DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Högsta betyget på tio år för företagsklimatet

Majoriteten av Sveriges kommuner får höjda betyg av företagen i Svenskt Näringslivs stora enkätundersökning om företagsklimatet. Samtidigt ger var femte företagare icke godkänt åt kommunen.

Politiker och tjänstemän i Munkfors kommun har tumme med det lokala näringslivet. Åtta av tio företagare anser att dialogen med kommunledningen är bra. Även från Vårgårda kommer positiva signaler. Traktens företagare tycker att kommuninformationen fungerar bra. På frågan hur kommunen sköter upphandlingen så anser fyra av tio företagare i östgötska Ydre att den är godtagbar.

Exemplen är hämtade från Svenskt Näringslivs företagarenkät som publiceras en gång varje år. 290 kommuner betygsätts på en sex-gradig skala.

– Hur vi än vrider och vänder på siffrorna, är slutsatsen entydig: Trenden visar på ett bättre företagsklimat och det sammanfattande omdömet når högsta nivån på tio år. 152 kommuner får högre betyg, 75 får sämre, säger Björn Lindgren, avdelningschef Politiker & Lokalt företagsklimat.

Vårgårda får högst betyg och skuggas av Munkfors och Grästorp. Nya på topp tio är Götene, Höganäs och Kungsör, men störst kliv uppåt tar Norberg och Hörby. Kommuner som får slutomdömet ”bra” ökar med fyra och uppgår till 31. Samtidigt minskar antalet kommuner där betyget inte når upp till godkänt till 30, en halvering sedan 2016.

– Vårgårdas sammanfattande omdöme är den högsta noteringen sedan enkäten startade. Generellt krävs det mer för att komma in på tio i topplistan jämfört med fjolåret. Av sammanlagt sexton delfrågor förbättras betyget på tio områden, på övriga sex är betyget oförändrat, konstaterar Björn Lindgren

Bra villkor för näringslivet får kakan att växa

Att företagsklimatet får större genomslag i kommunleden beror på att de flesta politiker numera har viljan att förbättra företagens förutsättningar att växa och utvecklas. Insikten att bra villkor för näringslivet får kakan att växa och kommunen att utvecklas har slagit rot. Företag och entreprenörer ger jobb och skatteintäkter men även affärer, kultur, nöjen och innovationer.

– Det kan tyckas paradoxalt att företagen uppfattar det lokala företagsklimatet som bättre under en period då många företag haft stora utmaningar med att överleva. Bakgrunden ligger nog i att kommunerna har intensifierat kontakterna med företagen och även vidtagit konkreta åtgärder för att de ska överleva, säger Björn Lindgren.

Genomgående för de kommuner som får höga betyg är ett energiskt politiskt ledarskap. Bra förutsättningar för företagen är en prioriterad fråga, som politikerna förväntar sig att tjänstemännen följer upp. Dessutom är de inte sällan långsiktiga i sitt arbete. Flera framgångsrika kommuner har haft ett högt omdöme under många år, förklarar Björn Lindgren.

– Den högsta politiska ledningen och kommunchefer är drivande i de här frågorna. Förståelsen för företagandet, att företagen är en central faktor för en framgångsrik kommun, är utbredd. Attityder, dialog och förståelse är viktiga ingredienser i ett bra företagsklimat, säger han.

Det framgår också av enkätsvaren. 43 procent av företagarna efterlyser bättre dialog med hemkommunen och ungefär lika många säger sig vilja ha en bättre förståelse för företagandet.

Enligt Björn Lindgren bygger framgång på tillit mellan parterna. En kommun som vill utvecklas måste lyssna till företagen och ta dem på allvar, samtidigt som näringslivet bjuder till och talar om hur kommunen kan bli bättre.

Är då allt uppåt i kommunerna? Nja, de som tror eller hoppas så ska nog stilla sig ett ögonblick.

Upphandlingspusslet är fortfarande en utmaning. Även om betyget går upp marginellt från förra årets bottennotering, så når 236 kommuner inte upp till ”godtagbart” enligt företagarnas svar.

Björn Lindgren noterar att frågan är en akilleshäl för många kommuner och har varit så i närmare ett decennium. Gapet till kompetensförsörjning, frågan som ligger närmast före i botten av listan, ökar.

– Upphandlingen släpar efter. Här måste kommunsverige bättre möta de krav som näringslivet har. Företagen vill in på de här marknaderna, men försättningarna att delta på ett bra sätt ges inte. Så det finns mer att göra, konstaterar han.

Storkommunerna tappar placeringar

En annan negativ trend är att storkommunerna får lägre betyg. Bäst går det för Lund, följt av Jönköping och Helsingborg, men inte ens de får särskilt höga betyg.

Enligt Björn Lindgren så finns det ingen entydig förklaring till det svaga resultatet. Storkommuner kan snegla på de mindre för att få inspiration, samtidigt skiljer sig förutsättningarna åt.

– Å ena sidan innebär långa beslutsvägar och politiker med fulltecknade almanackor att det är svårt att hinna med företagskontakter i större kommuner. Å andra sidan har de mer resurser till sitt förfogande, som gör det möjligt att arbeta mer strukturerat.

Av enkäten framgår också att var femte företagare inte ger kommunen godkänt. Generellt ger mindre företag lägre betyg än större företag.

– I de mindre företagen är det företagaren själv som hanterar till exempel tillstånd och bygglov på kvällar och helger. I kontakten med en specialiserad tjänsteperson uppstår lätt obalans i relationen eftersom kunskapsnivån skiljer sig så mycket, säger Björn Lindgren.

Kommuner med högst betyg på det sammanfattande omdömet:

Vårgårda 4,8

Munkfors 4,8

Grästorp 4,5

Götene 4,5

Timrå 4,4

Markaryd 4,4

Habo 4,3

Höganäs 4,3

Trosa 4,3

Kungsör 4,3

Det här utmärker kommuner med bra företagsklimat:

Läs mer om enkäten