KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Skattechock kan stänga gruvor i förtid – ”Omöjligt att förstå”

Samtidigt som Kinas dominans över strategiska råvaror skapar panik globalt kan gruvor tvingas stänga i förtid, varnar den finska gruvbranschen. ”Många är arga på situationen”, säger Pekka Suomela, vd på Finnish Mining Association, till TN.

Oron är stor inom den finska gruvnäringen som snart kan få se kraftiga skattehöjningar, berättar Pekka Suomela, vd på Kaivosteollisuus ry (Finnmin Finnish Mining Association), en branschorganisation för den finska gruv‑ och mineralindustrin.

– Man ser utmaningar i att vidareutveckla de befintliga gruvorna i drift och gå vidare med fortsatta utvecklingsprojekt. Många är arga på den här situationen. Det är helt fel riktning och helt omöjligt att förstå.

Precis som Sverige är Finland en gammal gruvnation och har intressanta fyndigheter bland annat på koppar, nickel, krom, guld, kobolt och uran. Dessutom har Finland hela värdekedjan för nickel – vilket innebär att man både kan bryta nickel och framställa den genom smältverk och raffinering.

– Och nästa år ska det öppnas en litiumgruva i Finland som är en av de första i Europa som planeras ha hela värdekedjan på plats, säger Pekka Suomela.

Men precis som många andra råvaror har den globala konkurrensen gjort att priserna på råvaror sjunkit kraftigt.

– Det finns många projekt i Sydamerika och även Kina kan hålla nere priserna och för oss blir det svårt att konkurrera om prisnivån är svag.

Kraftig ökning av gruvskatten väntas

I början av 2024 införde Finland en gruvskatt på 0,6 procent på värdet av metalliska mineraler och 0,2 euro per ton för andra mineraler. Regeringen har nu också föreslagit en kraftig höjning av skatten till 2,5 procent från och med 2026.

Framöver ska majoriteten av skatteintäkterna (80 procent) gå till staten och resten (20 procent) till kommunerna. I gruvskattens nuvarande utformning går 60 procent till kommunerna och 40 procent till staten.

– Vi var rejält emot skatten från början och visste redan då 2023 att den skulle kunna ändras. Men vi trodde aldrig att den finska regeringen skulle göra en så kraftig höjning nu.

Boliden: Försämrar investeringsklimatet

Även gruvjätten Boliden oroas av den fyrdubblade finska gruvskatten.

– Det förslag som nu ligger på bordet i Finland försämrar investeringsklimatet i den finska gruvnäringen på ett mycket drastiskt sätt. Skulle den bli verklighet kommer gruvornas livslängd förkortas med många år vilket över tid innebär att mängder med arbetstillfällen och därigenom skatteintäkter går förlorade, säger Klas Nilsson, kommunikationsdirektör på Boliden i en kommentar till TN.

I och med att Finland har goda geologiska förutsättningar för att kunna bidra på ett viktigt sätt till Europas mål om ökad försörjningstrygghet vad gäller kritiska och strategiska metaller kommer denna situation även påverka detta område, menar han.

– I Bolidens fall har vi en gruva i norra Finland där bland annat koppar, nickel och kobolt utvinns och samtliga dessa metaller är utpekade av Europa som särskilt viktiga. Nu, utan egentliga konsekvensanalyser, försämrar man både konkurrenskraften för denna näring liksom Europas möjligheter till självförsörjning för den egna klimatomställningen. De enda vinnarna på detta är de som exporterar metaller med långt högre klimatpåverkan till Europa.

Maria Sunér, vd på Svemin, branschorganisationen för gruv-, mineral- och metallproducenter i Sverige, menar att Finlands gruvskatt borde ses som ett avskräckande exempel i Sverige.

– Ibland lyfts den finska gruvskatten fram som något positivt, men utvecklingen med att planerade investeringar pausas och att gruvornas livslängd förkortas, visar snarare att den bör ses som ett avskräckande exempel.

TN har vid flera tillfällen rapporterat om Kinas dominans när det gäller många av de mineraler och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina vid flera tillfällen har begränsat exporten på många av dessa råvaror.

– Det handlar om att visa makt. Kina har under lång tid uttryckt att Mellanöstern har sin olja och att de har de kritiska råmaterialen. Att ta kontroll över dessa värdekedjor har varit en tydlig och långsiktig strategi.

