ELKRISEN
Chefsekonomen: ”Det finns inga alternativ till ny kärnkraft”
När det gäller baskraften finns inga alternativ till kärnkraft. Det menar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. ”Vi har effektbrist och volatila elpriser som straffar företag särskilt i södra Sverige. Det finns inget realistiskt alternativ till ny kärnkraft i nuläget”, säger han till TN.
Förra veckans skenande elpriser som därefter följts av låga elpriser har väckt en kraftig debatt från höger till vänster. Energiminister Ebba Busch har varit ute och kritiserat både Tyskland för sin kärnkraftsnedläggning och Norge för att delar av politiken vill skrota två ledningar till Danmark.
Samtidigt har regeringen fått kritik för sina planer på ny kärnkraft, och då kanske framför allt den i kärnkraftsutredningen föreslagna modellen med prissäkringsavtal på 80 öre per kilowattimme.
Flera instanser har i remissrundorna varnat för att modellen riskerar att hämma utbyggnaden av exempelvis väderberoende kraft, då det enligt kritikerna inte skapar incitament för mer flexibilitet för den nya kärnkraften.
Under tisdagen hölls en pressträff kring finansieringen för ny kärnkraft där finansmarknadsministern Niklas Wykman (M) återkommande fick frågor om just detta. Huvudbudskapet från ministern var att man i så fall underskattar behovet av ny elproduktion.
Energianvändningen i Sverige om man räknar in även andra sektorer förutom elproduktionen är cirka 350 terawattimmar medan bara 120 kommer från elsystemet. De cirka 4 nya reaktorerna som omfattas av det förslag som ligger på bordet skulle utgöra ett tillskott om drygt 40 terawattimmar.
– Den som till exempel vill bygga vindkraft kommer inte sakna tillfällen. Både därför att den vindkraft vi redan har gradvis behöver ersättas för att verken blir uttjänta men också för att vi behöver mycket mer vindkraft för att fylla på vårt energibehov. Men ska hela den här gröna stapeln fyllas med något är det svårt att se hur det skulle gå till utan kärnkraft. Förutsatt att man givetvis inte är beredd att bygga nya koldioxidkällor i vårt energisystem. Det går givetvis att göra men är inte önskat av klimatskäl att göra på det sättet, säger Niklas Wykman.
”Inget vettigt motbud”
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom hos Svenskt Näringsliv, menar att olika kraftslag har olika fördelar och nackdelar samt att man måste hitta en fungerande modell.
– Det jag blir väldigt frustrerad på när det gäller kritiken mot kärnkraften är att man inte kommer med något vettigt motbud. Många säger att man gärna ser kärnkraft men presenterar ingen realistisk alternativ modell för hur man ska få den på plats, säger han till TN.
Dessutom, menar han, glöms det omvända bort. Om elpriset i stället blir högre än 80 öre betalar kärnkraftsaktören tillbaka till staten, inte tvärtom.
– Den delen har man inte pratat så mycket om alls.
Enligt Sven-Olov Daunfeldt är kärnkraften helt kritisk om Sverige vill behålla sin konkurrenskraft och samtidigt upprätthålla de mycket låga växthusgasutsläppen i elsystemet.
– Behovet av ny kärnkraft i södra Sverige är helt essentiellt för att vi ska få fart på tillväxten och svensk konkurrenskraft. Problemet med avsaknaden av baskraft är att vi får ett energisystem som fungerar mycket sämre än vad det är tänkt. Vi har problem både med effektbrist och volatila elpriser, säger han.
– Hela det svenska elsystemet är byggt på att vi ska ha baskraft i form av kärnkraft i landets två södra elområden. Det utgångsläget behöver vi komma tillbaka till.
”Har en väldigt låg statsskuld”
När det gäller de 300 miljarder i kreditgarantier så är det ett lån, som ska betalas tillbaka – och det är en no brainer, menar han.
En stor del av kostnaderna för ett kärnkraftsbygge är just räntan på lånet, eftersom det handlar om höga byggkostnader. Om staten går in som garant blir räntan lägre, vilket gynnar hela samhället, menar han.
– Och sedan måste man fråga sig vad det kostar att inte satsa på kärnkraft. Elsystemet är kritisk infrastruktur, och det är inte direkt så att Sverige är pressade finansiellt. Tvärtom har vi en väldigt låg statsskuld, så det är klart att vi har råd att satsa för att trygga vår egen elförsörjning – som kommer att generera tillväxt och ökat välstånd. Det här är en investering i samhällskritisk infrastruktur som kommer bygga Sverige starkare och generera mer intäkter för staten.
”Man vill kunna få el när man behöver den; varje sekund, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året”.
I och med kärnkraftsnedläggningen har delar av det svenska elsystemet monterats ned – och nu gäller det att bygga upp det igen, anser han.
– Det är så vårt elsystem är tänkt att fungera, och det skulle vara dyrt att ändra den grunden, säger han.
Sven-Olov Daunfeldt återkommer flera gånger just till prisvolatiliteten i elsystemet. Det fungerar inte att ha det så.
– Det är döden för industrin som behöver stabila priser att kunna räkna på. Man vill kunna få el när man behöver den; varje sekund, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Ska baskraft göras fossilfritt så är det i huvudsak kärnkraft det handlar om.
– Jag var nyligen och besökte NKT i Karlskoga. Där har de enorma problem med produktionsstopp till följd av elavbrott och så kallade ”blinkningar” (korta strömavbrott under en sekund). Det kostar enorma pengar, och de är inte det enda företaget i södra Sverige som har dessa problem, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Behöver ny baskraft
Han tycker att Mats Dilléns förslag för finansiering av ny kärnkraft är rimligt.
– Jag anser att det är ett ganska välavvägt och genomtänkt förslag. Framför allt är det genomtänkt så till vida att det också utgår från en modell som redan är prövad inom och EU och det innebär att man kan komma snabbare fram och börja bygga.
Oavsett om det blir de 300 terawattimmarna el som prognostiserats – eller om elbehovet blir lite lägre än så, står det klart att elförbrukningen i Sverige kommer att öka, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– Ska vi elektrifiera fordonsflottan och industriella processer så behöver vi ny baskraft. Då finns det inget realistiskt alternativ till ny kärnkraft i nuläget, säger han och tillägger:
– I alla fall inte om den ska vara fossilfri.
Att lösa detta endast med vindkraft, solkraft och lagringslösningar är inte realistiskt, menar han. Dessutom är kärnkraft en satsning med långa tidsramar. Så småningom faller nuvarande reaktorer för åldersstrecket och behöver ersättas – även om livstidsförlängningar i befintlig flotta aviserats. Det gör det än viktigare att komma i gång, menar han.
Samtidigt finns också de som menar att det går att lösa med vindkraft, solkraft och lagringslösningar?
– De får visa på ett realistiskt fossilfritt alternativ då, vilket man inte har gjort. Man kan inte chansa på att någon teknologi eventuellt i framtiden ska lösa det. Vi är inte där helt enkelt. Kärnkraften har däremot bevisat sig historiskt och på många håll i världen, säger han.
Sven-Olov Daunfeldt tycker heller inte att det är realistiskt att tro att marknaden ska kunna lösa problemen utan statlig hjälp.
– Elförsörjningen har nästan aldrig finansierats av marknaden helt enkelt på grund av att det inte är en fungerande marknad. Det är för stora risker, både politiska och marknadsmässiga för att en marknadsaktör själv ska våga gå in. När vi byggde kärnkraft förra gången så var staten också med. Reaktorerna har tjänat oss väl – men nu är det dags att göra en ny satsning.