ELKRISEN

Energifiaskot: Nu vill tyska företag lämna – ”Kommer tyvärr påverka Sverige”

Sex av tio företagsledare saknar förtroende för den tyska energipolitiken och tre av tio företag överväger att lämna landet, enligt siffror från handelskammaren DIHK. Bild: Mostphotos, Adam Ihse/TT

Tysklands energikris fördjupas. Tre av tio företag överväger nu att flytta verksamhet till andra länder. ”Stigande energipriser är bara en av många utmaningar”, säger Martin Swartz på industriföretaget Stihl till TN. I förlängningen kommer Sverige att drabbas, varnar expert.

Efter flera år av ekonomisk stagnation och hög arbetslöshet runt 2000-talet fick Tyskland det osmickrande epitetet: ”Den sjuka mannen i Europa”. Tack vare omfattande reformer under Schröder-regeringen förvandlades den tyska industrin till en exportjätte som väckte avund bland sina konkurrenter.

Nu har Tyskland återigen stött på en vägg. Nyligen ställde The Economist frågan: Är Tyskland återigen den sjuka mannen i Europa? Tågen går inte längre i tid, företagen tampas med större byråkrati och investeringarna i infrastruktur och ny teknik dalar. Men det riktigt stora gisslet är den illa skötta energimarknaden, menar Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik.

– Situationen är för närvarande väldigt kritisk i Tyskland. Jag är djupt oroad av det som händer, säger han.

Analytiker och expertkommentator på energipolitik och verksam inom elintensiv industri i Tyskland sedan slutet på 1970-talet. Bild: Pressbild

I spåren av kriget i Ukraina har regeringen vidtagit nödåtgärder för att ersätta sitt långvariga ryska gasberoende mot flytande naturgas från bland annat Qatar. Den 15 april 2023 gick Tyskland dessutom vidare med sin planerade nedläggning av sina sista tre kärnkraftverk. Detta som en del av landets strategi Energiewende, en långsiktig plan att minska kärnkraften och öka förnybar energiproduktion. Tillsammans har det lett till att elpriser slagit i taket. Den stora prispeaken nåddes förra året. Men under 2023 kommer näringslivet att betala 40 procent mer för sin energi jämfört med 2021 innan krisen slog till.

– Det är egentligen ingen överraskning. Vi har länge vetat vad som kommer att hända. Det jag blir arg på är att man stänger av reaktorerna och samtidigt säger att de enkelt kan ersättas. Med vad då?, frågar sig Staffan Reveman.

Importerar mer

Utan kärnkraft eliminerar Tyskland inte bara en pålitlig och koldioxidfri energikälla. Det skapar också obalanser i energimixen och leder till bortfall i elsystemet, menar han. Tyskland har nu gått från att vara en exportör av el till att importera el från andra länder. Under sommaren importerades 17,8 terawattimmar mer el än vad som exporterades. TN har tidigare uppmärksammat hur problem i Tyskland också driver upp elpriserna i Sverige.

Avsaknaden av kärnkraft har också tydliga effekter på energimixen. I dag står vindkraft för knappt 22 procent av den tyska elproduktionen, enligt siffror från BDEW, Tysklands motsvarighet till Energiföretagen. Samtidigt kommer mer än hälften från fossila energikällor som naturgas och kolkraft. Så sent som förra veckan beslutade den tyska regeringen att aktivera ytterligare kolkraftverk för att undvika elbrist under den kommande vintern. Det går stick i stäv med de klimatmål som såväl näringslivet som staten har satt upp för kommande decennier, menar Staffan Reveman.

– Vad jag blir ännu mer förbannad på är när jag ser att första halvåret så har landet förbrukat nästan 11 000 ton brunkol per timme, den smutsigaste av alla energiformer. Samtidigt försöker man intala medborgarna att det hela går att lösa med solel och vindkraft. Hur löser vi då energiförsörjningen när vi har vindstilla nätter?

Industrin stor förlorare

En stor förlorare är den energislukande industrin som länge varit ryggraden i Tysklands ekonomi. Det är så allvarligt att flera företag nu ifrågasätter Tysklands livsduglighet som produktionsland.

De senaste siffrorna från handelskammaren DIHK visar att vart tredje tyskt bolag nu överväger att flytta delar av sin verksamhet till andra länder. Vidare anser sex av tio företagsledare att de saknar tillit till den tyska energipolitiken och har svårt att planera för framtiden. Det är den dystraste företagsenkäten sedan mätningarna inleddes 2012.

För att stilla företagarnas oro vill regeringen subventionera den elintensiva industrins elpriser till max 6 cent per kilowattimme.

– De här subventionerna skulle förstås skattebetalarna betala. Man kopplar alltså bort kärnkraftverk för att det ansågs för dyrt. Nu behöver vi alltså subventionera elektriciteten för industrin annars sticker företagen i väg till andra länder. Hur hänger det ihop?

