KRIGET I UKRAINA

Linde om Nord Stream: Arbetar under högtryck

Statsminister Magdalena Andersson (S), utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid onsdagens pressträff. Bild: Pontus Lundahl / TT

Nord Stream (TT)

Regeringen har på nytt sammankallat säkerhetspolitiska rådet med anledning av gasläckorna på Nord Stream.

– Vi fortsätter att arbeta under högtryck för att reda ut vad som hänt och vilka konsekvenser det får, säger utrikesminister Ann Linde (S).

På onsdagsförmiddagen kallade regeringen till ett extrainsatt säkerhetspolitiskt råd, där Försvarsmakten, Must, Säpo och Kustbevakningen deltog, för att diskutera situationen.

– Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sen kalla kriget, säger statsminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen betonar samtidigt att det inte finns något direkt militärt hot mot Sverige.

Det är andra gången sedan gasläckaget blev känt som säkerhetspolitiska rådet sammankallas.

Ryska krav avfärdas

Enligt Magdalena Andersson har regeringen även lyft att frågan om Nord Stream ska tas upp på Europeiska rådets informella möte, vilket man fått gehör för.

– Då kommer jag att där att kunna redogöra för de åtgärder som vi vidtar i Sverige. Det är viktigt att frågan diskuteras bland EU-ledarna eftersom det handlar om den europeiska energiförsörjningen, säger Andersson.

Läckorna ska också enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) hanteras på ett Natomöte nästa vecka.

Från ryskt håll har röster höjts för att myndigheterna i landet ska få delta i utredningen av det misstänkta sabotaget på Nord Streams ledningar. Men justitieminister Morgan Johansson (S) avfärdar kravet.

– Det är en svensk förundersökning som pågår och det är vi som utreder de här brotten helt enkelt, säger han.

Inga tillstånd

Kustbevakningen har samtidigt löpande kontakter med Nord Stream om skadornas omfattning och bolagets planerade åtgärder, säger Johansson.

Nord Stream skriver på sin hemsida att man i nuläget inte har åtkomst till läckorna, eftersom Sverige och Danmark inte har beviljat nödvändiga tillstånd.

– Det vi har hört är att de är på väg ut till platsen med ett fartyg för att titta hur det ser ut. Vi har inte fått några ansökningar om någonting. Sedan är regelverket sådant att för att laga en ledning behövs normalt inga ytterligare tillstånd, säger Johansson.

Fortsatt avspärrat

Den misstänkta brottsplatsen vid gasläckorna är fortsatt avspärrad enligt åklagares beslut. När och på vilket sätt brottsplatsundersökningen kommer att äga rum omfattas av sekretess, enligt justitieministern.

Under onsdagen fortsatte Kustbevakningen sin flygövervakning över området där läckagen pågår.

– På det avspärrade området kan vi enligt åklagarbeslutet agera som om det vore svenskt territorium, säger Mattias Lindholm, presstalesperson vid Kustbevakningen.

– Hur vi skulle ingripa berättar vi inte, men vi kan agera. Det viktiga är att vi får arbeta ostört.

Regeringen vill fortsatt inte peka ut någon som ansvarig för det misstänkta sabotaget.

Anja Haglund/TT

Martin Nilsson/TT

Fakta

Totalt fyra läckor har upptäckts på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 som går från Ryssland till Tyskland genom Östersjön.

Läckaget i Nord Stream 2 uppstod under natten till måndagen den 26 september. Under tisdagen upptäcktes att Nord Stream 1 också läckte. På onsdagen meddelades ytterligare läckage.

Två av läckorna finns i svensk ekonomisk zon, nordost om Bornholm, och två i dansk ekonomisk zon, sydost om Bornholm. Länders ekonomiska zon är inte detsamma som territorialvatten.

Både svenska och danska seismiska mätningar visar att explosioner ägt rum i havet några timmar innan respektive läcka upptäcktes.

Myndigheter och bedömare i flera länder lutar åt att det rör sig om medvetna attacker.

Nord Stream 1, som invigdes 2011, ägs av konsortiet Nord Stream AG som i sin tur samägs av flera europeiska energibolag, men den ryska gasjätten Gazprom äger 51 procent av ledningen.

Nord Stream 2 ägs av ett bolag som helt och hållet står under Gazproms kontroll. Ledningen stod färdig förra hösten men har inte tagits i bruk på grund av Rysslands invasion av Ukraina.