OSUND KONKURRENS

Så ska nya lagen stoppa kommunfusket mot företagen

För första gången sedan 2010 kan Sverige få ett regelverk som kan stoppa kommuner och stat att konkurrera ut företag. ”Kommer märka skillnad”, säger Rikard Jermsten, generaldirektör på Konkurrensverket, i en exklusiv intervju med TN.

Åren 2006 till 2010 dominerade alltjämt det liberala paradigmet i Sverige. Alliansregeringen styrde landet och införde bland annat ett av världens mest radikala regelverk kring arbetskraftsinvandring, det som nu monteras ned steg för steg.

Men nyordningarna var fler. 2010 infördes ett regelverk som skulle sätta stopp för kommuner och myndigheter att konkurrera med privata företag. Dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C) låg bakom den så kallade KOS-reglerna som var tänkta att ge Konkurrensverket makt att syna och stoppa den snedvridna konkurrensen.

Men så blev inte fallet. Sedan lagen infördes 2010 har Konkurrensverket drivit ett antal rättsfall och förlorat. Det visade sig att lagstiftningen inte gav de verktyg som myndigheten behövde. Och när Socialdemokraterna styrde landet tillsammans med Miljöpartiet 2014-2022 var intresset litet att göra de nödvändiga justeringarna.

– De s-ledda har ju inte haft något intresse att se över de här reglerna. Dessutom står vi i denna fråga i motsatsställning till Kommunsverige som tycker att det här är ett besvärligt regelverk, säger Stefan Sagebro, expert på industripolitik, konkurrens och statsstöd på Svenskt Näringsliv.

Men nu, 14 år efter att lagstiftningen ändrades, återfinns ett antal skarpa förslag i ett tilläggsdirektiv till utredningen om nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader (KN 2023:03). Både näringslivet och Konkurrensverket kan glädjas över att de flesta av de förslag som de har presenterat ska utredas. (Svenskt Näringslivs hemställan).

Värre under lågkonjunkturen

Konkurrensverket får en strid ström av klagomål från företagare över hela landet. Enligt en undersökning från myndigheten är det så stor andel som 25 procent av företagen som har påverkats av den offentliga sektorns iver att bedriva affärer. Under rådande lågkonjunktur har det förvärrats, även om det inte går att sätta siffror på det:

– Det är klart att för en enskild företagare så blir ju problemet desto större om marknaden sviker i andra avseenden, så som den har gjort när konsumenterna har begränsat sin konsumtion på olika sätt. Då blir problemet mer reellt, säger Rikard Jermsten, generaldirektör på Konkurrensverket.

Nuvarande lagstiftning har heller inte varit helt tandlös. Till en början fick KOS-reglerna effekten att många kommuner ändrade sin policy och ströp verksamheter där man konkurrerade på den öppna marknaden. Det finns också ett antal rättsfall där Konkurrensverket har vunnit, som när Hässleholm skulle bygga fibernät och i samband med det upphörde att sluta markavtal med privata företag som ville lägga fiberkabel. För att privata företag ska kunna etablera och sälja fiberanslutningar behöver de tillgång till kommunal mark genom markavtal.

Men i två andra fall – ett i Borås och ett i Strömstad – gick Konkurrensverket bet i de rättsliga processerna. I Strömstad rörde det sig om en gymägare som ansåg att han inte kunde konkurrera med kommunens egna gym.

– Konkurrensverket körde fast i de här ärendena och efter det så har man inte kommit vidare och försökt utmana någon kommunal verksamhet i dess helhet, säger Stefan Sagebro.

Alla dessa tre ärenden pekade på ett centralt problem med den rådande lagstiftningen; Konkurrensverket har inte beslutanderätt utan måste gå till domstol för att driva fallen.

Rikard Jermsten menar att en beslutanderätt – som naturligtvis kan överklagas – skulle snabba upp processerna.

– Det skulle till exempel innebära att man inte kan undanhålla oss information i stor utsträckning och vänta med att presentera den tills man hamnar i domstol. Det skulle skapa mycket bättre utredningsförutsättningar. Det blir tydligare och man får ett snabbare ingripande från det offentliga, säger han.

– Om man har ett beslut om att verksamheten ska förbjudas så blir det ett skarpare ingripande som kommer tidigare. Det är viktigt.

Han pekar på fler fördelar med att ge Konkurrensverket beslutanderätt, som att myndigheten kan ingripa interimistiskt under en pågående utredning. Idag krävs det att utredningen är klar innan myndigheten kan väcka talan i domstol och då kan kommunen fortsätta med den för näringsidkaren skadliga verksamheten under tiden.

– Man kan behöva ingripa hastigt för att säkerställa att marknaden inte förstörs helt. Men det kan vi alltså inte göra när det gäller KOS-reglerna. Och det tycker jag är ett problem.

I Strömstad- och Boråsfallen visade det sig också att domstolarna tittade på hur stor påverkan de kommunala verksamheterna hade på en större marknad. De kommunala gymmen i Strömstad sågs till exempel som en droppe i havet på gymmarknaden fastän de utgjorde ett stort problem för den lokala gymentreprenören. Även det ska utredas.

– För mig är det en av de centrala frågorna just därför att det ger oss möjligheten att agera på en lokal marknad där det är det specifika gymmet i den specifika kommunen som har en påverkan. Det tror jag är en jätteviktig komponent i ett väl fungerande system, säger Rikard Jermsten.

