DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Nato bedöms öka säkerheten för Sverige

Samtliga riksdagspartier är eniga i synen på Rysslands invasion av Ukraina och sex partier står helt bakom den säkerhetspolitiska analys som presenterades på fredagen. Bild: Henrik Montgomery/TT

Politik (TT)

Regeringens och riksdagspartiernas säkerhetspolitiska analys bedömer att Natomedlemskap ökar säkerheten för Sverige.

Den blir ett viktigt underlag för Sveriges Natobeslut.

– Alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Men vi måste förhålla oss till att vi har ett nytt läge efter den 24 februari, säger utrikesminister Ann Linde.

Den nya säkerhetsanalysen har tagits fram tillsammans med riksdagspartierna och presenterades vid en gemensam pressträff.

– Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Hon betonar att samtliga riksdagspartier är helt eniga i synen på Ryssland.

– Vi är överens om att Rysslands invasion av Ukraina utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen.

Enligt Linde bedöms Sverige inte utsättas för ett konventionellt militärt angrepp vid en Natoansökan. Däremot kan ett sådant angrepp inte uteslutas, vilket tidigare slagits fast i totalförsvarspropositionen.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) framhåller att säkerhetsläget i Europa förändrats i grunden.

– Läget är allvarligt, läget är komplext. Vi måste vara beredda på att denna situation kan att pågå under lång tid. Vi måste även vara beredda på att den kan förvärras, säger han.

Ingen rekommendation

Analysen pekar på en rad fördelar med Natomedlemskap. Den blir ett viktigt underlag för Socialdemokraternas och regeringens beslut i frågan, som väntas på söndag respektive måndag.

Analysen innehåller dock inga rekommendationer om Sverige ska gå med i Nato eller inte.

Bedömningen är att ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa. Genom ett medlemskap i Nato så skulle Sverige inte bara stärka sin egen säkerhet utan också bidra till likasinnade grannländers säkerhet.

Samarbeten otillräckligt

Sveriges långvariga alliansfria linje har på senare år, med Peter Hultqvist (S) som försvarsminister, kompletterats med en rad bilaterala försvarssamarbeten. Bland annat med USA och Storbritannien. Det djupaste samarbetet är med Finland.

Men någon garanti för att Sverige skulle få hjälp om ett hot eller angrepp riktades mot landet finns inte inom ramen för nuvarande samarbeten, är bedömningen.

Sveriges försvarssamarbetens förmåga att avskräcka till exempel ett ryskt angrepp, begränsas av att de inte innefattar ömsesidiga försvarsförpliktelser.

Utsikterna för att Nato eller USA skulle ge Sverige säkerhetsgarantier utan medlemskap bedöms vara små.

Det bedöms inte heller vara realistiskt att utveckla andra bilaterala försvarsallianser utanför Nato.

Utsatthet öka

Och även om det djupa försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige skulle utvecklas till en försvarsallians, så bedöms det inte vara jämförbart med ett Natomedlemskap eller kunna ersätta ett sådant. Samma bedömning har den finländska regeringen gjort.

Peter Hultqvist betonar att det är viktigt att Sverige får stöd vid en Natoansökan.

– Om Sverige väljer att ansöka om ett Natomedlemskap finns risk för ryska aggressioner. Det är av vikt att Sverige på olika sätt får säkerhetsförsäkringar från ett antal allierade under transitionsperioden, säger Peter Hultqvist.

Om Finland väljer att söka Natomedlemskap men inte Sverige, skulle vår sårbarhet och utsatthet öka, genom att Ryssland då skulle få ett särskilt militärstrategiskt intresse för Sverige, enligt analysen.

Analysen pekar även på andra typer av fördelar med ett Natomedlemskap. Sverige skulle bli mindre beroende av den bilaterala relationen med USA. Det svenska engagemanget för nedrustning anses kunna bestå. Den svenska försvarsbudgeten bedöms behöva bli större om Sverige inte är med i Nato.

Samtliga riksdagspartier står bakom analysdelen i rapporten. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom rapporten som helhet.

– Skrivelsen är en partsinlaga och pamflett för ett Natomedlemskap, säger V:s Håkan Svenneling, som är kritisk till att alla risker inte belysts.

Peter Wallberg/TT

Owe Nilsson/TT

Anja Haglund/TT