DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Skatteexperten: Här är Sveriges galnaste skatter – ”Det är så dumt”
”Situationen är faktiskt väldigt allvarlig.” Tungrodda och svårtolkade momsregler lägger en våt filt över företagande, drivkrafter och vita jobb, menar skatteexperten Jan Kleerup. I en intervju pekar han ut några av de värsta avarterna.
Varningen kommer inte från vem som helst. Jan Kleerup har jobbat med skatter i princip hela sitt arbetsliv och är en av Sveriges främsta momsexperter. Han går till och med under namn som ”momsens grand old man” och ”Mr Moms”. Det senare smeknamnet fick han när sonen och artisten Andreas Kleerup var gäst hos Skavlan för några år sedan och pratade om sin pappa.
– Namnet satte sig, så nu är jag Mr Moms, säger han och drar på smilbanden.
Men leendet blir kortvarigt, för ganska omedelbart återkommer han till hur tungrodda och svårtolkade momsregler ofta lägger en våt filt över företagande, drivkrafter och vita jobb. Han har mängder med exempel då regelverket är tänkt för en annan tid. Ett exempel är den så kallade hyresmomsen som en rad verksamheter, föreningar och fastighetsägare har rasat mot den senaste tiden.
– Vi måste kunna förenkla. När det gäller till exempel friskolor, idrottsföreningar och vårdföretag så borde man ha moms på alla lokalhyror. Då skulle man ju slippa problemen som nu uppstår, säger han.
”Det är så dumt”
Hyresmomsen som infördes 1979 innebär nämligen att fastighetsägare frivilligt kan registrera lokalerna för moms och på så sätt kunna dra av den ingående momsen för investeringar och underhåll. Men det hela bygger på att lokalerna ska hyras ut till momspliktiga verksamheter, vilket alltså stänger ute en rad verksamheter. TN har rapporterat om idrottande barn som ”slängs ut på gatan”, elever som tvingas trängas i baracker och företag med tusentals anställda som konsekvent nekas lokaler och därför inte kan växa.
– Det är så dumt. Mycket skulle som sagt lösas om man la moms på alla lokalhyror, utom då för bostäder. Fastighetsägarna vill ju inte hålla på så här. De har inget att vinna på att utesluta momsfria verksamheter från att hyra lokaler. Sådana verksamheter får ju högre hyror då fastighetsägaren kompenserar sig för ej avdragsgill moms. Men de säger ju nej för att det är för besvärligt att hantera, säger han och menar att det är olyckligt att samhället får lida helt i onödan.
Mycket av momsreglerna styrs av mervärdesskattedirektivet inom EU, men vad gäller moms på hyror är medlemsländerna ganska fria att utforma reglerna själva. Så det finns stora möjligheter att göra förändringar.
”Nu är det snarare stjälpa än hjälpa”
Och det här är bara början. Dagens momssystem är föråldrat, snårigt och kan bjuda på mängder med galenskaper om reglerna tolkas nitiskt, vilket ofta görs, berättar Jan Kleerup. Det har blivit en mycket mer restriktiv inställning hos Skatteverket på senare år, menar han.
– Jag har hållit på med det här sedan 1973 och varit momskonsult sedan 1986, så jag är luttrad. När jag jobbade på Skatteverket för en massa år sedan fick jag lära mig att hellre hjälpa än stjälpa, eftersom momsen inte är företagens skatt. De tar ju bara hand om skatten för statens räkning, är ombud kan man säga. Den som egentligen betalar skatten är ju du, det vill säga konsumenten, säger han.
– Men det jag lärde mig är helt borta. Nu är det snarare stjälpa än att hjälpa, fortsätter han.
Kritiserade vårdmomsen kan försvinna
Även när det gäller läkartjänster har han en hel del att säga. Skatteverket har tolkat en dom om bemanningsföretag och hävdar att läkare som har ett privat läkarbolag och säljer sina tjänster till en vårdcentral ska beläggas med 25 procents moms istället för noll, eftersom de anser att det är en bemanningstjänst och inte en vårdtjänst, vilket snedvrider konkurrensen mellan privata och offentliga aktörer. Synsättet har även fastställts av Högsta Förvaltningsdomstolen.
– Men i min värld är det en läkartjänst och inget annat. Om benet är felopererat är det ju du som läkare som är ansvarig. Du säljer alltså en tjänst i två led. Då kan man inte säga att du har hyrt ut dig som personal. Högsta Förvaltningsdomstolen har i sina domar beaktat ansvarsfrågan, men jag tycker ändå att det är ganska tunna argument för att det ska utgöra hyra av personal.
Men den hårt kritiserade vårdmomsen verkar kunna försvinna, rapporterar DI. Enligt tidningen har regeringen, C och L kommit överens om att en utredning ska tillsättas som kan ändra lagstiftningen.
