DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Myndigheter stormade in hos företagare – ”Känner mig jätteförnedrad”

”Vi blev alla skakiga”, säger Mikael Gilbertsson. Bild: Kicki Nilsson/TT

När lantbrukaren Mikael Gilbertsson utsattes för en omfattande kontroll från Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Polisen blev han tagen på sängen. ”Jag har inget problem att bli kontrollerad. Det är beteendet jag reagerar på. De har trampat på mig”, säger han till TN.

Mikael Gilbertsson, som driver Stjernsunds Gård i Askersund, har varit lantbrukare sedan 1988 och är van vid rutinmässiga kontroller av verksamheten. Men den stormning som han utsattes för nyligen var något helt annat.

– Det var flera poliser runt mig hela tiden, plus myndighetspersoner och jag fick ingen förklaring till något. Jag känner mig jätteförnedrad, säger han till TN.

Det var runt halv tio på morgonen som telefonen ringde från den gårdsbutik där Stjernsunds Gård säljer lokalproducerat kött och ägg från den egna verksamheten. En stressad anställd sa till Mikael Gilbertsson att han måste komma dit eftersom ”de kräver det”.

Han förstod att det var något allvarligt och satte sig i bilen. På väg in genom allén till gården möts han av en märklig syn.

– Det var två till tre poliser som sökte med hundar på gården, säger han.

"Poliserna bara blängde”

Väl framme vid butiken finns representanter från Skatteverket och Arbetsmiljöverket samt flera poliser med skyddsvästar.

– Det första Arbetsmiljöverket frågar är var jag har e-liggaren.

Mikael Gilbertsson säger att han som lantbrukare inte har och inte enligt lag behöver ha en så kallad e-liggare (elektronisk personalliggare), det vill säga en elektronisk journal där det framgår vilka som arbetar på platsen och när arbetspassen börjar och slutar. E-liggare krävs bland annat på byggarbetsplatser för att motverka svartarbete, men inte i den typen av verksamhet som Stjernsunds gård bedriver. Det är också något som han poängterar för myndigheternas representanter på plats på gården.

– Då blev de arga på mig och tyckte att jag brusade upp.

– Här kliver de in i mitt hem utan att ge mig någon förklaring om varför och förnedrar mig framför anställda och kunder och sedan är de inte ens pålästa. De har trampat på mig.

Mikael Gilbertsson berättar hur han under hela vistelsen hade poliser runt sig och att de inte ville berätta varför de var där.

– Poliserna bara blängde på mig, säger han.

Runt halv ett på dagen lämnade myndigheterna platsen.

– De kastade sig in i sina bilar och åkte. Jag fick ingen förklaring alls, berättar Mikael Gilbertsson.

Driver helt vanligt lantbruk

Baserat på de frågor som han fick och myndigheternas agerande misstänker Mikael Gilbertsson att de har fått tips eller på annat sätt fattat misstanke om att han har använt utländsk svart arbetskraft.

– Jag driver ett helt vanligt lantbruk med 22 anställda. Min förman i djurstallet, en av mina bästa anställda, är från Syrien men svensk medborgare. Det finns ingen anledning att misstänka honom för något. I övrigt har jag haft två österrikiska praktikanter med alla papper i sin ordning, säger han.

”Här kliver de in i mitt hem utan att ge mig någon förklaring om varför och förnedrar mig framför anställda och kunder och sedan är de inte ens pålästa.”

Han är noga med att poängtera att han förstår och tycker att det är bra att myndigheterna kontrollerar verksamheter. Det är tillvägagångssättet som han vänder sig starkt emot. Han förstår inte varför det stora pådraget behövdes – särskilt när myndigheterna snabbt kan se att situationen var lugn.

– Jag förstår inte varför de måste vara så stöddiga och dumma. Varför denna maktfullkomlighet? Om de har fått in en anmälan: ja, men säg det då. Berätta vad som hänt och var inte så hemliga, säger Mikael Gilbertsson och fortsätter:

– Vi blev alla skakiga. Jag hade bara tur att jag också hade personal där för det är ganska svårt att lugnt och sansat svara på frågor när man blir så upprörd som man blir och har gråten i halsen. Hade jag varit ensam hade det varit katastrof.

