DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

”Vilka politiker är marknadens vänner?”

Det finns en amerikansk diskussion om relationen mellan politisk maktutövning och företagandet som är väl värd att beakta eftersom den kan öka i betydelse också i Sverige framöver. Det menar Janerik Larsson som efterlyser fler marknadsvänliga förslag från politikerna inför nästa val.

Den svenska politiska debatten nu tycks svänga mera åt ”den starka staten” än det starka samhälle som bygger på individernas och entreprenörernas roll i välfärdsskapandet. Vad betyder det för framtiden och för marknaden? Det tål att fundera på.

Politikens uppgift är att försvara och främja konkurrens. Men starka intressen pressar politiken i annan riktning.

Hösten 2014 var den italiensk-amerikanske ekonomen Luigi Zingales och föreläste på Stiftelsen Fritt Näringslivs årliga idékonferens.

Fredrik Johansson redovisade det Zingales talade om i sin krönika ”I högermarginalen” (SvD 10 november 2014).

Zingales hade mot bakgrund av sina italienska erfarenheter länge uttryckt sin oro över hur amerikansk politik förändrats sedan början av 2000-talet. Zingales slutsats är att det amerikanska systemet degenererar mot en sorts ”crony capitalism” (kompiskapitalism) där politisk makt går i allians med starka företagarintressen, skriver Johansson och fortsätter:

Receptet mot denna sjuka är konkurrens. Att vara för marknadsekonomi (”pro market”), men inte för enskilda företag (”pro business”).

”Det är bristen på konkurrens och höga trösklar för nya företag som – inte minst – driver människors känsla av att inte vara ”del av systemet”. Politikens uppgift är att försvara och främja konkurrens. Men starka intressen pressar politiken i annan riktning”.

Det var därför Zingales i Stockholm var både förvånad över och entusiastisk inför det svenska skolpengssystemet skriver Johansson närmast lätt förvånat:

”Vi har decentraliserat beslutsfattandet till elever/föräldrar och skapat konkurrens på skolområdet på ett sätt som ses som ytterst kontroversiellt i USA. Starka och politiskt inflytelserika lärarfack står i vägen för en motsvarande lösning.”

Bristen på konkurrens, sammanfattar Johansson, gör att man snarare organiserar verksamheterna för de som arbetar där än för de som är föremål för verksamheten, det vill säga kunder och medborgare.

Risken finns att de som står makten närmast får ett oförtjänt stort inflytande. Under president Trumps tid i Vita huset utvecklades ”crony capitalism” på ett sätt som man idag kan befara att president Biden fortsätter med – men med nya ”kompisar”. Ingen av de båda presidenterna har predikat ”pro market” (för marknaden).

Trump var inriktad på att gynna företag han gillade; i Bidens politik ligger en stark önskan att gynna de fackliga organisationerna.

Ingen av presidenterna har predikat ”pro market”

Vi får framöver se i vad mån Joe Biden satsar mera på att säkerställa välfungerande marknader men den växande rollen i dagens USA för den federala statsmakten är klart oroande.

Kommer ”pro market” att bli ett livskraftigt slagord i svensk samhällsdebatt under det kommande valåret?

LO:s nyliga skatteutspel kan ju knappast beskrivas som ”pro business” men ur partipolitiskt perspektiv kommer det valåret 2022 sannolikt vara nödvändigt att beskriva politiska förslag som åtminstone ”jobbskapande”.

Det är just där i ett mer eller mindre fiktivt politiskt arbete för att ”skapa jobb” som det stora problemet sannolikt kommer att finns.

Det kommer också finnas kreativa företagare som med hjälp av politiska beslut vill söka undgå marknad och konkurrens. Men det är närmast avgörande för svenska företag och dess organisationer att vara ”pro market” och inte ”pro business”, ty att söka speciallösningar eller subventioner kommer inte att öka konkurrensen, det görs bäst genom att driva generella lösningar då det i grunden är fritt konkurrerande företag som skapar jobb.

Det är bra att ha detta perspektiv i åtanke när man framöver ska bedöma olika förslag som påverkar näringslivets grundläggande villkor.

Det dryga året fram till nästa riksdagsval kommer i bästa fall att innehålla några riktigt bra ”pro market”-förslag! Vilket eller vilka partier vill hålla sig framme här?

DN Debatt. LO: ”Inför en rättviseskatt på inkomster över en miljon”

SvD Ledare ”Pro market eller pro business”

Om krönikören

Janerik Larsson är seniorrådgivare till kommunikationsföretaget Prime och Stiftelsen Fritt Näringsliv. Han har en lång bakgrund inom näringslivet och skriver gärna om internationell politik.