DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Utskälld och splittrad – ändå funkar svensk skola

Kraven på hårdare tag mot friskolor har kommit att dominera upptakten på valrörelsen. Men det är på nationell nivå. I kommunerna är tonläget annorlunda. ”Jag tror inte att alla alltid är medvetna om att man väljer en friskola utan man väljer en skola som man vill ha för sina barn”, säger kommunalrådet Elisabeth Unell. TN har talat med kommunpolitiker om hur friskolor passar in i utbildningsmixen och om oron för ogenomtänkta regeringsbeslut.

Sedan valfrihetsreformen infördes på 1990-talet har Sverige fått en bred flora av fristående skolor. Det är allt från stora koncerner till små enskilda skolor, de flesta är vinstdrivande, men det finns också många som inte är det.

Särskilt vanligt är det att barn i storstadsregioner går i en friskola, enligt Svenskt Näringslivs sammanställning. Nacka sticker ut, men även kommuner som Stockholm, Solna, Göteborg och Landskrona (nära Malmö). Samtidigt finns det en lång rad kommuner, ofta mindre i glesbygden, som aldrig har sett en etablering.

Under det senaste decenniet har tillväxten avtagit eller stagnerat – särskilt när man ser till nyetableringar och ansökningar om att starta friskolor. En viktig förklaring är att elevkullarna har minskat de senaste åren. Marknaden är alltså mindre. Men det beror också på att kraven att starta ny friskola ökat samt att den hårda kritiken mot friskolor dämpar investeringsviljan.

Vänsterpartierna har gjort ”marknadsskolan” till en hjärtfråga och även bland de borgerliga partierna kan man se en omsvängning. Tydligast är L:s besked i höstas. ”Vi vill fasa ut vinstintressen ur skolan. Friskolor som i dag bedrivs som aktiebolag bör omvandlas till en ny särskild driftsform utan krav på vinst”, meddelade partiledaren Simona Mohamsson i Expressen den 18 oktober 2025.

Men det är stor skillnad mellan den politiska debatten på nationell nivå och det som faktiskt sker ute i landets kommuner där själva undervisningen bedrivs.

Har gått i vågor

Det är tidigt 90-tal och klassiska Fryxellska skolan i Västerås, med anor från tidigt 1900-tal, läggs ned. Samtidigt öppnar den nyinstiftade valfrihetsreformen för nya möjligheter. När skolan återstartades hösten 1992 drevs den av stiftelsen Fryx, under en period Sveriges största friskola. Den icke vinstdrivande skolan är mest känd för sin estetiska inriktning med musikklasser och dansklasser.

Västerås har idag ett så kallat valfrihetsindex på 15,25 inom skolområdet, enligt Svenskt Näringslivs undersökning. Bland större jämförbara kommuner är det en relativt låg siffra, men eftersom kommunen är stor är det faktiska antalet friskolor stort. Valfriheten finns både inom grund- och gymnasieskola samt inom förskolan.

– Vi har olika friskolor som jag skulle säga fungerar väldigt väl. Sen är det precis som med kommunala skolor att det finns några som kanske inte har fungerat lika väl. De är oftast mindre, men de avvecklas också rätt snabbt när det inte fungerar, säger Elisabeth Unell (M), kommunalråd i Västerås.

När den svenska skolan expanderade från slutet av 1990-talet till cirka 2010 var tongångarna kring friskoleetableringar annorlunda. Särskilt var elevkullarna stora i storstäder och tillväxtkommuner. Det behövdes kort och gott nya skolor för att klara elevernas skolgång.

Idag, med mindre elevkullar, ser det annorlunda ut. Den hårda kritiken mot friskolorna sammanfaller med vikande elevtal.

Även i Västerås har etableringen av nya friskolor gått i vågor.

– Vi hade också en expansion som innebar att vi behövde ha fler etableringar av skolor. Och just när man behöver fler skolor så är det ett bra tillfälle att erbjuda friskolor att ta över, säger Elisabeth Unell.

