DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN

Personalsatsningar ska lyfta pressad vård

Vård (TT)

Hälso- och sjukvården i Sverige ska stärkas med hjälp av elva miljarder kronor i år – men det är inga nya tillskott, pengarna finns i budgeten sedan innan. ”Vårdplatserna behöver bli fler och primärvården behöver byggas ut”, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar flera överenskommelser som ska stärka den svenska hälso- och sjukvården. Det rör sig totalt om elva miljarder kronor för 2022 som regeringen nu presenterar detaljerna kring hur de ska användas.

– Vårdens personal gör otroliga insatser och under pandemin har det blivit tydligt att de behöver bättre förutsättningar, säger Lena Hallengren på en pressträff.

– Svensk vård behöver en större kostym.

Fyra områden

"En god och nära vård" är en punkt på listan över överenskommelser. Det handlar bland annat om att utveckla primärvården och bättre vård för personer med kroniska sjukdomar. Tre miljarder riktas till detta.

Ett antal miljoner ska gå till att bland annat skapa fler praktikplatser för blivande sjuksköterskor och främja specialistutbildning för sjuksköterskor.

2,1 miljarder går till att förbättra arbetsmiljön inom vården och minska behovet av inhyrd personal.

– Vi måste fortsätta att utbilda fler. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön måste också förbättras, säger Hallengren.

Tre miljarder satsas på ökad tillgänglighet i vården, bland annat för att korta väntetider jämfört med förra året. En särskild pott viks åt dem som har väntat särskilt länge.

Svaga innan pandemin

Under pandemin har sjuksköterskor lämnat sina jobb på grund av hög arbetsbelastning och redan knapphändigt bemannad verksamhet har förlorat ytterligare personal.

Marie Morell, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, konstaterar att pandemin har inneburit en tuff period inom vården.

– Tyvärr har den inte varit utan konsekvenser, planerad vård har behövt skjutas upp, säger hon.

Lena Hallengren säger dock att dagens satsningar inte görs på grund av pandemins press på vården. Däremot har pandemin satt ljuset på behoven.

Långa vårdköer

I december väntade 162 000 personer på operation. 65 000 av dem hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar, enligt SKR.

– Med de nya överenskommelserna kommer regionerna och kommunerna att kunna fortsätta att utveckla svensk sjukvård och därmed också ge bättre möjlighet för vårdens medarbetare och också korta väntetiderna, säger Marie Morell.

TT: Regionerna har i uppdrag att genomföra vården. Varför ska det ens behövas statliga pengar – kan inte regionerna finansiera detta själva?

– Regionerna är ansvariga för hälso- och sjukvården och i grund och botten är det det vi betalar skatt för, säger Lena Hallengren.

– Sedan finns det ett behov från statens sida att se till att öka på genom generella statsbidrag, men sedan finns det också ett behov ibland att styra utvecklingen på vissa områden eftersom vi vill att vården ska vara jämlik och eftersom vi har vissa ambitioner.

Helena Björk/TT

Sofia Eriksson/TT

Anja Haglund/TT