DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Så ska straff och belöning sänka din skatt – ”Måste bryta trenden”

Kommuner och regioner har i 25 år haft ökande skatter, men nu vill regeringen införa en skattebroms som ska belöna effektivitet – och bestraffa motsatsen. Väldigt välkommet, anser nationalekonomen Johan Lidefelt: "Ett sätt att komma åt dagens systemfel", säger han till TN.

Det är kommuner och regioner som själva bestämmer vilken skattesats som ska gälla. År 2025 uppgår den genomsnittliga totala kommun- och regionskatten till 32,41 procent. Skillnaderna är dock stora. Mellan kommunerna skiljer sig skattesatsen 7,2 procentenheter och mellan regionerna 1,55 procentenheter.

Därför har regeringen nyligen tillsatt en utredning för att undersöka om det går att införa en skattebroms.

– Skillnaderna i skattenivåer runt om i landet är stora. Vi behöver bättre underlag för hur staten kan använda verktyg som skattebromsar eller premier för sänkta skatter, både för att öka effektiviteten och för att värna hushållens ekonomi. Kommun- och regionsektorn är en central del av samhällsekonomin, sa civilminister Erik Slottner när regeringen presenterade förslaget.

Systemfel i politiken

Svenskt Näringsliv välkomnar initiativet. Nationalekonomen Johan Lidefelt menar att det är hög tid att regeringen agerar.

– Kommunalskatten har ökat trendmässigt i 25 år och då särskilt regionernas skattesatser. Men när skatten blir för hög påverkar det både drivkrafterna att arbeta och därmed riskerar det drabba att sysselsättningen negativt, samt lönsamheten i att driva företag.

Johan Lidefelt menar att det handlar om ett systemfel när kommuner och regioner som höjer skatten inte bär de fulla kostnaderna för beslutet.

– Om höjda kommunalskatter leder till minskad sysselsättning eller skadar företagandet är det staten som står för en del av notan. Det i form av ökade bidragsutgifter och minskade arbetsgivaravgifter och bolagsskatter. Därmed bär inte kommunerna och regionerna de fulla samhällsekonomiska konsekvenserna av att höja skatterna.

– En skattebroms innebär inte att kommuner hindras från att höja skatten, men den förändrar incitamenten och gör det mindre attraktivt att fatta sådana beslut, fortsätter han. Det är ett sätt att komma åt dagens systemfel.

Kommuner och regioner kommer fortfarande ha beskattningsrätt. Vad regeringen ska göra är att utreda olika incitament som får kommuner att tänka till en extra gång innan man höjer skatten.

– Man kan konstruera det här tekniskt på olika sätt, men en tanke är att staten skulle kunna minska statsbidraget till kommuner som höjer skatten, säger Johan Lidefelt

Morot för skattesänkningar

Utredningen ska också analysera möjligheten att införa en så kallad skattesänkningspremie, alltså ett system där kommuner som sänker skatten får ekonomisk belöning från staten.

– Här kan så klart ett ökat statsbidrag fungera som morot så att kommuner som sänker skatten belönas med det, säger Lidefelt.

Han framhåller att en orsak till att kommunalskatten höjts de senaste 20 åren är att det ofta är enklare för en kommun att höja skatten än att genomföra svåra men långsiktigt viktiga effektiviseringar i verksamheten. Effektiviseringar som kan möjliggöra för sänkta kommunalskatter längre fram.

– Det ska också utredas hur en premie för sänkt skatt kan se ut. Att kommuner som väljer den svårare vägen och lyckas effektivisera sina verksamheter och sen sänka skatten får någon slags incitament från staten för det. Men exakt hur det ska se ut ska utredningen svara på.

Johan Lidefelt påpekar också att flera studier som Svenskt Näringsliv utfört visar att det finns stor potential i kommunerna att effektivisera verksamheten.

– En skattebroms kommer då att kunna bli en viktig katalysator för kommunerna att påbörja ett effektiviseringsarbete.

Men frågan handlar inte bara om kommunernas och regionernas budgetar, utan om hela Sveriges konkurrenskraft. Om höga kommunalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta och svårare att driva företag riskerar både sysselsättning och tillväxt att påverkas negativt.

– Vi måste bryta trenden. Annars kommer kommunalskatterna fortsätta stiga och det pressar hushållen, försvagar arbetslinjen och försämrar företagarnas villkor. En skattebroms och en skattesänkningspremie är två steg i rätt riktning, konstaterar Johan Lidefelt.

Sjukvården driver kostnaderna

En stor del av de skattehöjningar som skett under de senaste decennierna kommer från regionerna. Utvecklingen av den genomsnittliga kommunalskatten i Sverige visar att det är regionernas del av skatten som driver på den här utvecklingen.

År 2000 låg den totala kommunalskatten på 30,38 procent, jämfört med 32,41 procent 2025. Av denna ökning på drygt två procentenheter kan nästan hela förklaras av stigande regionskatter, medan kommunskatten i stort sett legat stilla.

Kommunalskatten har i genomsnitt ökat från cirka 20,7 till 20,9 procent under perioden, medan regionskatten har stigit från omkring 9,7 till nästan 11,5 procent. Denna utveckling motiveras främst av de kraftigt ökande kostnaderna inom sjukvården, som är regionernas största ansvarsområde.

– Sjukvården har blivit bättre och vi lever längre, men kostnaderna har vuxit kraftigt och snabbare än både befolkningen och priserna och lönerna. Det är en viktig förklaring till regionernas skattehöjningar, konstaterar Johan Lidefelt.

Samtidigt menar han att de ökande kostnaderna inte får leda till en permanent acceptans för högre skatter. Tvärtom behöver staten enligt honom fortsätta arbetet med att hjälpa kommuner och regioner stimuleras att använda resurser mer effektivt.

– Svenskt Näringsliv kommer att släppa två rapporter om kommunsektorns ekonomi under hösten.

Hushållens ekonomi i fokus

Regeringen betonar att förslagen ska utformas med hänsyn till välfärdens kärnverksamheter, som fortsatt ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för medborgarna. Men hushållens ekonomi är också i fokus.

– Den tidigare höga inflationen har redan pressat hushållens ekonomi. När skatterna samtidigt ökat i många kommuner slår det hårt mot familjer. Därför vill vi se över hur staten kan bidra till att bromsa den utvecklingen, sa finansminister Elisabeth Svantesson när utredningen presenterades.

Johan Lidefelt delar bilden. Han framhåller att kommunalskatten är en skatt som alla märker av, inte minst låg- och medelinkomsttagare. Därför är det extra viktigt att förhindra en utveckling där skatten fortsätter stiga år efter år.

Viktigt steg framåt

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ser flera risker med regeringens besked om att utreda en skattesänkningsbroms och en skattesänkningspremie. Man anser att det riskerar att skapa än mer ojämlika förutsättningar för kommuner och regioner.

– Att staten lägger sig i det kommunala självstyret är inte rätt väg att gå. Förutsättningarna att sänka skatten ser väldigt olika ut över landet och sådana här incitament riskerar att öka ojämlikheten där de kommuner och regioner som redan har det tuffast riskerar att få det ännu svårare, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR i en kommentar.