En av de som påverkas är motorsågstillverkaren Stihl som konsumerar cirka 150 gigawattimmar energi i sina tyska produktionsanläggningar. Av den naturgas som Stihl använder går merparten till produktionsprocessen för gjutning och härdning av metaller.

– Under 2022 var stigande energipriser och en osäker elförsörjning en av våra många stora utmaningar, säger Martin Schwarz, styrelseledamot för tillverkning och material.

Martin Schwarz, styrelseledamot för tillverkning och material, Stihl. Bild: Stihl

Subventionerna kommer visserligen att bli en viss krockkudde för energipriserna för 2023. Men de kommer ändå att behöva vänja sig vid högre utgifter.

– Marknadspriserna ligger nu på en betydligt högre nivå jämfört med tiden före energikrisen, vilket innebär att Stihls energikostnader också kommer att vara högre på medellång sikt, säger han.

”Krävs omfattande reformer”

Som tillverkningsföretag kräver Stihl en planerbar och tillgänglig energiförsörjning till ett konkurrenskraftigt pris. För Tysklands del kommer det att vara en stor utmaning framöver.

– Förutom höga elpriser har vi också stora brister i infrastrukturen, högt skattetryck, låga investeringar, stor byråkrati och höga energikostnader. Naturligtvis erbjuder Tyskland också enorma fördelar som bra utbildning, rättssäkerhet och en del stabila infrastrukturtjänster. I slutändan står vi fast vid Tyskland som produktionsland och stöder de tyska ansträngningarna att uppnå ett större oberoende i energiförsörjningen. Men Tyskland måste bli mer konkurrenskraftigt som produktionsland. Det kommer att kräva omfattande reformer, säger han.

En monteringsarbetare kontrollerar kroppen på en motorsåg av modellen MS661. Bild: photo@davidfranck.de

Staffan Reveman befarar dock att medan Tyskland blundar för kärnkraften, dividerar man i stället om framtida lösningar som knappt har nått sin mognadsfas. Ett exempel är tyska regeringens besked att ersätta en tredjedel av sina ryska gasimporter med grön vätgas från Australien.

– Det finns ingen tvekan om att vätgasen kommer att vara viktig för klimatomställningen i stålindustrin och kemiindustrin. Men var ska den komma ifrån? Det finns ingen vätgasverksamhet runt om i världen som är i närheten av att täcka det här behovet. Det är heller ingen enkel process att importera grön el från Australien, säger han och fortsätter:

Nybyggda byggnadskomplexet STIHL Markenwelt, belläget i bolagets moderniserade huvudkontor i Waiblingen. Bild: Thomas Niedermueller

– Först måste det genereras el från sol- och vindkraft som sen omvandlas till ammoniak. Sen ska det lastas på båtar för att segla över halva jordklotet. Därefter omvandlas tillbaka till vätgas och för att slutligen transporteras på land för kraftverk, kemiindustrier och stålverk. Det är inte trovärdigt att det ska fungera som ett substitut, säger han.

Tysklands energipolitik går nu baklänges när resten av världen gör enorma försprång i sina kärnkraftssatsningar. Sett i den här kontexten ska vi vara glada för vår energipolitik i Sverige, menar Staffan Reveman.

– Vi beklagar oss i Sverige över att vi också har ett energiproblem. Men det är långt ifrån vad som händer i Tyskland. Tysk industri ser med stor avundsjuka upp till Sverige som har både kärnkraft och vattenkraft. Att kärnklyvningen sker utan CO2-emissioner är något som vi i Tyskland inte vill kännas vid, säger han.

Sverige kan gå snabbare

Nyligen föreslog regeringen och Sverigedemokraterna att förändra regler som hindrar utbyggnaden av kärnkraft och öppna för utvidgningen av fler kärnkraftsreaktorer på fler platser i Sverige. Det är ett steg i rätt riktning. Men det behöver gå snabbare, anser Staffan Reveman.

– Just nu ligger bromsen på politikerna och det måste finnas en större enighet. Kärnkraft tar lång tid att implementera och vi måste verkligen få fart på det, säger han.

Finns det då något hopp för Tyskland? På samma sätt som Tyskland har tänkt om kring sitt gasberoende till Ryssland måste politikerna tänka ett extra varv kring kärnkraften. Om inte riskerar krisen att fördjupas.

– Tyvärr är det inte logiken som avgör i det här fallet. Det tyska motståndet mot kärnkraften är en långlivad dogma som förhindrar alla försök till en ändring. Troligtvis kommer energiproblemen att fortsätta och så småningom kasta Tyskland i en djup ekonomisk kris. I förlängningen kommer det tyvärr att påverka Sverige, säger han.