Det finns tillfällen då kommunen aktivt har valt att befrämja valfrihet. Elisabeth Unell exemplifierar med att man i samband med att den nya stadsdelen Sätra planerades ville ge föräldrarna möjlighet att välja bland flera förskolor. Nu har hela projektet lagts på is som en följd av den svaga konjunkturen, men det är likväl ett exempel på hur det går att planera för valfrihet.

Vid andra tillfällen menar Unell att kommunen kunde ha varit med aktiv för att säkerställa att eleverna får en bra skolgång. Hon nämner bland annat sammanslagningen av Sankt Ilians skola (6-9), som brottades med låga studieresultat, och den väl fungerande Trollbacksskolan (F-5) för knappt tio år sedan. Den ombyggda skolan bytte namn till Pettersbergsskolan som fortfarande finns kvar. En direkt följd av beslutet blev att medelklassföräldrar flyttade på sina elever till andra skolor.

Den nybyggda Pettersbergsskolan har också haft fortsatt problem. Andelen elever som var behöriga att söka ett nationellt gymnasieprogram var läsåret 2024-2025 42 procent, jämfört med riksgenomsnittet 84 procent.

En bättre lösning hade varit att låta Internationella engelska skolan etablera sig i området, som Elisabeth Unell ser det.

– Då hade vi kunnat få en väldigt bra lösning för det här området och jag tror att det hade varit bra för alla i slutändan, säger hon.

Ökar komplexiteten

Det säger sig självt att det svenska distribuerade ansvaret med många kommuner och friskolor har försvårat styrningen av skolan. Kommunaliseringen brukar i forskningen pekas ut som huvudförklaringen till problemen (tex Skolverket, ESO, IFAU och OECD). Men även fristående skolorna anses öka systemets komplexitet.

Den svårutrotade betygsinflationen är ett exempel när staten har svårt att hitta lösningar med många huvudmän. För att hantera problemet föreslås därför ett komplext regelverk i utredningen.

Ett annat exempel är att gymnasieutbildningarna sedan ett år tillbaka inte bara ska dimensioneras utifrån vad elever vill läsa utan också utifrån arbetsmarknadens behov. Signalerna från regeringen har varit tydliga, men inte alltid reglerna. Det är inte lätt för en mindre fristående skola med två teoretiska linjer att snabbt starta ett industriprogram. Samtidigt menar kommunerna att det måste bli tydligare att dimensioneringsansvaret också ligger på friskolorna.

Ett tredje exempel är de ständiga bråken kring skolpengens storlek mellan kommuner och friskolor.

Kort och gott, det krävs både byråkrati och kreativa lösningar för att få det svenska skolsystemet att fungera.

Samtidigt har resultaten i stora internationella mätningar förbättrats för det stora flertalet elever – de stora problemen finns i utanförskapsområden och på glesbygden – sedan 2010. Det går uppenbarligen att reformera en skola med många huvudmän.

Många friskolor i Helsingborg

Dubravka Trejling Nikolic (L) är kommunalråd i Helsingborg, som är en kommun med en stor mängd friskolor. Hon är också representant för det parti som har föreslagit ett aktiebolagsförbud.

– Jag tycker att det var jättebra att vi tog fram friskolereformen på 90-talet. Men politiken borde ha gjort en bättre uppföljning av den under de 30 år som har gått sedan dess, säger hon.

Vad tycker du att man ska titta på?

– Först och främst är det just det här med vinstintresset. Hur det ser ut och hur mycket går till utbildning och till skolan och hur mycket går i vinst? Det tycker jag är jätteviktigt.

Hon vill ha mer transparens. På samma sätt som hon idag har insyn i Helsingborgs kommunala skolors ekonomi vill hon ha möjlighet att se hur friskolorna använder sina skattepengar.

Men även om hon menar att det är hög tid att utreda valfrihetsreformen är hon nöjd med hur de fristående aktörerna i Helsingborg bedriver sin undervisning:

– Vi har många friskolor som gör ett fantastiskt jobb. Bland dem har vi också många små företag som driver skolor och de gör ett fantastiskt jobb där många elever väljer dem i första hand. De har en kvalitetssäkrad utbildning. Och det är det jag är ute efter, säger hon.

