KLIMATOMSTÄLLNINGEN

SSAB:s vd: ”Det går aldrig att subventionera fram konkurrenskraft”

Martin Lindqvist har varit vd för SSAB i 12 år. Företaget räknar med att investera omkring 50 miljarder kronor för att göra sin produktion i stort sett fri från koldioxidutsläpp till omkring 2030. Bild: Pontus Lundahl/TT

Världen storsatsar på klimatsmart stål och det går blixtsnabbt. Nu varnar SSAB:s vd Martin Lindqvist för att Sverige halkar efter om inte politikerna löser elförsörjningen. "Det är ingen naturlag att det måste vara besvärligt och gå långsamt", säger han i en exklusiv intervju med TN.

– Tåget för svensk konkurrenskraft går nu när det gäller produktionen av fossilfritt stål. Vi är mitt i ett globalt race. Både USA och Finland vill ha vår koldioxidfria tillverkning. För oss är det inte en fråga om projektet ska genomföras, utan var det ska genomföras. Sverige har avgörandet i egna händer, säger Martin Lindqvist.

Menar du att ni skulle kunna flytta er produktion från Sverige?

– Sverige är vår bas, men vi är ett globalt företag. Jag kommer just från Washington där jag bland annat träffade olika politiska beslutsfattare. Vi är en liten aktör i internationella sammanhang, men i USA behandlas vi med yttersta respekt.

Martin Lindqvist menar att det vore ett misstag om vi i Sverige inte drog nytta av våra goda förutsättningar.

– För oss som bolag kan vi göra det fossilfria stålet där vi får bäst förutsättningar. Men för Sverige som land är det förstås väldigt angeläget att produktionen hamnar här. Här har vi byggt upp värdekedjor som gjort att Sverige har kunnat forma så många stora globala industriföretag och en stor del av svensk export beror på dessa företag. Vi har nu en jättelik möjlighet att använda vår nuvarande ledande position inom hållbarhet för att säkra framtida tillväxt, sysselsättning och skatteintäkter, säger han.

Långa ledtider hotar Sveriges konkurrenskraft

SSAB vill revolutionera ståltillverkningsprocessen, och dessutom göra det snabbt. Redan år 2026 ska ljusbågsugnarna i Oxelösund leverera fossilfritt stål till marknaden. Och fyra år senare ska hela tillverkningskedjan vara koldioxidfri. Är detta rimligt?

– Talar du om de inre förutsättningarna, SSAB:s förmåga, så är svaret definitivt ja. Sedan finns det vissa yttre omständigheter som vi inte råder över.

”Det skulle gå snabbare om processerna kunde hanteras parallellt och om myndigheterna var mer benägna att hjälpa företagen genom processdjungeln”, säger Martin Lindqvist, vd på SSAB. Bild: Hasse Eriksson

Som exempel på omständigheter som försvårar möjligheterna att investera i Sverige nämner Martin Lindqvist de långa ledtiderna för olika tillstånd och att systemet för tilldelning av kapacitet för el är föråldrad.

– När vi behöver en elledning till vår anläggning i Oxelösund finansierar vi den själva. Finansieringen var klar dag ett, men när det gäller att få kraftledningen och elen på plats så startade vi den processen 2017 och regionnätsägaren som ska bygga ledningen har ännu inte fått ett slutgiltigt tillstånd. Här finns en tydlig skillnad mot Finland, där går det som regel mycket snabbare.

Martin Lindqvist menar att svenska tillståndsprocesser borde ske mindre sekventiellt.

– Det skulle gå snabbare om processerna kunde hanteras parallellt och om myndigheterna var mer benägna att hjälpa företagen genom processdjungeln. Det är ingen naturlag att det måste vara besvärligt och gå långsamt. Om tillväxt och jobb är viktiga värden borde det vägas in i uppdragen svenska myndigheter får från politikerna.

