DEN SVENSKA EKONOMIN

Skakig resa väntar budgeten i riksdagen

Regeringens budget saknar på förhand tillräckligt stöd i riksdagen och vägen fram till ett ja kan bli svår. Arkivbild. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Politik (TT)

Oppositionen har lagt sina budgetalternativ. Nu väntar en budgetstrid i riksdagen med ovisst slut.

Två huvudalternativ kan komma att ställas mot varandra, som 2018.

– Det är min målbild, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Det är oklart hur den budget som riksdagen till slut klubbar i slutet av november kommer att se ut. Regeringen har ingen självskriven majoritet bakom sin budget.

Den stora frågan är om Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) kan enas om ett motförslag till regeringen när budgeten behandlas i finansutskottet.

Lyckas de med det måste Vänsterpartiet och Centerpartiet aktivt rösta på regeringens budget för att den ska gå igenom. De har ännu inte givit besked om hur de tänker göra.

Plocka delar

Uttalanden från KD och SD de senaste dagarna har antytt att de inte vill göra upp med Moderaterna om ett omfattande alternativ till regeringens budget.

– Det finns ingen ambition att göra upp om helheten, sade SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt på måndagen.

I stället handlar det, enligt honom, om att plocka bort enskilda förslag ur regeringens budget och stoppa in andra.

Häromdagen sade KD-ledaren Ebba Busch att man inte ska förvänta sig en M-KD-budget som den som, med stöd av SD gick igenom riksdagen 2018. Den tvingades sedan den rödgröna regeringen regera på i ett år.

Men i en debattartikel i Aftonbladet timmarna efter Moderaternas budgetpressträff skriver Busch och M-ledaren Ulf Kristersson att de ska göra ett gemensamt försök.

"När riksdagens finansutskott börjar behandla de olika budgetförslagen kommer vi gemensamt söka stöd för en annan inriktning på politiken.", skriver partiledarna.

De tillägger att "om Sverige redan nu kan få en bättre budget, så kommer det gå fortare för en ny regering efter nästa val."

En motbudget

Elisabeth Svantesson säger att kursen är klar.

– Min målbild är nu att det är en helhet som vi ska fatta beslut om. Nu ska vi diskutera med andra partier, om det blir två anslag eller 50, det får vi återkomma till. Jag har uppfattat att det är fler partier som vill se en motbudget till regeringens.

Att enas om ett mer omfattande budgetalternativ, som kan få stöd från SD, kan vara komplicerat.

Till exempel så vill SD se höjd a-kassa och sjukförsäkring till skillnad från M. SD och M vill spara in rejält på biståndet till skillnad från KD.

Närmast till hands är att partierna enas om att säga nej till regeringens utbyggda föräldraförsäkring, familjeveckan, och om att satsa mer pengar på rättsväsendet.

Familjeveckan bort

Enligt Kristersson börjar diskussionerna med de andra partierna nu. Finansutskottet ska vara klart med sitt betänkande den 18 november och riksdagen fatta beslut den 24 november.

Oppositionen kan gå tillväga på två sätt. Antingen ändrar man enskildheter inom varje utgiftsområde, utan att ändra på anslagsramarna.

Till exempel kan man plocka bort regeringens familjevecka, byggsubventioner, bidrags- och ersättningshöjningar och liknande.

Eller så kan man skriva ihop sig om ändringarna i en gemensam reservation i finansutskottet, som då blir ett huvudalternativ till regeringens budget. Det skedde 2018, när riksdagen antog M och KD:s reservation, med stöd av SD. Den gången lade C och L lagt ned sina röster.

Behövs C:s och V:s stöd?

Om M, KD och SD skulle enas om en gemensam budgetreservation i finansutskottet, så behöver regeringen aktivt stöd från både C och V.

V:s ekonomisk politiska talesperson Ulla Andersson har sagt att regeringens budget är "bra, men inte tillräcklig".

Centern har inte heller givit klart besked än.

– Vi har sagt att vi kan vara beredda att rösta på regeringens budget, om de uppfyller den överenskommelse som vi har sedan i somras, och det gäller ju lagstiftning kring strandskydd och skog. Men det är ju helheten vi har fokus på när vi hanterar statens budget, säger partiledaren Annie Lööf.

En stor fråga är hur regeringen kommer att agera om den förlorar budgetomröstningen. När den sker kan det vara Stefan Löfvens efterträdare, sannolikt finansminister Magdalena Andersson, som är statsminister.

Löfven uppgav i somras att han skulle avgå som statsminister om budgeten inte gick igenom riksdagen. Hur hans efterträdare gör är oklart. De kan hänga på hur stora förändringar oppositionen eventuellt lyckas driva igenom i regeringens förslag-

Peter Wallberg/TT

Owe Nilsson/TT

Lars Larsson/TT

Fakta

Riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg. Det första beslutet fattas den 24 november i riksdagen (den 18 november i finansutskottet) om de totala utgifterna och inkomsterna i budgeten. Då fastställs också hur mycket pengar som anslås till varje utgiftsområde.

I mitten av december fattar riksdagen sedan beslut om hur pengarna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde. Då kan partierna ändra inom varje utgiftsområde, så länge man håller sig inom de beslutade ramarna.

Det går till exempel att stryka förslag man ogillar och som kostar pengar. Däremot går det inte att lägga till förslag som ökar utgifterna, utan att ta bort något annat på samma område.

Vill oppositionspartierna ändra på fördelningen mellan utgiftsområdena, till exempel ta bort familjeveckan från ett område för att använda pengarna till rättsväsendet i ett annat, så måste det avgöras i det första beslutet.

Källa: Riksdagen