EU:S FRAMTID

Företagaren: Tack vare EU kan vi vara kvar i Sverige

Den inre marknaden är helt avgörande för de svenska företagen. Det framgick under en valdebatt mellan kandiderande EU-parlamentariker och företagare. ”Vi hade inte kunnat vara kvar i Sverige om inte vi var med i EU, det är min absoluta bedömning”, sa företagaren Adam Brånby.

Hur ska vi utveckla den fria rörligheten på den inre marknaden? Vad behövs för en smidigare lagstiftning på EU-nivå? Och hur kan digitaliseringen och teknikutvecklingen bli en motor för tillväxt inom EU? Det var ämnet för ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv, ett avstamp inför det kommande valet till EU-parlamentet.

Under valdebatten fick företagare och några av de svenska politiker som kandiderar till Europaparlamentet komma till tals.

– Vi hade inte kunnat vara kvar i Sverige om inte vi var med i EU, det är min absoluta bedömning. EU är vår marknad, det är vår närmarknad, sa Adam Brånby, som äger det exportberoende textilföretaget Woolpower.

Sandra Gadd, CFO på Boozt, håller med:

– Vi finns i Norden och är störst i Sverige och Danmark. Men vi säljer även i många länder i Europa. För att kunna vara konkurrenskraftig i handeln idag så måste du kunna verka på flera marknader. Annars går det inte, sa hon.

Kamp mot regeltsunamin i EU

Men även om den inre marknaden är helt central för EU så fungerar den inte alltid som den ska. Det kan handla om nationella regler som gör det kostsamt och krångligt för företagen att sälja till andra EU-länder.

Adam Brånby lyfte bland annat fram att märkningen av textilier skiljer sig åt mellan länderna, till exempel hur man märker barnplagg.

– Det får vi lägga stora resurser på att hantera, och vi har inte mängder av jurister som kan sköta det, sa han.

Arba Kokalari (M) är den enda svenska EU-parlamentarikern som sitter i utskottet för den inre marknaden.

– Jag skulle gärna vilja se att vi blir fler svenskar som tog kampen mot regeltsunamin i EU. Jag tar ofta själv kampen mot fransmän och de röda och gröna parlamentarikerna som bara vill öka på byråkratin. Det vi behöver ha under nästa mandatperiod är en EU-kommissionär som är regeljägare, sa hon.

Svante Linusson (C) pekar på det som ofta inte kommer fram i debatten, det vill säga att regelkrånglet är en produkt av överimplementering av EU-regler. Inte minst Sverige är bra på att överreglera.

– Vi måste ha en princip om att EU-regler ska implementeras på en miniminivå i Sverige. Och vi måste också ha diskussion med andra länder så att vi inte implementerar regelverken mer långtgående än nödvändigt. Det är särskilt illa när vi inte ens har samma regler som våra nordiska grannländer, utan vi skapar handelshinder där vi har haft fri rörlighet sen 50-talet, sa han.

Konkurrenskraft

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor, menar att den inre marknaden hela tiden måste utvecklas:

– Den inre marknaden blir aldrig klar. Den knådas hela tiden, för tekniken utvecklas, kunskaper utvecklas, precis som samhällen och företagen, sa hon.

Hon efterlyser enklare gemensamma regler som stärker EU:s konkurrenskraft:

– Det är jättebra att vi pratar om regler och regleringar. Det behöver vi. Vi vill ha gemensamma regler, snarare än 27 olika som företagen måste anpassa sig till, men reglerna måste vara ändamålsenliga och lätta att följa. Det är en jätteviktig del av EU:s konkurrenskraft. Det bygger styrka och ett innovativt, kraftigt och tillväxtfrämjande EU.

Svenskt Näringsliv har länge drivit på om att lyfta vikten av att förbättra EU-ländernas konkurrenskraft, inte minst under det svenska ordförandeskapet förra våren.

– Om vi har ett konkurrenskraftigt EU, där vi bygger innovation, skapar jobb och gör det enklare för företagen så bygger vi också en ekonomisk styrka som kommer att hjälpa oss i en geopolitiskt skakig omvärld. Det är vårt bästa skydd när världen ser ut som den gör, sa hon.