Arne Alfredsson, chef på avdelningen för myndighetsgemensam kontroll hos Arbetsmiljöverket, förstår att kontroller kan upplevas som väldigt skrämmande. Han påpekar att myndigheten inte kan kommentera enskilda fall och inte berätta på vilka grunder den gör besök. Däremot konstaterar han att myndigheterna har fått i uppdrag att kontrollera branscher där det finns förhöjd risk för utländsk arbetskraft och där ingår även lantbruket.

Arne Alfredsson, chef på avdelningen för myndighetsgemensam kontroll hos Arbetsmiljöverket. Bild: Pressbild

Det kan röra sig både om rutinmässiga kontroller och att myndigheterna agerar på inkomna tips, förklarar Arne Alfredsson. Det är vanligt att Arbetsmiljöverket gör kontroller tillsammans med Polisen och Skatteverket och då är det också vanligt att det är minst två från varje myndighet som är med.

Är det verkligen så här det ska gå till?

– Det blir rätt så snabbt mycket folk för att vi normalt aldrig någonsin opererar ensamma och det gör inte Skatteverket eller Polisen heller. Redan där har du sex personer som plötsligt går in oanmälda på en arbetsplats och börjar röja i saker och ting.

Kan förstå känslan

I det här fallet var de betydligt fler än så. Enligt Arne Alfredsson skulle det eventuellt kunna bero på att det normalt sker fler än en insats av det här slaget varje dag och att de då helt enkelt ser till att ha bemanning för de aktiviteter som ska genomföras.

– Det är möjligt att man ligger för högt i förhållande till vad den här personen bedömer är nödvändigt. Utifrån en annan persons vinkel kan jag förstå att det nästan känns som krigsstämning vilket jag kan ha respekt och förståelse för.

Mikael Gilbertsson kände sig mycket illa behandlad och vittnar om att kontrollanterna var väldigt otrevliga trots att det var uppenbart att han bedriver ett helt vanligt lantbruk. Varför måste de vara så hårda?

– Våra inspektörer är tränade på att ha den här dialogen på ett konstruktivt sätt. Sedan kan man i olika sammanhang uppleva det som ett hot bara att vi kommer dit som myndighet och börjar röja i saker och ställa krav. Det gör det extra viktigt att vi bemöter de personer vi har att göra med på ett ytterst humant sätt.

Och om ni inte haft ett bra tillvägagångssätt – har ni begått fel då?

– Det är inget tillvägagångssätt som vi som myndighet ska ha i så fall. Otrevlighet gynnar ingen.

Bemötande ”A och O”

Carina Lindfelt är avdelningschef för arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv. Hon understryker att det är viktigt att myndigheter, som Arbetsmiljöverket, Skattemyndigheten och Polisen, arbetar mot arbetslivskriminalitet och att den myndighetssamverkan som nu finns är något som Svenskt Näringsliv står bakom.

– Men man kan välja att agera på ett bättre sätt. Bemötande är en viktig del för att företag ska känna tillit till myndigheterna, säger hon.

"Oavsett vilken arbetsplats som myndigheterna kommer tills, så ska bemötandet vara respektfullt. Hur man bemöter är A och O”, säger Carina Lindfelt. Bild: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Hon berättar att Svenskt Näringsliv för något år sedan publicerade en rapport, Arbetsmiljöverket 2.0. Ett av de konkreta förslagen i rapporten handlar om att myndigheten bör bedriva ett aktivt bemötandearbete.

– Man behöver ha en känsla för vem det är man kommer till. Oavsett vilken arbetsplats som myndigheterna kommer tills, så ska bemötandet vara respektfullt. Hur man bemöter är A och O, säger Carina Lindfelt.

Läs rapporten Arbetsmiljöverket 2.0 - En möjlig väg mot en bättre arbetsmiljö och en uppskattad myndighet