Tydligare redovisning

Det är också viktigt att förstå att bara för att kommunen bedriver ett kafé så behöver det inte vara förbjudet trots att det inte är en del av kommunens ”kompetens”. Om den typen av verksamheter bedrivs i anknytning till ett bad kan det vara tillåtet. Men det ska ske i begränsad omfattning och alla kostnader måste räknas med när kommunen sätter ett pris till självkostnadspris.

Problemet är att det inte är lätt att bedöma om priset är rimligt om verksamheten inte redovisas på rätt sätt. Därför driver både Konkurrensverket och näringslivet på för att tvinga kommunerna att införa en särredovisning.

– Det är verkligen viktigt att man inte blandar en offentligt finansierad verksamhet och en privat finansierad verksamhet utan att det blir tydligt varifrån medlen kommer. Så det är en jätteviktig funktion för att säkerställa att omvärlden kan se hur det ser ut men också för att kommunerna själva ska hålla ordning på kostnaderna för respektive verksamhet, säger Rikard Jermsten.

Konkurrensverket och Svenskt Näringsliv vill också att det ska gå att dela ut sanktioner för tidigare lagbrott. Det är viktigt för att lagstiftningen ska ha en avskräckande effekt. Idag är det till exempel svårt att komma åt en kommun som lovar bot och bättring, men ändå fortsätter med verksamheten. Utredningen läggs ned och det finns ingen form av sanktion som Konkurrensverket använda för att straffa kommunen. Det enda som myndigheten kan göra att starta en ny utredning.

Statliga verksamheter kan förbjudas

Ytterligare en svaghet med dagens lagstiftning är att statliga verksamheter som konkurrerar direkt med privata företag kan komma undan. Till exempel har kriminalvården kritiserats för att bedriva tvätteriverksamhet i direkt konkurrens med privata tvätterier. Även distriktsveterinärerna tar uppdrag ute på den privata marknaden.

Statliga verksamheters olagliga förfarande – alltså sätt att agera – kan stoppas, samt en felaktig prissättning, men det går inte att förbjuda verksamheten i sig.

– Via instruktion, regleringsbrev och liknande dokument så har ju myndigheter vissa öppningar att bedriva uppdragsverksamhet. Men styrningen från staten är väldigt generell och det ger ett stort tolkningsutrymme åt myndigheten som kan låta verksamheten svälla ut. Det finns inget i dagsläget som disciplinerar det tydligt, säger Stefan Sagebro.

Nu kan Samhall stoppas

Samhall har år ut och år in kritiserats för att bedriva osund konkurrens. I oktober 2021 inledde Konkurrensverket för tredje gången en utredning av det statliga bolaget, vilket TN har skrivit om. Den här gången var det Samhalls ramavtal med tre rikstäckande livsmedelskedjor som synades. I sin anmälan pekade Almega på att Samhalls prissättning låg 30–40 procent under marknadspriset.

Konkurrensverket kunde konstatera att Samhall ”ägnade sig åt en tydlig underprissättning i de undersökta butikerna”. Trots det avslutade Konkurrensverket utredningen.

”Eftersom beteendet redan har inträffat finns heller inga möjligheter att meddela någon sanktion i avskräckande syfte. Samhall har även meddelat att företaget kommer vidta åtgärder som syftar till att förebygga en framtida underprissättning av städtjänster. Konkurrensverket avslutar därför ärendet”, skrev myndigheten i ett pressmeddelande.

Regeringen har också presenterat ett antal förslag för att komma åt problemen med Samhall, förslag som inte är tillräckligt långtgående, menar Stefan Sagebro.

Nu finns förhoppningen att de nya reglerna kan göra skillnad, bland annat just för att det blir möjligt att göra en sanktion i avskräckande syfte. Det går att kontrollera att Samhall står vid sitt ord.

Just prissättningen är extra komplicerad om Konkurrensverket som idag måste utforma ett förbud som gäller framåt. För vad är ett rimligt pris i en tänkt framtid med så många faktorer att ta hänsyn till.

– Prissättning är en dynamisk process och förutsättningarna kan till exempel ändras på grund av förändrade råvarupriser, vilket vi har sett prov på nyligen. Det är helt enkelt väldigt svårt att konstruera ett förbud som är effektivt och heltäckande i en sådan situation, säger Rikard Jermsten.

Kommer vi att kunna stoppa att Samhall bedriver osund konkurrens om allt det som ska utredas nu införs?

– Om det regelverket, som vi hoppas kommer att bli en följd av den här utredningen, införs så kommer förutsättningarna för att komma till rätta med all form av osund konkurrens att bli mycket bättre.

Kommer företagen att märka förändringen när Samhall får fler verktyg att stoppa osund konkurrens?

– De kommer att märka skillnaden så tillvida att det blir lättare att granska till exempel en kommunal verksamhet. De kommer att märka att förutsättningarna för oss att agera på klagomål för en viss specifik verksamhet kommer att kunna hanteras på ett bättre sätt.

– Och framför allt så kommer de att märka att den sammantagna effekten blir att kommunerna, eller för den delen statliga verksamheter, kommer att lägga mer vikt vid att säkerställa att de följer regelverket. Och det är ju den stora poängen. Utgångspunkten är ju trots allt att de flesta offentliga aktörer vill göra rätt.