Olika moms beroende på vart du tittar
Men de kanske tokigaste exemplen har Jan Kleerup sparat till sist. Det gäller artistbranschen. Bland annat drev han det medialt roliga fallet om vilka momssatser som skulle gälla när Lasse Berghagen uppträdde på Allsång på Skansen. Än i dag gäller 25 procents moms när du är programledare, 0 procent när du sjunger visor och 6 procent om du skriver manus.
– I det specifika fallet kom man fram till att han primärt var programledare och att manus och sång var underordnat och därför var det 25 procent moms på allt, säger han.
Men i andra fall är det svårare. När diskjockeys uppträder för publik, ska det då ses som konsert med 6 procents moms eller danstillställning med 25 procents moms? Det beror på, säger Jan Kleerup och berättar att han har fått många samtal från sin förvirrade artistson.
– Om publiken tittar mest på diskjockeyn är det konsert, men om publiken tittar mer på sin danspartner är det danstillställning. Alltså man kan inte ha sådana här regler, det är otroligt!
Exemplen tar inte slut...
Och så här fortsätter det. En personlig tränartjänst via nätet har 25 procents moms, medan samma tjänst på gymmet har 6 procent. Med tanke på den digitala utvecklingen blir den här typen av gränsdragningar bara fler och fler, berättar han.
– Moms har i en utredning för några år sedan betraktats som ett ogenomträngligt skatbo och tolkningarna borde därför vara flexibla. Därför är det oroande om Skatteverket kan sägas hellre vilja stjälpa istället för att hjälpa, säger han.
”Om publiken tittar mest på diskjockeyn är det konsert, men om publiken tittar mer på sin danspartner är det danstillställning. Alltså man kan inte ha sådana här regler, det är otroligt!”
Jan Kleerup tar även upp ett fall som han drev för trav- och galoppbranschen. Där har det varit moms på prispengar sedan 1991, vilket i praktiken har inneburit att de som har köpt och tränat hästar har fått tillbaka momsen. Men 2016 kom en EU-dom, Bastovadomen, som sa att om inte alla hästar får priser så är det en slump om du får en ersättning och därför ska det inte vara moms på prispengar. Med andra ord skulle hästbranschen i princip till stor del bli momsfri och då kunna bli av med möjligheten att göra avdrag.
– Numera får dock alla hästar priser i loppen, så att alla som tävlar får ett grundpris oavsett placering. Då borde det bli moms på såväl grundersättningen som på tilläggsersättningen och inga problem med avdragsrätten.
Gjort hästsporten ren
Till saken hör att sedan momsen på priser på hästtävlingar infördes så har branschen blivit vit, hederlig och seriös, förklarar Jan Kleerup. En viktig förklaring är att man är noga med fakturor med moms för rätten till avdrag och så vidare, menar han.
– Svensk trav- och galoppsport har knappt några svartjobb. Norge däremot sägs ha mycket mer svarta pengar i omlopp och experter pekar på att den enda egentliga skillnaden är att hästbranschen i Sverige betalar moms medan Norge inte gör det, säger han.
Men Skatteverket instämmer inte i branschens uppfattning att det blir moms på alla prispengar. Myndigheten säger till och med att det handlar om ett förfarandemissbruk i alla hästutlägg för att komma åt momsavdraget, berättar Jan Kleerup.
– Enligt min och hästbranschens mening handlar det snarare om ett sätt att strukturera verksamheten för att överleva och hålla branschen vit, det är inga konstigheter, säger han.
Beskedet fick Kleerup att ilskna till
Man sökte därför om ett förhandsbesked i frågan. Både Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen gav dock svaret att det bara ska vara moms på grundersättningen, det vill säga till alla hästar som tävlar. Den andra delen, det vill säga om hästen vinner större prispengar, ska det inte vara moms på eftersom det då handlar om en slumpartad ersättning. Beskedet fick Jan Kleerup att ilskna till.
– Om jag som skattekonsult driver en process åt en kund, då kan vi heller aldrig veta om jag vinner eller förlorar. Jag kan begära en fast ersättning på säg 20 000 kronor och sedan ha en så kallad ”success fee” på 20 procent av det kunden tjänar i moms om jag vinner, säger han.
– Då ska det alltså vara moms på den första delen men inte på den andra, eftersom det ju handlar om en slumpmässig ersättning. Det skulle vara bra för icke momspliktiga företag som driver processer, eftersom de slipper moms på den rörliga delen. Det här är precis samma sak, men det tycker inte Skatteverket, säger han.
– Man stör en hel bransch som sysselsätter många och ger stora bidrag till vårt samhälle vad gäller såväl skatteintäkter som sysselsättning för många.
