USA:S EKONOMI

”Efter mellanårsvalet – nu inleds nästa valkampanj”

Gemene man i USA är allt annat än övertygad om att landets valda politiker är några föredömen, skriver krönikören Janerik Larsson.

President Donald Trumps kommentarer till New York Times på valnatten kommer sannolikt inte ha någon som helst betydelse för tiden fram till det kommande presidentvalet.

Att han skulle eftersträva samarbete med den kongress som installeras den 3 januari är helt osannolikt eftersom kongressen kommer göra allt för att underminera honom. Med ett så pass klart resultat kommer processer att inledas för att granska Trumpadministrationens korruption vilket var en viktig faktor för valresultaten över landet.

”Det enda som är helt säkert efter mellanårsvalet som tilldragit sig så stor medial uppmärksamhet är att nu har nästa valkampanj inletts.”

De kommentatorer som tror att mellanårsvalets resultat kommer påverka den del av Trumppolitiken som främst berör omvärlden har tyvärr glömt att USA:s författning ger presidenten avgörande makt i utrikes- och säkerhetsfrågor. Författningen skrevs innan frihetskriget mot Storbritannien var helt avslutat.

Det enda som är helt säkert efter mellanårsvalet som tilldragit sig så stor medial uppmärksamhet är att nu har nästa valkampanj inletts.

Nu är det ett nytt datum som står i centrum för uppmärksamheten: tisdagen den 7 november 2028 då det åter är val till hela representanthuset, en tredjedel av senaten samt val av USA:s president som ska installeras den 20 januari 2029.

USA är ett land där väljarnas besked ofta redovisas. I 39 av USA:s 50 delstater ägde det rum 145 folkomröstningar i tisdags men under året har det sammanlagt ordnats 164 delstatliga folkomröstningar (kallas ballots i USA). Här finns allt man behöver veta i ämnet: https://news.ballotpedia.org/. Att hävda att USA är odemokratiskt är knappast korrekt även om mycket av Trumpadministartionens agerande varit skandalöst.

”Trump lovade att göra regeringen hederlig igen och rensa ut korruptionen i Washington.”

Gemene man i USA är allt annat än övertygade om att landets valda politiker är några föredömen. Det är därför huvudstaden Washington DC i amerikansk debatt inte sällan kalls för ”the swamp” – träsket. I träsket härskar ett politiskt etablissemang präglat av särintressen, lobbyism, karriärpolitiker och en byråkrati som fjärmat sig från vanliga medborgare. Många politiker har tagit sig hit genom att utlova att ”drain the swamp”, att dränera träsket genom att rensa ut korruption och bryta särintressenas makt. Något som snabbt glöms bort.

Metaforen har använts i amerikansk samhällsdebatt i mer än ett sekel.När Donald Trump använde uttrycket under presidentvalskampanjen 2016 förändrades dess politiska genomslag.

Trump lovade att göra regeringen hederlig igen och rensa ut korruptionen i Washington. Men idag när det är två år kvar av hans tid i Vita huset framstår presidenten och kretsen runt honom som unikt korrumperade och detta har varit den förmodligen viktigaste frågan i den nu avslutade valkampen.

När Trump nu försöker bortförklara nederlaget för de republikanska kandidaterna med att han själv inte stod på valsedlarna är det i sak korrekt men i praktiken falskt: valet handlade först och främst om presidentens maktutövning: med republikansk majoritet i kongressens båda kamrar har Trump efter segervalet för två år sedan kunnat strunta i de folkvalda.

Mest påtagligt idag är den ökande splittringen inom det republikanska partiet. En av de mest intressanta frågorna inför presidentvalet om två är därför vilken roll Trumps korrumperade maktutövning kommer att sätta på den valkamp som nu börjat.

Man måste då komma ihåg att det demokratiska partiet ingalunda ses som enbart befolkat av helgonliknande gestalter.

”Många väljare har i år omvärderat sin lojalitet gentemot de båda partierna, vilket skapat större rörlighet bland väljarna.”

Aaron Zitner, som skriver om hur politiken drivs av demografiska och ekonomiska förändringar i Wall Street Journal, ställer frågan om hur flexibla amerikanerna kommer vara framöver när det gäller sina politiska tillhörigheter.

Många väljare har i år omvärderat sin lojalitet gentemot de båda partierna, vilket skapat större rörlighet bland väljarna. Amerikanerna har varit missnöjda med sina politiska ledare i åratal. I nio av de senaste tio valen har väljarna ersatt det ena eller det andra partiet från dess maktpositioner

Missnöjet är djupare än tidigare. Gallup fann förra månaden att 15 procent av väljarna ansåg att de flesta kongressledamöterna förtjänar att bli omvalda, vilket är en rekordlåg siffra i deras undersökningar.

Även om Trump fortfarande är den överlägset dominerande kraften inom det republikanska partiet, identifierar sig nu färre republikaner med Trumps MAGA-rörelse.

”Partierna kommer att omgruppera sig”, säger kongressledamoten Jake Auchincloss, demokrat från Massachusetts. ”Det är det en möjlighet för demokraterna, men det är också en risk att demokraterna kommer att erbjuda en urvattnad version av Trumps populism”.

”Det är en central framtidsfråga.”

Auchincloss leder en grupp som kallas Majority Democrats och som försöker styra partiet in i det politiska utrymme han ser mellan Trump och den ”aktivistiska vänstern”.

Ruy Teixeira på tankesmedjan American Enterprise Institute påpekar att båda partierna har ett dilemma: väljarna i primärvalen, som väljer kandidaterna, tenderar att vara mer ideologiskt drivna, inte benägna att ge sitt stöd till kandidater i politikens centrum.

”Det skulle krävas en skicklig politisk entreprenör för att klara av detta”, säger Teixeira till WSJ, och ”för att sälja in det till väljarna. Men jag tror att möjligheten finns.” Det är en central framtidsfråga.

Omvärldens intresse för amerikansk politik lär inte avta när jublet lagt sig. Nu är fokus på frågan vem som sitter i Vita huset efter den 20 januari 2029.