått upp ögonen för problemet, men han har svårt att se att det skulle ha skett några konkreta förbättringar.

– Det är fortfarande bara ord och ingen handling. Nere i Bryssel är lagstiftningsmaskinen fortfarande i fullt påslag. Det är full gas och det verkar inte finnas något stopp. EU måste visa att man verkligen menar allvar med att åstadkomma en förändring.

Det som skulle behövas är enligt Per Hidesten dels en kraftig minskning av antalet regler, dels en tydlig prövning som ska säkerställa att nya regler stoppas om de riskerar att påverka konkurrenskraften negativt.

Tvingas lägga tid på administration

Under Ursula Von der Leyens första mandatperiod ska EU ha sjösatt inte mindre än 13 000 nya lagar, så det saknas inte direkt material att arbeta med, menar Per Hidesten.

Vad får ni för respons från era medlemsföretag kring den här utvecklingen?

– Dels skapar det en stor osäkerhet när företagen inte vet hur framtiden ser ut eller vilka detaljregleringar de kommer att tvingas hantera. Dels tvingas de fokusera alltmer på administration. I stället för att lägga resurser på att skapa tillväxt ta fram nya innovationer måste företagen anställa mängder av personal som får ägna sig åt rapportering och regelefterlevnad.

Och trots löftena från EU-kommissionen har regelbördan inte blivit bättre det senaste året, menar Per Hidesten.

– Det är samma riktning som tidigare. Vi märker absolut ingen skillnad.

Vad tänker du om det?

– Jag tänker att det inte verkar finnas någon insikt om hur allvarligt läget är. Man noterar att det finns problem men man tar det inte på det allvar som man borde göra. Kan vi inte skapa tillväxt så kommer det att påverka välståndet för alla som bor i Europa.

”EU har fortfarande inte lyckats implementera fri rörlighet för tjänster, alltså personer, trots att det ska utgöra ett av EU:s grundläggande fundament.”

Per Hidesten blev nyligen invald som ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, där han är en av fyra svenska arbetsgivarrepresentanter. EESK är ett rådgivande organ inom EU som ger ledamöterna en formell möjlighet att påverka EU:s lagstiftning och politik.

Per Hidesten ser fram emot att arbeta med frågor som rör just konkurrenskraft och regelförenklingar, men också att utveckla den inre marknaden.

Den dras i dag med en rad utmaningar, där den kanske största är att tjänstesektorn fortfarande tampas med mängder av nationella gränsdragningar. Ett exempel på det är att det fortfarande finns runt 5 700 reglerade yrken i EU, trots att tjänstedirektivet antogs redan år 2006.

– Jag är väldigt besviken på att man inte kommer längre när det gäller tjänstedirektivet. EU har fortfarande inte lyckats implementera fri rörlighet för tjänster, alltså personer, trots att det ska utgöra ett av EU:s grundläggande fundament. Det krävs att någon tar tag i de här frågorna och där vill vi se ett tydligare ledarskap.

Vad hoppas du att EU har uppnått när den här mandatperioden är över?

– Då hoppas jag att vi kan visa att vi har tagit in på dem som numera ligger före oss, att vi närmar oss USA och Kina igen. Och att vi tydligt kan se att vi har fått färre och enklare regler, ökad frihandel samt ökad tillväxt och konkurrenskraft. Det måste ju vara vårt mål.