KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Efter nedläggningen av kärnkraft– nu väntar brunkol i vägguttagen

Efter kärnkraftsnedläggningen varnar experter nu för att brunkol är vad som kommer vara skillnaden mellan frånkoppling och ström i vinter. ”Det är den absolut smutsigaste elproduktionen som finns. Grattis – det här är vad Tyskland har att exportera”, säger Staffan Reveman, expert på tysk energiförsörjning till TN.

Ett av de mest primitiva sätten att skapa elektricitet är att bryta och bränna kol. Förbränningen driver ångturbiner vilka i sin tur driver generatorer som skapar elektricitet. Förbränning av kol har haft en avgörande roll i industrialismen med start under mitten av 1700-talet. Först till ångmaskiner och värme för att sedan övergå till produktion av elektricitet. Drivkrafterna har bland annat varit att det är billigt, enkelt att transportera och finns i stora och lättillgängliga mängder.

Men kolkraft är också det mest smutsiga kraftslaget som finns när det gäller utsläpp av växthusgaser och tungmetaller som påverkar miljön och människors liv och hälsa. Olika källor åberopar olika siffror men den vetenskapliga datatjänsten Our World in Data, som sammanställer forskning runtom i världen, anger exempelvis att brunkolskraft i genomsnitt orsakar 32,72 dödsfall per terrawattimme producerad el. Därutöver tillkommer en lång rad problem med allt från astma till prematur födsel. Därför har ekonomiskt välutvecklade länder under större delen av 1900-talet genom olika metoder försökt rena utsläppen från kolkraften, och avveckla den i den mån man kan.

På grund av den dramatiska kärnkraftsnedläggningen i Tyskland och andra länder som exempelvis Sverige samt vägvalet rysk gas framför andra planerbara källor gör dock kolen nu comeback i Europa och går starkare än på länge. Kolaktierna rusar i takt med att gamla kraftverk dammas av.

– Det här är ett kraftslag som förstör naturen på ett dramatiskt sätt och står för dödsfall och luftföroreningar. Det är ett enormt problem och helt fruktansvärt på alla sätt. Fullständigt oförlåtligt att vi gör på det här sättet och det finns inte skuggan av en chans att vi når klimatmålen. Parisavtal och annat är bara att glömma, säger Staffan Reveman, expert på tysk energiproduktion till Tidningen Näringslivet.

Under fredagen blixtinkallade regeringen till presskonferens om elkrisen tillsammans med berörda myndigheter. Under pressmötet bekräftade Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att Sverige har ett stort importbehov.

– Kommande vecka (12-18 december, reds anm.) är det mer ansträngt, då kan importen från Norge, Polen och Tyskland öka. Vi kommer att ha väldigt höga priser, sade hon.

”Motståndet mot kärnkraft i Tyskland drivs av religiöst ideologiska orsaker. Det finns inget grönt med den här satsningen – tvärtom är det en fullständig katastrof för klimatet. Vad ni än gör i Sverige, kopiera inte tysk energipolitik”.

Comeback för kol i svenska vägguttag

Inför vintern 2019/2020 gjorde Sverige slut med kolen när Stockholm Exergi stängde ned en av de två pannorna i KVV6 i Värtaverket i Stockholm. Den andra ställdes undan i reserv. Men tack vare vattenkraft och kärnkraft har Sverige ända sedan 80-talet i det närmaste kunnat kalla sig fossilfria.

De senaste åren har dock kolen börjat komma tillbaka i en annan form, kopplat till nedläggningen av planerbar produktion, främst fossilfri kärnkraft, i södra Sverige. När det är riktigt kallt och inte blåser blir södra Sverige nämligen beroende av import. Svenska kraftnät bedömer att Sverige blir beroende av import mellan 30-150 timmar om det blir en normalvinter men då har siffrorna inte uppdaterats efter att det stod klart att Ringhals 4 blir borta längre än beräknat samt att Oskarshamn 3 enligt nuvarande prognos planeras ligga nere i nio dagar.

