RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Icas vd: Tvingas varsla 200 för att klara prissänkningar

Som ett direkt svar på de ökande kostnaderna lanserade Ica i december ett stort sparpaket på 1 miljard kronor per år vilket också innefattar ett varsel om 200 anställda. Ica Sveriges vd Eric Lundberg menar att kedjan i allra högsta grad tar sitt ansvar för att tillhandahålla prisvärd mat till kunderna. Bild: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT

Ica varslar 200 tjänster i ett miljardsparpaket för att kunna hålla nere priserna. Ändå anklagas de för att sko sig. ”Jag vill vara mycket tydlig här. Priserna i Icas butiker har absolut inte ökat mer än motiverat. Tvärtom”, säger Eric Lundberg, vd för Ica Sverige, i en längre intervju med TN.

Just nu pågår en het debatt om livsmedelspriserna där dagligvaruhandeln också anklagats för överpriser men som Tidningen Näringslivet rapporterat om i flera artiklar stämmer inte detta enligt statistiken, utan tvärtom går det historiskt dåligt för de svenska dagligvaruaktörerna.

De kraftigt ökade livsmedelspriserna i Sverige beror på en cocktail av ökade kostnader i hela livsmedelskedjan, förklarar Eric Lundberg, vd för Ica Sverige.

Det startade redan under pandemin när nedstängningar i framför allt Asien ökade kostnaderna i logistiksektorn. Energikrisen som påbörjades innan men sedan accelererade i samband med kriget i Ukraina förvärrade problemen ytterligare vilket ökade kostnaderna för i princip allt som produceras. Därutöver importeras ungefär hälften av alla livsmedel i Sverige vilket blivit betydligt dyrare när den svenska valutan försvagats mot euron och dollarn.

Och det är bara kostnaderna kopplade till själva produkterna. Därefter tillkommer utgifter i dagligvaruhandelns eget led. Höga drivmedelskostnader gör transporterna dyrare och livsmedelsbutiker och lager med olika temperaturzoner har påverkats hårt av de höga energipriserna. Därutöver tillkommer hyreshöjningar för butiksfastigheter och så även en avtalsrörelse på det.

Det finns också ytterligare en kostnad som snart adderas till berget, men där branschen hoppas att politiken ska agera.

– En sak som skulle kunna underlätta vore en förlängning av rabatten på arbetsgivaravgiften för unga som tillkom under pandemin och som annars löper ut den 1 april. Dagligvaruhandeln är en stor arbetsgivare för unga så det är en sak som vi brinner för och som absolut skulle underlätta, säger Eric Lundberg.

Branschen har låga marginaler

Dagligvaruhandeln är en lågmarginalsbransch med en marginal på ungefär 4 procent vilket innebär att vinsten på en produkt för 50 kronor normalt motsvarar ungefär 2 kronor. När kostnaderna ökar i hela livsmedelsledet behöver dagligvaruaktörerna då också följa efter och höja priserna.

Men dessa prishöjningar har inte kunnat implementeras fullt ut. Dels för att det rör sig om kontrakt i flera led, dels för att priskonkurrensen i branschen är tydligare än någonsin.

– Man får aldrig glömma att det råder stenhård konkurrens om kunderna. Om inte vi tillhandahåller rätt priser kommer de att handla någon annanstans. Därför har vi inte heller kunnat ta ut prisökningarna fullt ut och jag vill vara mycket tydlig här. Priserna i Icas butiker har absolut inte ökat mer än motiverat. Tvärtom, säger Eric Lundberg.

I stället har Ica gjort allt de kan för att skapa en så attraktiv prisbild som möjligt för kunderna. Det handlar inte minst om arbete med kampanjer, egna märkesvaror och att kapa kostnader, förklarar han.

Eric Lundberg, vd för Ica Sverige, konstaterar att de lyssnar på konsumenterna och gör allt de kan för att sänka priserna för att skapa ett relevant erbjudande. Bild: Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT

Ica varslar 200

I december lanserade Ica exempelvis ett sparpaket på 1 miljard kronor årligen direkt riktat mot att bli mer prisvärda mot kunderna och vända den negativa tillväxtutvecklingen. Paketet innefattar bland annat ett varsel om 200 tjänster, främst tjänstemän, i den centrala organisationen.