På frågan om vad ett AB-förbud skulle få för konsekvenser i Helsingborg svarar hon att det är svårt att i dagsläget göra sådana antaganden.

– Samtidigt som jag absolut vill värna valfriheten måste jag också vara ärlig: Vi har haft och vi har fortfarande friskolor som är vinstdrivande och även är utländskt ägda och som inte har våra elevers utbildning som första prioritet. Hur ska vi komma åt det, undrar hon.

”Jag tror inte att alla alltid är medvetna om att man väljer en friskola utan man väljer en skola som man vill ha för sina barn.”

Kritiken mot friskolor brukar intensifieras under valtider. Och kanske har trenden blivit ännu tydligare nu när de antiliberala vindarna blåser allt kallare och det allt som oftast talas om vikten av förstatligande och återtagande av kontroll i den politiska debatten.

Det går heller inte att sticka under stol med att vinstfrågan är laddad inom vissa föräldragrupper. Det är knappast en tillfällighet att icke vinstdrivande friskolor på sina hemsidor ofta lyfter fram att all vinst återinvesteras i den egna verksamheten.

Ändå är det svårt att förstå varför just friskolan skulle vara en valvinnarfråga när det till syvende och sist handlar om att begränsa elevers och föräldrars rätt att välja skola.

En del politiker menar att det går att förbjuda vinstuttag och aktiebolag och samtidigt behålla dagens valfrihet. Men går verkligen det? Det är klart att konsekvenserna är begränsade i kommuner utan friskolor, men i storstadsregionerna och i större kommuner blir det annorlunda. Av alla elever som 2024 valt en fristående grund- och gymnasieskola gick till exempel tre av fyra i friskolor som är aktiebolag.

Elisabeth Unell förstår inte varför kritikerna är så fixerade vid vinstfrågan. Samtidigt är hon noga med att poängtera att om en friskola inte håller måttet måste kommun och stat agera snabbt.

– Det handlar om kvalitet i skolan och det handlar om att man ska ge den utbildning som eleverna har rätt att få och att man måste leva upp till det. Är det så att man inte gör det, då måste det vidtas åtgärder och då ska man inte få stöd och då måste man dra in tillstånd, säger hon.

Men det stora flertalet föräldrar i Västerås funderar mindre på den politiska retoriken, är hennes erfarenhet. De vill kort och gott ha en bra skola för sina barn.

– Jag tror inte att alla alltid är medvetna om att man väljer en friskola utan man väljer en skola som man vill ha för sina barn. Den politiska debatten om vinster är mer nationell, säger Elisabeth Unell.

Friskola säkrar teknisk kompetens

Inte långt från Östgötametropolen Norrköping ligger den mindre orten Finspång som har en lång och stolt industritradition. Det var här som Louis De Geer byggde kanoner under svensk stormaktstid, en företagarpionjär innan Sverige ens varit i närheten av industrialiserat.

I kommunen med drygt 20 000 invånare har två friskolor etablerat sig. Den största är Curt Nicolin-gymnasiet som bygger på ett samarbete med industrin som vill säkerställa god teknisk kompetens i regionen.

Det finns också en mindre fristående grundskola i Finspång, Ljusfalls skola (en ekonomisk förening), som föräldrar tog initiativ till efter att en landsbygdsskola på samma ort lades ned. Att föräldrar engagerar sig i en friskola när den lokala skolan hotas är inte ovanligt, det har även skett i Västerås.

– Vi ser att friskolorna kompletterar det kommunala utbudet snarare än konkurrerar ut det. Curt Nicolin-gymnasiet erbjuder en spets mot teknik och ingenjörskunskap samt vård och omsorg som gör att elever som är studiemotiverade inom de områdena får ett naturligt val. Grundskolan erbjuder en mindre skala och en annan pedagogisk miljö som vissa familjer föredrar, säger Mikael Wallin (L) som är utbildningsråd i Finspång.