Eftersom kyla och dålig vind ofta gäller för våra europeiska grannländer samtidigt smyger då ofta den smutsigaste kolkraften in i elmixen och exporteras runt i Europa eftersom den liksom andra fossila kraftslag nämligen kan dras i gång närhelst önskas. Knappast optimalt, men åtminstone bättre än att det blir svart, anser man.

– När det är som kallast och det inte blåser brukar Sverige importera från Tyskland och då exponeras även vi mot den fossila elmixen i Tyskland. I Svenska kraftnäts balansrapport kan man utläsa att vi under höglasttimmen i princip alltid importerar från Tyskland i någon omfattning. Om denna import inte finns tillgänglig finns risk för elbrist i södra Sverige, säger Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik hos Energiföretagen och medförfattare till boken Elsystemkrisen.

Kolkraft och höga elpriser hänger ihop

När en hög andel kolkraft används kommer också höga elpriser som ett brev på posten. Inte för att kol i sig är dyrt att utvinna eller elda utan för att det förknippas med dyra utsläppsrätter på EU-nivå. Man har helt enkelt gjort det dyrt att synda.

Staffan Reveman är mycket upprörd över hur Tyskland hanterat sin energipolitik. Under parollen ”Energiewende” har landet med partiet ”Die Grünen”, ”de gröna”, i spetsen haft en vision om att fasa ut kolkraft men också kärnkraft. Detta trots att Tysklands kärnkraft tidigare i mycket stora mängder plockat bort kol ur landets elproduktion. Vän av klimatet skulle kunna tänka sig att Die Grünen åtminstone skulle vilja ta bort kolet före kärnkraften. Så är det däremot inte. Trots att Tyskland inte på något sätt håller på att bli kvitt kolen har landet under lång tid systematiskt på politisk väg avvecklat sin kärnkraft, menar Staffan Reveman.

– Motståndet mot kärnkraft i Tyskland drivs av religiöst ideologiska orsaker. Det finns inget grönt med den här satsningen – tvärtom är det en fullständig katastrof för klimatet. Vad ni än gör i Sverige, kopiera inte tysk energipolitik.

2006 producerade den tyska kärnkraften nästan 160 terrawattimmar el, vilket är 20 terrawattimmar mer än hela Sverige konsumerade i fjol och nästan i linje med hela den svenska produktionen på 166 terrawattimmar. 2021 hade Tysklands kärnkraftsproduktion sänkts till drygt 60 terrawattimmar och nuvarande plan är att avveckla resterande reaktorer under 2022 och 2023, berättar Staffan Reveman.

Samtidigt ökar produktionen av kol. Under första halvåret 2021 stod kolkraft för 27,1 procent av den tyska elproduktionen. Under första halvan i år ökade siffran till 31,4, visar officiella siffror från det federala statistikkontoret Destatis. Jämförelsevis levererade vindkraften 25,7 procent första halvan 2022. Enligt preliminära siffror ökade kolkraften ytterligare under det tredje kvartalet 2022 och stod för mer än en tredjedel, 36,3 procent, av den tyska elen som matades in i nätet. En ökning med 13,3 procent jämfört med motsvarande period året dessförinnan.

Och då var ändå gasimporten från Ryssland aktiv, om än i begränsad omfattning. Nu ska denna fossila men åtminstone planerbara energi också ersättas av andra källor.

– Det här är siffror som politikerna i Tyskland vill mörka. När klimatminister Robert Habeck under påskhelgen levererade sitt paket pratade han om hur mycket vindkraft och solel som skulle installeras de närmaste åren. Bland annat sa han att vi ska installera 22 gigawatt solel per år. När jag räknar på det faller det på sin egen orimlighet. Om man staplar dessa 4 centimeter tjocka solpaneler på höjden skulle man ha en ny 10 kilometer hög stapel att installera varje arbetsdag, säger Staffan Reveman.

