KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Varningen: Snart kan dina produkter förbjudas – branscherna som drabbas

Trots att EU:s nya avskogningsförordning snart kommer att träda i kraft är tillämpningen oklar. Enstaka misstag kan leda till höga böter eller att produkter förbjuds, varnar Emma Berglund på Skogsindustrierna. "Det känns rätt tungt för många svenska företag just nu", säger hon till TN.

Samtidigt som EU-valet analyseras råder stor osäkerhet om nya lagar som snart börjar gälla. Bland annat kommer EU:s nya avskogningsförordning träda i kraft nästa år. Den nya förordningen innebär att produkter som har orsakat avskogning eller skogsförstörelse kommer att förbjudas från att säljas inom EU eller exporteras från EU och det är upp till företagen att säkerställa att det inte skett.

– Trots att det bara är några månader kvar så är det mycket som är väldigt oklart i hur företagen ska göra den praktiska implementeringen, säger Emma Berglund, ansvarig för skogsfrågor EU och internationellt på Skogsindustrierna.

Syftet med den nya förordningen är att få bukt på global avskogning.

– Det är ett lovvärt syfte och vi som bransch står självklart bakom att det vi konsumerar inom EU inte ska bidra till avskogning eller skogsförstörelse. Men samtidigt är det ett globalt fenomen som man försöker komma åt via en EU-reglering.

– Avskogning är inte ett problem i EU utan det är ett problem i tredje land. Men vi importerar ju produkter från tredje land och man vill säkerställa att konsumtion av jordbruksprodukter inte ska ha bidragit till avskogning.

En rad produkter kan stoppas

Den nya förordningen kommer att omfatta alltifrån träprodukter, möbler och böcker till kakao, nötkreatur, soja, kaffe, palmolja och gummi.

– I en svensk kontext så berörs bland annat skogsindustrin och nötköttsindustrin men även de livsmedelshandlare som köper in produkter som innehåller palmolja exempelvis.

Emma Berglund menar att mycket fortfarande är oklart inför att lagen ska börja gälla fullt ut i slutet av december i år.

– Vi upplever att det känns rätt tungt för många svenska företag just nu. De är ju egentligen inte en del av grundproblematiken men ändå kommer de drabbas av en väldigt tung regelbörda.

– Den nya lagen kommer definitivt leda till ökade kostnader för europeiska och svenska företag för att kunna leva upp till de här kraven i form av ökad administration.

Hon konstaterar att förordningen är väldigt komplex och otydlig vilket kräver att den nya kommissionen när den kommer på plats måste komma med förtydliganden om hur den ska tolkas.

– Det handlar bland annat om hur kravet på spårbarhet ska hanteras i praktiken och att företagen ska hinna implementera detta i sina globala värdekedjor, nationell lagstiftning måste anpassas till det nya regelverket och tillsynsmyndigheterna måste bygga upp strukturer för hur man ska kunna bedriva tillsyn.

”Böter på upp till 4 procent av årsomsättningen kan utdelas”.

Tanken är att EU-kommissionen ska tillhandahålla ett IT-system där alla företagen ska rapportera in sina så kallade intyg om tillbörlig aktsamhet och spårbarhetskravet.

– Men det här IT-systemet finns inte på plats och enligt kommissionen kommer det öppna först den 16 december vilket alltså är två veckor innan reglerna börjar gälla skarpt. Det gör det utmanande för företagen att hinna anpassa sina egna IT-system för att kunna rapportera in.

Hon konstaterar att det är viktigt att företagen får de verktyg och svar på utestående frågor som behövs inför att lagstiftningen ska börja gälla skarpt.

– Har du inte levererat ditt intyg om tillbörlig aktsamhet så kommer dina produkter bli förbjudna från att sättas på marknaden. Dessutom finns risken för kraftfulla sanktioner, eftersom böter på upp till 4 procent av årsomsättningen kan utdelas.

”Alla företag kommer omfattas av de högre kraven”.

Enligt avskogningsförordningen ska EU-kommissionen klassa länder som hög- eller lågrisk, där det senare innebär att kraven då blir mindre betungande.

– Men man har också sagt från EU-kommissionen att man inte är säker på att man kommer hinna leverera den här klassificeringen till årsskiftet vilket innebär att alla företag kommer omfattas av de högre kraven, även om de använder råvara från lågriskländer. Detta kommer innebära mycket onödigt arbete och kostnader.