Han menar att kommunen inte gör någon skillnad mellan friskolor och kommunala skolor.

– Vår hållning är att behandla friskolor och kommunala skolor likvärdigt: när vi upptäcker brister sker dialog, åtgärdsplan och uppföljning tills kraven är uppfyllda.

– Finspångs kommun är också delägare i företaget som äger Curt Nicolin-gymnasiet och tar genom styrelsearbetet del skolans kvalitetsarbete. De berörda skolorna har generellt varit snabba med att vidta korrigeringar.

Vad säger föräldrarna i Finspång om att det finns alternativ? Är det en viktig fråga?

– För många föräldrar är det viktigt att det finns alternativ, även om majoriteten fortsatt väljer kommunens egna grundskolor. En mindre men stabil grupp elever pendlar också till Norrköping. Det upplevs som positivt att möjligheten finns, men det är ofta program- eller profilval, snarare än ideologiska skäl, som styr.

Han framhåller att kommunen är positiv till flera fristående skolor så länge det finns ett tillräckligt elevunderlag. Över lag menar han att en förutsättning för en friskoleetablering i en mindre kommun är att den har en tydlig profil eller samarbetar med lokala aktörer.

Varför har det inte etablerats fler hos er?

– Det handlar framför allt om marknadsförutsättningar. Vi är en mindre kommun och det begränsar antalet aktörer som bedömer att de kan bedriva verksamhet här med tillräckligt elevunderlag.

Vad skulle ett aktiebolagsförbud eller kraftiga vinstbegränsningar innebära för er?

– Effekten skulle bero på hur lagstiftningen utformas. I vårt fall skulle Curt Nicolin-gymnasiet och den fristående grundskolan påverkas mindre eftersom de redan är icke-vinstdrivande.

Många fristående nischskolor i Linköping

Likt Västerås har storkommunen Linköping ett brett utbud av friskolor både inom grundskola och gymnasieskola, men profilen är delvis annorlunda jämfört med den västmanländska metropolen. De aktörer som har etablerat sig på gymnasiesidan driver främst nischutbildningar av olika slag. Det beror bland annat på att de stora traditionstyngda kommunala gymnasierna har en så stark ställning i staden.

– Jag tror att marknaden är mättad. Vi fick till exempel in en ansökan för något år sedan där en befintlig friskola ville utöka sitt programutbud, men de fick avslag från Skolverket för att det inte fanns ett behov av en ny skola. Det är ganska svårt att komma in som ny friskola som vill starta utbildning i de mest populära programmen ekonomi, samhälle och natur. Där är vi väldigt starka i våra kommunala skolor, säger Linnea Jägestedt (M), ordförande i bildningsnämnden i Linköping.

– Men även om de fristående gymnasieskolorna som vi har är ganska små så går ungefär 30 procent av eleverna hos fristående aktörer.

Hon menar att de fristående gymnasieskolornas är ett bra komplement till de kommunala. Det kan vara att de hjälper elever med särskilda behov, erbjuder specialinriktningar eller har en särskild pedagogik. Hon upplever också att de är nyfikna och är med på informationsmöten och andra tillställningar som kommunen arrangerar.

De negativa erfarenheterna hon har av friskolor är främst en följd av oklarheterna i dimensioneringsreformen:

– Om vi till exempel drar ner på ekonomi eller samhällsprogrammet på de kommunala skolorna för att Skolverket säger att vi har överkapacitet, finns det ingenting som hindrar friskolorna, som redan har programmen, att öka upp platserna själva, säger hon.

Lösa skolgången för 2 200 elever – går det?

I Linköping skulle ett aktiebolagsförbud eller en långtgående begränsning av vinstuttag få långtgående konsekvenser. På gymnasiesidan, där Linnea Jägestedt har bäst koll, är de flesta skolorna vinstdrivande.

Förra läsåret gick det totalt knappt 2 200 elever i friskola av totalt cirka 7 500 gymnasieelever i Linköping.

