FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Tunga kritiken: Då hotar dyr vård och längre köer – ”Grundläggande misstag”

Privat vård är dubbelt så effektiv som offentlig och har dessutom lika bra eller bättre resultat. Nu riktar företagare och experter skarp kritik mot flera av Produktivitetskommissionens påståenden. "Historielöst och ologiskt", säger Jens Eriksson, vd för Aleris, till TN.

Jens Eriksson, vd för vårdkoncernen Aleris, menar att kommissionen försöker backa in i framtiden genom att påstå att produktivitet inte går att mäta i offentlig sektor. Orsaken skulle vara att det bland annat saknas marknadspriser och tydliga volymmått. Jens Eriksson menar att kommissionens resonemang därmed blir fel från början.

”Grundläggande misstag”

– Man utgår ifrån att det inte går att mäta produktiviteten eftersom den är tjänstebaserad, och därifrån drar de slutsatsen att effektivitet och kvalitet står i motsats till varandra. Det är ett grundläggande misstag och riskerar att förlänga köerna och fördyra vården.

Tvärtom, menar Jens Eriksson, finns det gott om exempel på att det är möjligt att mäta tjänstebaserad produktivitet i det offentliga.

– Det är inte bara möjligt, det är avgörande. Vi kan se exakt hur många ingrepp som utförs, hur lång återhämtningstiden är, hur ofta komplikationer uppstår och hur nöjda patienterna är.

Han pekar på flera studier där privata och offentliga vårdgivare jämförts inom bland annat höftleds- och gråstarrsoperationer. Resultatet visar att de privata klinikerna är upp till dubbelt så effektiva som regionernas egen verksamhet – med lika bra eller bättre kvalitet.

– Våra mest effektiva kirurger är också de med lägst infektionsnivåer och minst antal om omoperationer. Det finns ett tydligt samband mellan hög produktivitet och hög kvalitet.

– Sverige är fullt av exempel där konkurrens och uppföljning har förbättrat kvaliteten, från telekom till apotek. Att tro att just vården skulle vara undantaget är både historielöst och ologiskt, fortsätter Jens Eriksson.

”Monopol leder till köer”

Ett av kommissionens förslag är ett regionerna själva ska få välja om patienterna ska få fritt val av vårdcentral enligt Lagen om valfrihet (LOV). Det kommer att resultera i ett mer ojämlikt system, menar Marit Vaagen, grundare och styrelseordförande för Sirona Health Solutions.

– Det är en mycket dålig idé eftersom det riskerar att LOV kommer att följa maktskiften – risken är att de blå vill ha det och de röda inte – och det blir svårt att få kontinuitet.

Vårdföretagarnas förbundsdirektör Antje Dedering instämmer och menar att förslaget riskerar att urholka patienternas valfrihet och skapa stora regionala skillnader. I dag är hälften av alla vårdcentraler privat drivna, och av de hundra mest uppskattade vårdcentralerna drivs 73 av privata aktörer, ofta mindre och läkarledda mottagningar.

– Om LOV försvinner, så riskerar också mångfalden och den drivkraft som förbättrar vården att försvinna, säger Antje Dedering.

Marit Vaagen menar att rapporten visar på begränsad förståelse för vårdsektorn, både vad gäller ekonomisk teori, fakta och beprövad erfarenhet.

– Monopol är sällan bra, oavsett om det sker i regi av staten, regionen eller ett privat företag. Apoteksmonopolet avskaffades med goda resultat. Att återgå till ett regionalt monopol inom primärvården skulle inte gynna patienterna. En välfungerande konkurrens inom primärvården ger starka incitament att anpassa sig till patientens grundläggande behov, så som tillgänglighet, att sträva efter att bli lite bättre varje dag och inte minst använda resurser effektivt och introducera innovationer.

Positiva effekter

Hon betonar att valfrihet inte handlar om privat finansiering, utan om utförande av själva tjänsten. Välfärden kan fortsatt finansieras av våra skattepengar, via staten eller regionerna, men produktionen av vårdtjänster bör alltid ske i konkurrens.

Undantaget är vissa högspecialiserade vårdtjänster på universitetssjukhusen, där volymerna är så små att ett monopol kan vara bättre.

Även Vårdföretagarnas förbundsdirektör Antje Dedering anser att Konkurrensutsättning i vård och omsorg har gett positiva effekter – inte bara i privata verksamheter, utan även inom kommuner och regioner.

– När privata och offentliga utförare verkar sida vid sida höjs kvaliteten generellt. Konkurrens gör oss alla bättre, säger Antje Dedering.

Hon hänvisar till exempel till en Sirona-studie från Region Gävleborg som visar att privatdrivna vårdcentraler ger mer vård till lägre kostnad. Sett över en femårsperiod hade alla utom en av de 26 regiondrivna vårdcentraler i Region Gävleborg gått med underskott. I pengar räknat handlar det om ett underskott på totalt 462 miljoner kronor under femårsperioden.

Samtidigt uppvisar samtliga 16 privata vårdcentraler i regionen överskott. Inom specialistvården har Sirona på Vårdföretagarnas uppdrag jämfört bland annat höftleds- och gråstarrsoperationer inom Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Stockholm. Resultatet är tydligt - med upphandlade privata aktörer får skattebetalarna i Sveriges tre största regioner fler operationer, oftast dubbelt så många, per skattekrona och det med minst lika god kvalitet.

”Enligt Sirona har de ständiga underskotten på regionens hälsocentraler huvudsakligen två förklaringar: högre kostnader och lägre produktivitet. Eller översatt till vardagssvenska: fler anställda som får mindre gjort”, kommenterade Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad.

Bygger på missuppfattningar

Både Marit Vaagen och Antje Dedering menar att Produktivitetskommissionen bygger sina slutsatser på missuppfattningar om etableringsfrihet och konkurrens inom primärvården. Kommissionen varnar för överetablering i socioekonomiskt starka områden, men Vårdföretagarnas egna data visar att nio av tio vårdcentraler i de mest socioekonomiskt svaga områdena i Region Stockholm är privat drivna.

Dessutom kritiseras kommissionen för att luta sig mot föråldrad forskning i sin syn på digital vård. Förslaget att avskaffa ersättningen, inte omförhandla eller förändra, lägger man , enligt Antje Dedering, utan att göra någon konsekvensanalys. Hon menar att digital vård redan visat sig höja produktiviteten kraftigt.

Marit Vaagen pekar på Norge och Danmark som exempel på hur privat utförande och offentlig finansiering inom primärvården kombineras mycket framgångsrikt.

– Läkarna äger och driver sina egna kliniker i Norge och så har det alltid varit, men finansiering sker precis som i Sverige via skatt på medborgarnas löner, både statliga och regionala skatter.

Antje Dedering konstaterar att Produktivitetskommissionens rapport missar en viktig fråga, nämligen hur vårdsektorn ska bidra till samhällsekonomisk produktivitet.

– Vi behöver system som premierar patientnytta, effektivitet, kvalitet och innovation och inte en återgång till regionernas monopol.