DEN SVENSKA EKONOMIN

”Sverige kan – likt Danmark – binda kronan till en fast kurs mot euron”

Det kan finnas ett botemedel mot den svaga kronan: att likt Danmark binda den mot en fast kurs mot euron. Fördelarna överväger nog om man får en stabil krona som inte gradvis tappar i värde mot andra valutor, skriver Johan Schück i en krönika.

Den svenska kronan förlorar i värde mot andra valutor, vilket ofta skylls på Riksbanken. Men avgörandet över valutapolitiken ligger inte där utan hos regeringen.

Sedan mer 30 år har Sverige en rörlig växelkurs. Det är en följd av 1990-talskrisen då Riksbanken inte klarade att försvara den fasta kronkursen mot ecun, den tids föregångare till euron.

Sverige följde sedan inte med i övergången till euron när den etablerades 1999. Det beslutet bekräftades vid folkomröstningen på hösten 2003 då en majoritet av svenskarna röstade för att behålla kronan.

”Avgörandet ligger hos regeringen och riksdagen.”

Sedan dess har det nu gått 20 år och det finns anledning att på nytt fundera över Sveriges valutapolitik. Avgörandet ligger hos regeringen och riksdagen. Däremot finns inget som säger att beslutet måste föregås av en folkomröstning, även om politikerna valde den lösningen för 20 år sedan.

Kommer då regeringen att aktualiseras frågan om att ändra valutapolitiken? Nej, så verkar det inte idag. Än så länge kan Sverige leva med en rörlig krona, även om den har kontinuerligt försvagats under det senaste decenniet. Politiskt finns det ingen tillräckligt stark folkopinion som begär en förändring.

Men läget kan förändras – och kanske går det fort. En parallell kan i viss utsträckning dras med Natofrågan där positionerna var låsta tills Ryssland gick till angrepp mot Ukraina. Sedan blev det mycket bråttom för Sverige att komma med, även om processen ännu inte har fullbordats.

”Men mot detta finns ett möjligt botemedel.”

Någon liknande dramatik är dock svårare att tänka sig i valutapolitiken, även om det kan uppstå kriser som kräver snabba beslut. Man kan tänka sig motsvarigheter till den svenska 1990-talskrisen eller till Lehmankraschen 2008 som skakade hela världsekonomin och därmed även Sveriges situation.

Men en troligare utveckling är att kronan fortsätter att gradvis försvagas, utan att Riksbanken förmår att hindra det. Följden blir att Sveriges ekonomi genomgår något som liknar en devalvering, alltså en nedvärdering av den egna valutan som betyder att svenskarnas realinkomster försämras – jämfört med andras.

Men mot detta finns ett möjligt botemedel. Sverige kan binda kronan till en fast kurs mot euron, i likhet med vad Danmark gjort sedan lång tid tillbaka.

Förutsättningen är dock att man hitta ett arrangemang som Europeiska centralbanken kan godta, däribland att komma överens om kronans växelkurs mot euron.

”En folkomröstning kring euron lär det inte bli igen.”

En rimlig gissning att den måste bli betydligt starkare än i dagsläget, vilket på kort sikt innebär en påfrestning på svenska företags konkurrenskraft. Följden kan också bli att en del jobb hotas. Men fördelarna överväger nog ändå om man, i likhet med Danmark, får en stabil krona som inte gradvis tappar i värde mot andra valutor.

I nästa led kunde det bli aktuellt att söka medlemskap i valutaunionen och gå över till euron. Valutapolitiskt är det i så fall mer en formalitet, men den väcker betydligt starkare känslor. Opinionen har visserligen svängt i eurovänlig riktning, men för många svenskar tar det nog fortfarande emot att man skulle ge upp den nationella symbol som kronan har varit i 150 år.

En folkomröstning kring euron lär det inte bli igen, så frågan måste i stället få avgöras av regering och riksdag. Där vill man inte utmana opinionen, utan hellre avstår från euron ända tills ett byte av valuta känns som ett riskfritt projekt. Det ligger ganska långt i framtiden.

Om krönikören

Journalist och civilekonom. Tidigare samhällsekonomisk krönikör på Dagens Nyheter. Numera frilansskribent som bloggar om ekonomi. Författare till boken ”Schücks ABC” (Dialogos förlag) samt ”En svensk judisk historia” som handlar om entreprenören och mecenaten Herman Friedländer (Thomas Magnusson Medströms bokförlag 2021).