– Vi såg den här utvecklingen redan i höstas och valde då att agera på en gång. Det handlar om att visa konsumenterna att vi står på deras sida och att bli mer kostnadseffektiva. Så jag skulle absolut säga att vi tar ansvar. Både vad gäller priserna och det svenska jordbruket. Vi var exempelvis tidigt ute och stöttade bönderna för att skydda de lokala producenterna som håller landsbygden levande, säger han.

Bilden som målats upp i media om att brist på konkurrens skulle vara en orsak till höga livsmedelspriser håller han inte alls med om. Ica som franchisekedja har förvisso 53 procent av marknaden men landets omkring 1 300 Ica-butiker drivs av fria entreprenörer. En Ica-handlares värsta konkurrent är ofta en annan Ica-handlare.

– Konkurrensen är stentuff i alla led just nu och då handlar det inte bara om olika butiker utan också inom Ica Sverige. Våra handlare är fria att handla produkter utanför Ica Sverige och om produkterna inte är tillräckligt relevanta så beställer handlaren in varor från annat håll.

"Priserna beror inte på bristande konkurrens”

Inte heller Livsmedelsföretagen, vars medlemsföretag normalt är de som har synpunkter på konkurrensen i dagligvaruhandeln, tycker att den har något att göra med de ökade priserna.

– Vi har mycket att invända mot konkurrensen i dagligvaruhandeln men när det gäller priserna har den ingenting alls med det att göra. Den svaga kronan och de höga el- och drivmedelspriserna har däremot gjort maten mycket dyrare att producera och importera och det är något politikerna bör jobba med att åtgärda istället för att komma med populistiska utspel som ställer till det för de allra svagaste producenterna och i förlängningen hotar självförsörjningsförmågan i Sverige, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen till TN.

Konkurrensverket har nu fått i uppgift av politiken att återigen titta på konkurrensen i dagligvaruhandeln även om detta är något som gjorts vid flera tillfällen tidigare och att marknadsandelarna knappt rört sig sedan senast. Efter en genomlysning av konkurrensen i branschen godkände Konkurrensverket 2021 Axfoods förvärv av Bergendahls partihandel samt delägarskap i City Gross. En liknande undersökning gjordes när Coop Butiker & Stormarknader ville köpa upp Nettos 163 butiker vilket de fick tillstånd till i juni 2019.

– Vi välkomnar granskningen. Transparens är bra, konstaterar Eric Lundberg.

Konkurrensverket har nyligen tittat på konkurrensen i dagligvaruhandeln. Sedan dess har inte marknadsandelarna förändrats något nämnvärt. Nu spenderar politikerna en miljon kronor på att ge dem i uppdrag att titta igen. Bild: Claudio Bresciani / TT

Priskarusellen i gång

De senaste dagarna har en priskarusell tagit fart på allvar. Den tyska lågprisjätten Lidl inledde med att gå ut med att de sänker priserna på ett hundratal produkter i sina svenska butiker, och Ica svarade med att de sänker priserna på 300 produkter. Även Coop aviserar att de tänker sänka priserna på frukt- och grönt och Willys konstaterar att de sänkt priserna på 500 varor de senaste veckorna.

Intervjun med Eric Lundberg görs innan Lidls utspel och redan då är han inne på att priserna kommer att sänkas.

– När vi kommer in i april tror jag att vi kommer att se ett antal sänkningar på kategorier och varor. Det är den bästa bedömningen jag kan göra just nu. Vi har en ständig dialog och förhandlar hårt med våra leverantörer för att dämpa prisökningarna och försöker så långt vi bara kan erbjuda prisvärda alternativ bland våra egna varumärken.

– Vi kommer att göra ganska breda prissänkningar på det vi kallar vardagsmaten, produkter som kunderna handlar ofta, tillägger han.