En av de stora frågorna där EU-kommissionen behöver komma med förtydliganden är hur företagen ska uppfylla förordningens krav på spårbarhet genom komplexa värdekedjor där råvara från många olika platser blandas, menar hon.

– I den svenska skogsindustrin har vi full spårbarhet från vilken avverkningsplats i skogen råvaran till industrin kommer ifrån. Men när råvaran väl kommit in till industrin och går in i produktionsprocessen så blandas den med råvara från många avverkningsplatser.

– Det gör att det inte är möjligt att spåra en specifik produkt tillbaka till aktuell avverkningsplats, men det går att peka på ett antal avverkningsplatser varifrån råvara har hämtats under en viss period. Här behövs alltså en förenklad modell för spårbarhet för att detta ska bli praktiskt genomförbart.

”Det ska börja gälla 1 januari 2025 och vi vet fortfarande inte var eller hur vi ska sammanställa och skicka in data”.

Under den senaste mandatperioden har EU-kommissionen presenterat en rad förslag som på ett eller annat sätt har berört den svenska skogsindustrin.

– Vi som näring var först väldigt positiva till EU:s gröna tillväxtagenda då vi vet att vi har en nyckelroll med vår biobaserade näring som kan bidra med hållbara och förnybara produkter. Men många av de lagförslag som sedan kom riskerar snarare att begränsa vår industri än att främja den.

– Under nästa mandatperiod hoppas vi få se grön omställning med ett ökat fokus på konkurrenskraft. Skogsindustrin kan bidra än mer till klimatomställning och bioekonomi, men regelverken får inte vara så krångliga att våra klimatsmarta produkter tappar i konkurrenskraft.

Ett av de företag som kommer att omfattas av det nya lagkravet är Södra Cell i Mönsterås, en massafabrik som ingår i Södra som är Sveriges största skogsägarförening. I en tidigare intervju med TN lyfte Karin Dernegård, platschef Södra Cell Mönsterås, upp utmaningarna kring den nya lagstiftningen.

– Vår process går ut på det för vi ska ha en jämn produkt utifrån väldigt många olika träd. Och varje pappersmassabal innehåller fiber från väldigt många olika träd och då blir det mycket data om man ska sammanställa detta för varje pappersmassabal, sa hon då.

– Vi vet ju vart allt råmaterial kommer ifrån och har kontroll över på spårbarheten. Vår styrka är ju att vi har många små skogsbrukare, men det blir en nackdel här. Det ska börja gälla 1 januari 2025 och vi vet fortfarande inte var eller hur vi ska sammanställa och skicka in data. Egentligen har vi inga problem att anpassa oss fast ibland så kan vi undra om politiker förstår konsekvenserna av de beslut som tas.

Frågan kokat nere i Bryssel – men tyst i Sverige

Nu hoppas Skogsindustrierna att kommissionen ska presentera en rimlig tidslinje för implementeringen av avskogningsförordningen utifrån vad som har gällt för liknande krav på företag i andra lagstiftningar, och vid behov anpassa datumen som nu anges i förordningen. Trots att den svenska mediebevakningen varit ljummen har frågan kokat nere i Bryssel, berättar hon.

– Det märks att det där nere finns ett extremt stort tryck just nu både från tredje land som Kanada och Brasilien men även från EU:s medlemsstater där man ser stora frågetecken med förordningen.

– Den gemensamma kritiken handlar om att kommissionen inte har skött implementeringsprocessen väl utan det är alldeles för många frågor som fortfarande saknar svar.

Oavsett de oklarheter som återstår, menar Emma Berglund att det är viktigt att företag som omfattas av förordningen förbereder sig inför årsskiftet. Varje enskilt företag måste uppfylla kraven på spårbarhet och tillbörlig aktsamhet och anpassa sin verksamhet och sina IT-system efter det.

– Det är viktigt att alla företag redan nu gör en bedömning om och hur de omfattas av förordningen. Det kan göras genom att jämföra insatsvaror och produkter med listan med tullkoder. Vid tolkningsfrågor kan tullverket kontaktas.

– Företagen bör också börja analysera lösningar för spårbarhet och riskbedömningar samt se över var i leveranskedjorna de största riskerna kan finnas.