– Det är för det första en betydande andel elever som vi måste ta hand om ifall skolorna läggs ned. Det är klart att det skulle bli en utmaning, speciellt om det skulle ske väldigt snabbt, säger hon.

Av de 7 500 är cirka 2 000 elever från andra kommuner. Linköping har samverkansavtal med de flesta kommunerna i Östergötland.

– En snabb nedläggning av våra friskolor skulle alltså också gå ut över möjligheten för elever i andra kommuner, likväl som för våra egna elever. Det blir svårare att välja och ta del av hela utbildningsutbudets bredd.

Det är svårt att överblicka konsekvenserna, men troligen måste Linköping ordna med nya lokaler, kanske till och med bygga en helt ny skola.

– Det tar jättelång tid med projekteringar, byggplaner och bygglov. Det tar minst tio år att bygga en skola från noll, säger Linnea Jägestedt.

När gymnasieskolor har lagts ned tidigare har det lösts på lite olika sätt.

När den mindre gymnasieskolan Drottning Blanka stängdes var det en odramatisk process. En fördel var att friskolan först stoppade intaget av nya elever och lät de eleverna som redan gick på skolan gå klart. Med andra ord var det bara de elever som ville söka till det gymnasiet som drabbades.

Desto omständligare var det när TBS, Torén Business School, stängde sin skola 2023. Då tvingades kommunen ta hand om 140 elever som måste in på andra friskolor och kommunala skolor på kort tid.

– Våra skolor är generellt sett ganska fulla. Det är högt söktryck till de kommunala skolorna så det blev ett pussel då våra tjänstepersoner hittade olika lösningar efter TBS nedläggning, säger Linnea Jägestedt.

Vad tycker du om L:s utspel om att förbjuda aktiebolag samt de andra förslagen som handlar om att minska eller slopa vinstuttag?

– Det är inte förankrat i forskning, i statistik utan känns som ett ideologiskt utspel för att försöka nå vissa väljare som bygger på rädslor, och myter och missuppfattningar som finns hos allmänheten om friskolor och om vinstuttag.

– Vi vet till exempel att vinstuttagen inte är så stora som man tror. Kunskapsnivåerna är också mycket högre än vad man tror på friskolorna.

Liksom Elisabeth Unell vill hon ha en starkare uppföljning och högre kvalitetskrav.

– Är det en friskola som inte levererar, som grovt missköter sig eller man ser att de inte uppfyller kvalitetskrav kan man prata om att stoppa vinstuttag. Skolor ska inte kunna skära ner på elevernas resultat och plocka hem vinst. Men är det en väl fungerande friskola och det går bra för eleverna, varför ska vi då begränsa dem i utförandeform eller i vinstuttag?

Hon tror också att omfattande skolnedläggningar skulle mötas med protester och får medhåll av Mathias Lindow (L) som är vice KSO i Stockholmsnära Österåker.

– Vi har haft ett par friskolor som har lagt ner under de elva åren som jag har varit kommunalråd och då har det varit knöligt att hantera det. Hur får vi ut eleverna till de kommunala skolorna på ett bra sätt? Men visst, vi skulle hantera det även nu. Men det skulle samtidigt vara ett jättesvek mot många föräldrar, sa han under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv i höstas.

”Jag tror att föräldrarna skulle vara väldigt upprörda om friskolor läggs ned och kommunen tar över.”

Unell menar att ett AB-förbud skulle leda till skolnedläggelser i Västerås.

– Det skulle få oerhört stora konsekvenser. Vi har många friskolor och vi har många friskolor med olika inriktning som gör ett väldigt bra jobb i Västerås. Det skulle ju vara en oerhörd förlust för eleverna, säger hon.

Vad skulle föräldrarna säga?

– Jag tror att föräldrarna skulle vara väldigt upprörda om friskolor läggs ned och kommunen tar över. Det är ingen bra lösning vare sig för elever eller föräldrar eller egentligen inte heller för skolpolitikerna.