OSUND KONKURRENS

Kravet till regeringen: Stoppa fusket bland offentliga bolag

Näringsminister Ebba Busch (KD), Stefan Sagebro, konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv, och Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv. Bild: Anders Wiklund/TT, Handout/TT, Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB, Sören Andersson

Allt fler företag har tröttnat på offentliga bolag som fuskar. Nu kräver Svenskt Näringsliv att regeringen ska sätta stopp för den osunda konkurrensen. ”Våra medlemsföretag upplever att problemet blir större för varje år”, säger vice vd Karin Johansson.

När staten, regionerna och kommunerna bedriver olika typer av säljverksamheter på marknaden drabbar det privata aktörer hårt. Offentliga aktörer har typiskt sett konkurrensfördelar som en privat aktör aldrig kan mäta sig med. Ofta är det små och medelstora företag som trängs undan när offentliga aktörer av olika anledningar tar marknadsandelar.

– Vi får löpande höra från våra medlemmar hur de tappar kunder, affärer och även anställda till offentliga aktörer som ägnar sig åt säljverksamheter, ofta med ett otydligt stöd i lag. Man förstår deras frustration. De arbetar stenhårt varje dag för att verksamheten ska gå ihop, och kan plötsligt behöva tävla med en offentlig aktör som är understödd av deras egna skattemedel, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Sedan regelverket mot osund konkurrens, eller konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som det heter i konkurrenslagen, infördes 2010 kunde Svenskt Näringsliv under några år konstatera att problemet minskade. Meningen är att Konkurrensverket ska kunna förbjuda offentliga aktörer som ägnar sig åt säljverksamhet utan att ha stöd för detta i lag om verksamheten leder till en snedvridning eller ett hämmande av konkurrensen.

Men för några år sedan vände trenden, och under ett antal år har företagen upplevt att problemet har ökat igen. Samtidigt har Konkurrensverket under lång tid haft svårt att nå framgång i tillämpningen av regelverket, som numera framstår som tandlöst. Viktiga domstolsavgöranden har gått Konkurrensverket emot.

Nu senast valde Konkurrensverket att inte ens väcka talan i domstol mot Samhall, trots att myndigheten samtidigt konstaterar att bolaget systematiskt har underprissatt i viktiga upphandlingar och därmed snedvridit konkurrensen.

– Att regelverket kom till 2010 var en stor framgång och en förutsättning för att börja komma till rätta med dessa problem. Samtidigt är det ett faktum att regelverket inte har tillämpats av domstolarna som lagstiftaren tänkt. Så som rättspraxis utvecklat sig kan man närmast fråga sig vad som finns kvar av reglerna, när även de mest graverande och tydliga fallen inte kan tas vidare och åtgärdas, säger Stefan Sagebro, konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv.

Flera studier med oroande resultat

Svenskt Näringsliv har under senaste åren särskilt fokuserat på problemet med konkurrens från offentliga aktörer. En studie av de statliga och kommunala energibolagen visar hur de är mycket aktiva när det gäller försäljning och installation av solceller och laddstolpar, samtidigt som lagstödet för att göra det minst sagt är tveksamt.

Nyligen publicerades även en rapport tillsammans med Almega, Almega Tjänsteföretagen och Visita om vilka tio kommunala säljverksamheter som är de vanligaste som företagen möter. Svenskt Näringsliv har uppdaterat sin guide till kommuner om hur man som kommun kan arbeta för att minska den här typen av problem.

”Så som rättspraxis utvecklat sig kan man närmast fråga sig vad som finns kvar av reglerna, när även de mest graverande och tydliga fallen inte kan tas vidare och åtgärdas.”

– Vi försöker verkligen uppmärksamma detta problem och arbeta progressivt med frågan. I det ligger också att informera och vägleda kommuner och andra offentliga aktörer om hur man kan minska problemet; vi gör det genom egna studier men också genom att lyfta goda exempel. Men allt detta måste kompletteras med en effektiv lagstiftning som kan komma åt de situationer då offentliga aktörer bedriver verksamheter utan stöd i lag och inte på frivillig väg vill ändra beteende trots att de orsakar stora konkurrensproblem, säger Stefan Sagebro.

I vårbudgeten (prop. 2022/23:100) gav regeringen Konkurrensverket ytterligare resurser för att kunna bedriva en effektiv konkurrenstillsyn. Regeringen angav också att Konkurrensverket behöver få ytterligare verktyg för att säkra en effektiv konkurrens, och att regeringen avser att återkomma i denna fråga.

Men sedan det under den senaste tiden har stått klart att Konkurrensverket anser sig vara maktlöst mot de statliga bolagens fusk har Svenskt Näringsliv skickat en hemställan till regeringen om att åtgärda reglerna mot osund konkurrens från offentliga aktörer.

– Nu är det otroligt viktigt att regeringen tar med frågan om osund konkurrens från offentliga aktörer. Konkurrensverket har varit mycket tydligt på sistone – myndigheten behöver nya verktyg för att kunna ingripa mot offentliga aktörer som ägnar sig åt säljverksamhet i en juridisk gråzon. Det är en förutsättning för att kunna åstadkomma en jämlik och effektiv konkurrens på marknaderna, säger Stefan Sagebro.

Läs Svenskt Näringslivs hemställan.