Under de senaste åren har EU blivit mer varse om behovet av strategiska råvaror och under våren 2024 infördes EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA), en lag vars syfte är att stärka EU:s tillgång till kritiska råmaterial.

I våras presenterade EU-kommissionen en lista på projekt av strategisk betydelse för EU. På listan fanns bland annat de svenska LKAB-projekten Malmberget, Per Geijer-fyndigheten och industriparken för kritiska mineral i Luleå samt Talgas grafitprojekt i Vittangi.

– Det är svårt att se att det arbetet fått någon effekt ännu. Ibland uppstår en olycklig kombination av alltför detaljerade regelverk inom EU, vilket snarare försvårar vår förmåga till självförsörjning av dessa kritiska råmaterial.

Det finska agerandet med gruvskatt är tydligt ett tecken på att EU har svårt att samla sig när det gäller den egna försörjningen av strategiska råvaror, menar hon.

– Det här går i en annan riktning än vad situationen kräver. Min uppfattning är att detta till stor del hänger samman med de ansträngda finska statsfinanserna, och att man därför söker sätt att stärka statens intäkter.

Pekka Suomela menar att det faktum att många av landets politiker stödjer en hög gruvskatt kan förklaras av att Finland, till skillnad från Sverige, har sett många utländska investeringar i sektorn.

– Det har väckt tanken att allt som produceras här förs utomlands och vi i Finland inte får ta del av det. Det finns inte tillräckligt med förståelse att gruvnäringen lockar investeringar hit och att vi har omfattande vidareförädling av metaller och mineraler.

– Det är lite nationalistiskt och man ser det som att det är våra råvaror och då ska vi få ha kvar dem.

”Vi kommer att se att man stänger ned verksamheter i Finland tidigare än planerat”.

Enligt rapportering i finska medier kan den kraftiga höjningen av gruvskatten vara en konsekvens av att regeringen inte fick igenom en sockerskatt efter att livsmedelsjätten Fazer rasat och hotat med att lämna landet.

– Efter det så undersökte de var de kan hitta andra skatteintäkter och då verkade det vara ganska lätt att gå på gruvindustrin, säger Pekka Suomela.

– Det finns många riksdagsledamöter som tycker att det är bra med gruvskatt.

Som en kompromiss vill gruvnäringen i stället se en beskattning liknande bolagsskatten där beskattningen sker på vinsten.

– Det skulle ge flexibilitet och innebära att när priserna är höga kan vi betala men att när priserna är låga så kan vi inte betala lika mycket.

Samtidigt som gruvskatten höjs finns även förslag om att gruvnäringen kommer att få höjd elskatt. I Finland är elskatten framför allt uppdelad i två kategorier, en för allmän elförbrukning och en för tyngre industri.

”Det är enorma kostnadsökningar”.

Gruvnäringen har i dagsläget samma skattenivå som tyngre industri, motsvarande 0,006 svenska kronor per kilowattimme (kr/kWh). Men enligt förslaget kommer gruvnäringen att beskattas på samma nivå som allmän elförbrukning, inklusive hushållen, 0,25 kr/kWh. Det är mer än 40 gånger högre skatt.

– Det är ju enorma kostnadsökningar, säger Pekka Suomela.

Han menar att politiken inte tagit hänsyn till hur gruvorna ska kunna vara lönsamma. Enligt studier kan kostnadshöjningarna innebära att gruvor kan tvingas stänga upp till fyra år tidigare än planerat.

– Både gruvskatten och elskatten är produktionskostnader. Så när produktionen blir dyrare och fyndigheten inte är lika rik, så kommer gruvorna stänga tidigare.

– Här försöker vi få politiken att inse att det kommer innebära färre arbetstillfällen och mindre välfärd om gruvorna inte kan vara i produktion längre.

För även om det är svårt att rent praktiskt flytta på en gruva så kan den stängas ned, konstaterar han.

– Vi kommer att se att man stänger ned verksamheter i Finland tidigare än planerat framöver. Nu hoppas vi att politikerna förstår konsekvenserna, de är inriktade på fyraårsperioder men det hade varit bra om de kunde se lite längre fram.