Nej, det är knappast någon vild gissning var stora delar av den planerbara energi som ska ersätta kärnkraften och den ryska gasen kan komma ifrån, anser Staffan Reveman.

– Det man inte lyckas skeppa i form av flytande gas över Atlanten och från länder som Qatar kommer att ersättas med kol. I motsats till Sverige och Norge har Tyskland ingen vattenkraft att prata om och då blir det kol. Grattis, det är också det här vi har att erbjuda på export i vinter.

I dagsläget har Tyskland 90 aktiva stenkolskraftverk, 718 aktiva gaskraftverk och 47 aktiva brunkolskraftverk, berättar Staffan Reveman.

– Det är flertalet kraftverk som öppnats upp under året, både brunkol och stenkol, och det är flera stycken ytterligare som håller på att startas upp och beredas inför vintern. Tysklands energipolitik är fullständigt oförlåtlig och att inte svenska politiker är tydligare gentemot sina tyska kollegor tycker jag också är olyckligt. Sedan finns det till och med svenska politiker som beundrar tysk energipolitik och tycker att det är något att ta efter.

Officiella siffror efter kvartal tre finns inte ännu men statistiksajten Electricitymap, anger att 29 procent av den tyska elproduktionen i oktober 2022 kom från kolkraft. I november ökade siffran till 34 trots att vindkraften levererade ovanligt mycket med 28 procent. Siffrorna för december är inte heller någon munter läsning. I skrivande stund pekar dessa på ytterligare ökning av kolkraft.

– Slutet på året brukar sällan bli bättre vad gäller kolkraften utan snarare sämre, säger Staffan Reveman.

Det finns dock grader i helvetet även när det gäller kol och Electricitymap separerar inte på kol och kol. Här blir det dock ännu mer pinsamt för Tyskland, menar Staffan Reveman. Det lite finare kolet, stenkol, med högre verkningsgrad och mindre utsläpp importerar tyskarna till stor del eftersom gruvdriften sedan länge blivit olönsam. När det gäller brunkol är det däremot en annan femma.

Brunkol, eller ”lignite” som man stöter på i diverse tabeller, betraktas som den smutsigaste typen av kol eftersom utsläppen av inte minst koldioxid är högre. När brunkolen förbränns frigörs dessutom bland annat svaveldioxid och kväveoxider men även tungmetaller som kvicksilver och kadmium. Tyskland ligger i den absoluta världstoppen när det gäller brunkolsreserver i landet.

– Vi har så pass stora reserver att det bara är att brassa på. Och det är just det som sker just nu, säger Staffan Reveman.

”Kärnkraft det enda som kan rädda Tysklands klimatpolitik”

När kylan kryper på och vinden mojnar i Europa är det de planerbara energikällorna som måste leverera. Tidigare har mycket av kolen och den tyska gasen ersatts av intermittent elproduktion samt fossil gas från Ryssland. Energikriget har dock ändrat förutsättningarna för gasen.

– Med den teknik vi har till buds i dag och som är realistisk att skala upp så är det bara kärnkraften som skulle kunna rädda Tysklands klimatpolitik men opinionen är väldigt starkt emot detta även om det håller på att förändras. Över 50 procent av tyskarna har nu förstått att vi måste ha kärnkraft men den regering vi har nu kommer inte att driva igenom det.

Hyckleriet är enormt, anser han.

– Det här är ett fruktansvärt problem och sedan står våra politiker under Cop27 i Egypten och säger att vi måste sätta i gång och att Tyskland ska föregå med gott exempel. Samtidigt finns det inget land i Europa som bränner så mycket brunkol som Tyskland gör. I stället greenwashar man genom att köpa olika certifikat från Norge trots att alla insatta vet att el inte fungerar på det sättet utan att man alltid köper den el som finns i nätet oavsett vad den kallas. Kort och gott orsakar Tyskland inte bara en enorm skada på klimatet utan står också inför den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget. Och jag är rädd att vi bara påbörjat den, säger Staffan Reveman.