SD:s kandidat Dick Erixon ser sig som regeljägare och vill sitta i budgetkontrollutskottet.

– Jag vill vara med och granska hur EU:s budget faller ut för att kontrollera, följa upp och se hur pengarna används. Förhoppningsvis kan jag lyfta fram olika exempel så att vi får en konkret diskussion kring detta, för mycket av EU-debatten blir väldigt fluffig och oprecis, sa han.

AI-akten välkomnas av IBM

Vahid Zohali, vd på IBM Sverige, betonar också hur viktiga regelverk som initieras på EU-nivå är. Han exemplifierar med den omdiskuterade AI-akten som han välkomnar. Många oroas över att särskilt USA, men även Kina, springer om Europa inom AI-området.

– Jag tycker att det som var skillnaden den här gången var att man inte la en blöt handduk över en teknologi som man inte förstår bara för att man inte vill se risker. Man lyckades faktiskt göra en precisionsreglering som ger oss vägledning om vad vi ska göra, sade han.

Under seminariet målade han upp en bild för att åskådliggöra fördelarna med regelverket:

– Med AI-akten har vi satt upp vägskyltarna, trafikljusen och målat övergångsställen. Nu är det dags att stimulera så att vi får fler och snabbare bilar.

Åsa Manelius, chef för globala försörjningskedjor och strategi på AstraZeneca, betonar hur viktigt det är att EU är snabbfotat för att inte tappa konkurrenskraft inom life science. Att vässa regelverk som handlar om dataskydd och immaterialrätt är helt centralt.

– Vi behöver se EU som ett nav för innovation och forskning. En väldigt viktig del för oss är att vi har ett adekvat regelsystem som främjar innovation och forskning så att vi kan fortsätta att göra investeringar i Europa och att det lönar sig att göra investeringar i medicinsk forskning, sa hon.

Hon anser att EU måste få ett adekvat men konkurrenskraftigt dataskydd för nya innovativa terapier inom vården och vill snabba upp granskningsprocesserna för nya läkemedel.

– De här nya innovativa terapierna är komplexa; det tar lång tid att utveckla dem. För att se till att de kommer ut till patienten så snart som möjligt så behöver vi ha en snabb gransknings- och godkännandeprocess, sa hon.

”Vår vision är att den ska vara den mest innovativa, fria, öppna och attraktiva marknaden som finns.”

Ett innovativt EU betyder också att unionen måste locka de största talangerna från resten av världen, resonerade Alice Teodorescu Måwe (KD). Så länge som USA framstår som mer attraktivt att jobba och verka i så kommer Europa att få svårt att klara konkurrensen.

– Europa riskerar att bli mer och mer av ett museum över fornstora dagar och inte ligga i täten av den innovativa utvecklingen. Det är ett stort problem både för Sverige och Europa, sa hon.

Ett annat område som hon kommer att engagera sig i är geopolitiken:

– EU befinner sig i ett formativt läge där det är tillbaka till rötterna som gäller. För mig betyder det ökat fokus på säkerhet och fokus på hur Europas oberoende och därmed sårbarhet ska minska i relation till länder som Ryssland, Kina, och Turkiet, sa hon.

Även hon betonar hur viktig den inre marknaden är och får stöd av Svante Linusson:

– Vår vision är att den ska vara den mest innovativa, fria, öppna och attraktiva marknaden som finns. Genom att ha en innovativ marknad med tydliga regelsystem så kan vi lägga grunden för tillväxt men också klara klimatutmaningen, sa han.

Därför blir extra viktigt att framgent lyssna på företagen, menade Anna Stellinger:

– Det är företagen som skapar jobben och tillväxten, för det kan man inte reglera fram. Det är någon som måste kavla upp armarna och göra jobbet, sa hon.

– Nu hoppas jag att Vahids och Åsas telefoner kommer att ringa, precis som de efterlyser. Just den här dialogen mellan Europaparlamentarikerna och företagen är så central. Det är företagen som finns varje dag på den inre marknaden, som ser vilka hinder som finns och vad som behöver göras.