DEN SVENSKA INDUSTRIN

Här är största hoten mot svensk industri – ”Hur svårt ska det vara?”

Svensk industri kämpar mot höga elpriser, långsamma tillstånd och globala hot. På ett seminarium slog tungviktare från näringsliv och politik fast att Sverige riskerar att tappa fart. "Vi har gjort den här resan tidigare och nu påbörjar vi den igen", sa finansminister Elisabeth Svantesson.

Hur kan den svenska industrin stärkas? Frågan diskuterades nyligen på ett seminarium där rapporten Industrin – vårt bästa försvar, diskuterades. Rapporten ges ut av Svemin, Jernkontoret, Skogsindustrierna, IKEM och Teknikföretagen och innehåller bland annat en rad förslag för att stärka motstånds- och konkurrenskraften. Det handlar bland annat om att höja försörjningsberedskapen för totalförsvaret, säkra framtidens energiförsörjning och att tillståndsprocesserna effektiviseras.

Pär Emanuelsson, Managing Director på Uddeholm, lyfte fram energifrågan som särskilt viktig. Sverige har en unik konkurrensfördel med sin fossilfria el och det finns stora möjligheter för Sverige och svenska företag att leda hållbarhetssatsningar.

– Då behövs långsiktighet, gränsöverskridande beslut och en fast väg framåt.

– Ska företagen lyckas göra den här omställningen att bli miljövänliga, då behövs det fossilfri el, det tror jag alla är överens om. Men på vägen dit så har vi regelverk, beslut som tar tid, elnätsutbyggnad, tillståndsprocesser. Industrin står och stampar och vill göra det här. Då tycker jag att politiken bör möta upp och möjliggöra detta. Hur svårt ska det vara?

Efterlyser breda politiska överenskommelser

Även Lotta Lyrå, vd på Södra, efterlyste långsiktiga spelregler.

– Jag tror på mer breda överenskommelser så att inte vi behöver sitta och fundera om ett år när det är val på vad som kan att rivas upp då? Det kommer inte att gynna oss i det här osäkra läget.

– Vi behöver inse att vi är ett väldigt exportberoende land, vi är beroende av företag som är konkurrenskraftiga och de är motorn i svensk ekonomi. Då tror jag att vi behöver lite samling kring en del grundprinciper, sa hon och lyfte fram den nysläppta rapportens reformförslag.

Ann Lindgärde, vd på Nouryon, pekade ut kompetensförsörjningen som en stor utmaning framöver.

– Om man då tittar på var vi, som är ett internationellt bolag, väljer att investera så kanske det är en sak att flytta produktion, det är ganska dyrt. Men att flytta forskning och utveckling är mindre dyrt.

– Idag har vi ungefär 60 procent av vår forskning och utveckling i Sverige. Men där är jag mer orolig för att det kan ske en förskjutning åt andra länder som inte är bra för Sveriges utveckling.

”Säkerhet trumfar allt”.

Thomas Östros, vicepresident på europeiska investeringsbanken (EIB), lyfte fram att de senaste årens geopolitiska utveckling och säkerhetsfrågorna blivit mer aktuella.

– Jag är extremt mycket för frihandel och jag tror att fri konkurrens är otroligt drivande för välståndsutveckling. Men säkerhet trumfar allt. Så även jag måste inse att ´herregud, det är en ny värld, där vi ser att Kina stöttar Ryssland som angriper Europa´.

– Vi måste hitta ett balanserat sätt att själva ha tillgång till teknik och råmaterial som inte gör att vi är oerhört lättstyrda.

Jens Holtinger, CTO och medlem av koncernledningen på Volvokoncernen, citerade den amerikanska tungviktsboxaren Mike Tyson som sagt ”Everybody has a plan until they get punched in the face”.

– Det är lite så det varit de senaste fem åren. Vi kan planera väldigt mycket men vi måste bygga upp en robust struktur i ett bolag och en långsiktig strategi kring hur man regionaliserar industriflöden. Du kan inte hela tiden vara i det kortsiktiga utan måste hålla i det långsiktiga och hur man bygger upp en resiliens.

Han menar att många underskattar förmågan hos stora industribolag att hantera olika typer av kriser och att det finns mycket som andra kan lära.

– Det är skarpt läge varje dag.

– Vi hamnar i krissituationer varje dag och vi tvingas anpassa oss. Många myndigheter tränar men inte skarpt.

Han berättar att Volvokoncernen har tre kriterier för att investeringar ska landa. Det handlar om tillgång till välutbildad personal, infrastruktur och rättssamhälle med en stabil politik.

– De tre områden tittar vi på varje gång vi gör en investering. Det naggas i kanten skulle jag vilja säga i Sverige just nu, sa han och nämnde bland annat elförsörjningen och underhållsskulden i infrastrukturen som två utmaningar.

– Vi pratar ofta om samhällskontraktet. Och även om det går bra idag så kanske en del bygger på gamla segrar.

Socialdemokraterna öppnar för ny energiöverenskommelse

Politikens uppgift är att ge näringslivet förutsättningar att verka, sa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson under seminariet.

– Just nu behöver vi ett starkt politiskt ledarskap som förmår att samla vårt land och tillsammans se till att vi kan bygga ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle.

Hon konstaterade att industrin är den svenska ekonomins ryggrad och att det krävs ett omtag kring tillståndsprocesserna.

– De är inte skapade för en tid med så här stora förändringar.

Hon lyfte fram behovet av mer samarbete i politiken och fler breda politiska uppgörelser, bland annat inom upprustningen av försvarsindustrin.

– Lika viktigt vore en bred energiöverenskommelse, vi behöver mer el, i närtid i form av utbyggd vindkraft och på längre sikt i form av nya kärnkraftverk. Jag är övertygad om att om viljan finns så finns förutsättningar för en energiöverenskommelse.

”Vi har vårt öde i våra händer”.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) fokuserade i sitt anförande på scen på flera anledningar till att man trots det osäkra läget i världen kan känna framtidstro. Bland annat pekade hon på att de starka svenska statsfinanserna ger oss en stark grund att stå på samt att Sverige tidigare lyckats gå från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste. Detta har varit möjligt genom samarbete mellan bland annat staten, facken och industrin, menade hon.

– Vi har gjort en resa förut och vi har påbörjat en resa nu.

Dessutom menade hon att det faktiskt finns en politisk stabilitet och lyfte fram det eniga stödet kring det finanspolitiska ramverket och försvarsöverenskommelsen.

– Vi har vårt öde i våra händer. Vi har gjort den här resan tidigare och nu påbörjar vi den igen. Stora investeringar i försvar, infrastruktur, energisystem, allt det är grunden för att kunna växa. I grund och botten handlar tillväxt om att människor växer. Om inte människor växer kan inte Sverige växa på ett bra sätt.

Hon menar att det finns anledningar för politiken att vara självkritisk, bland annat när det gäller underhållsskulden i infrastrukturen och i tillståndsfrågorna.

– Den fantastiska miljöbalken som kom till en gång i tiden jobbar i motsatt riktning för att underlätta gröna omställningen. Där har det gått för långsamt.