DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Dåliga kommunala vägar hinder för företagsklimatet

Infrastrukturexperten Nils Paul menar att många av de framkomlighetsproblem som finns idag beror på eftersatta kommunala vägar. Bild: Pontus Lundahl / TT /Stefan Tell

Resultaten i årets undersökning Lokalt Företagsklimat visar att brister i infrastrukturen är ett tilltagande problem. Nu är upprustning av det kommunala vägnätet en av de mest prioriterade åtgärderna om företagen får bestämma. ”De ser själva att det inte kan fortsätta att se ut så här”, säger infrastrukturexperten Nils Paul.

Av 15 olika kategorier i undersökningen är det endast frågan om hur företagen upplever infrastrukturen i kommunen som får ett lägre betyg i år jämfört med förra året. Därtill seglar frågan om underhåll av det lokala vägnätet upp som företagens fjärde mest prioriterade åtgärd för att stärka företagsklimatet.

Dessutom visar rapporten Företagens Regionala Utveckling 2024 att 17 procent av alla företag ser brister i infrastrukturen som ett betydande tillväxthinder, en höjning med drygt fem procent på bara ett år.

De statliga vägarna, så som europavägar, riksvägar och länsvägar, sköts av Trafikverket. De har själva uppskattat underhållsskulden på dessa vägar till cirka 35 miljarder kronor. Men när det gäller mindre vägar, inte minst i tätorter, är de ofta kommunala och sköts därför om av kommunen. Infrastrukturexperten Nils Paul menar att det är bristande underhåll av dessa som ofta ställer till det för små-och medelstora företag i vardagen.

– Mycket av den framkomlighetsproblematik som finns idag grundar sig i dåliga kommunala vägar, framför allt i tätorter, säger han.

”Det behövs en förändring”

Värst verkar läget vara i länen Jämtland och Kalmar. Där får infrastrukturen 2,5 i betyg på en sexgradig skala i undersökningen Lokalt Företagsklimat, samtidigt som cirka 30 procent av företagen i länen ser infrastrukturen som ett tillväxthinder.

– Generellt kan man säga att vi har en problematik med vägunderhållet i hela landet, men det sticker i vissa delar, till exempel mellersta Norrland och Kalmar län, säger Nils Paul.

Han tror att det finns två huvudsakliga anledningar till att företagen alltmer upplever de dåliga vägarna som ett problem. Dels för att ett långvarigt eftersatt underhållsarbete gör att många vägar är i dåligt skick och att det märks i företagens vardag, dels att frågan har fått mer strålkastarljus på sig de senaste åren.

– Det finns en högre medvetenhet idag från företagen om den underhållsskuld som våra vägar faktiskt har. Kunskapen är högre och företagen ser själva att det inte kan fortsätta att se ut så här och att det behövs en förändring, säger han.

Tips till kommuner

Nils Paul tror att det finns mycket att göra på kommunal nivå för att förbättra läget för företagen. Förutom det uppenbara att laga potthål och andra brister i vägarna så effektivt som möjligt ser han en större framförhållning och bättre kommunikation till företagen som en viktig del.

– Tänk dig att du driver en restaurang och att uteserveringssäsongen, som brukar hålla i sig mellan maj och september, precis startat. Sen ska helt plötsligt gatan utanför grävas upp för något underhåll. Det blir ju ett intäktsbortfall för dig. Då är det viktigt med en dialog från kommunen, säger Nils Paul.

Han lyfter också vikten av att göra så mycket som möjligt på så lite tid som möjligt.

– Om en kommun till exempel ska göra om beläggningen på en väg kan man titta på om avloppssystemet eller något annat i gatumiljön också ska åtgärdas samtidigt, så att man inte stänger av vägar mer än nödvändigt, avslutar han.

Se resultaten från årets enkätundersökning Lokalt Företagsklimat här