Samhällsnytta behöver värderas högre

För SSAB och flera andra industriföretag i Sverige är det avgörande med en fortsatt utbyggnad av ny elproduktion. Men enligt Martin Lindqvist finns också ett mer akut problem, som handlar om modellen för tilldelning av överföringskapacitet för el.

– Att producera elen är en sak, men sedan behöver vi som företag också få en effekttilldelning. Idag har vi ett obsolet ”först till kvarn”-system som är kvar från en tid då tilldelningen inte var något problem. Eftersom varje aktör tilldelas el i den ordning förfrågan kommit in har det uppstått en praxis där det ansöks om mer el än vad som behövs. Dessa ”luftbokningar” skapar en kö med företag som vill ha men inte får el. Systemet är redan ett problem för svensk omställning.

Martin Lindqvist vill att systemet förändras så att ”luftbokningar” inte ska vara möjliga, att tidsaspekt för när elen behövs i olika projekt vägs in och att Svenska Kraftnät och regionnätsägarna ska väga in samhällsnyttan när de beslutar om tilldelning av el.

– Det behövs samordning och transparens. Jag menar också att det för grundläggande infrastruktur som elförsörjning också måste vägas in vad elen ska användas till. Elen är en strategisk resurs. Finns det å ena sidan projekt som är av stor betydelse för Sveriges långsiktiga tillväxt och som kan säkra och skapa tusentals jobb och å andra sidan elintensiva projekt som skapar nästan inga jobb, måste det kunna vägas in i kalkylen.

Elen räcker om vi investerar i alla kraftslag

På senare tid har ett antal kritiker till satsningen på fossilfritt stål fått mycket utrymme i samhällsdebatten. Kritikerna menar bland annat att elen inte kommer att räcka. Martin Lindqvist menar att det finns flera missförstånd i debatten och pekar framför allt på tidsaspekten.

– Till att börja med finns det idag ett stort överskott av fossilfri elproduktion i norra Sverige. Det finns att ta av här och nu. Det andra är att de behov som nämns i debatten inte behöver mötas omedelbart utan över tid.

2016 startade SSAB, LKAB och Vattenfall satsningen Hybrit. Med tekniken siktar SSAB på att vara det första stålföretaget i världen att ta ut fossilfritt stål på marknaden. Bild: Adam Sundman/SvD/TT

– Men jag håller med om att det är oerhört viktigt att vi får en snabb utbyggnad av alla kraftslag, vindkraft, kärnkraft, solenergi och vattenkraft. Inte bara i Norrland utan i hela Sverige.

Stor kommersiell potential för fossilfritt stål

Kritik har också riktats mot att aktörerna bakom satsningen på utvecklingen av fossilfritt stål sökt olika former av statligt stöd. Enligt Martin Lindqvist behöver bilden breddas.

– Det stämmer att vi har sökt forskningsstöd som är del av ett mycket omfattande EU-program. Man kan tycka vad man vill om att de här programmen finns, men nu gör de det och då kommer pengarna antingen att hamna i Sverige eller i andra EU-länder. Sedan ska det stöd på fem miljarder kronor som nu diskuteras sättas i relation till helheten. För SSAB är den planerade investeringen i omställningen av vår produktion i storleksordningen 50 miljarder kronor.

– De verkliga statsstöden finns inte i Sverige utan i länder som Tyskland och Spanien. Där får våra konkurrenter nu stöd för investeringar i redan befintlig teknik.

”Det går aldrig att subventionera fram konkurrenskraft.”

Martin Lindqvist tycker att det saknas en del grundläggande företagsekonomiska perspektiv i den svenska debatten.

– Glöm inte att det här är en affärsmässigt baserad satsning. Vi är del av en tuff global kamp där många aktörer ser stor potential. Det går aldrig att subventionera fram konkurrenskraft. Industrin klarar att ställa om själv om politikerna ger rätt förutsättningar. Det är så vi bygger svensk konkurrenskraft, jobb och välfärd.

Om SSAB

SSAB är ett globalt stålföretag inom höghållfast stål och relaterade tjänster. SSAB siktar på att bli först i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden 2026 och att i stort ta bort koldioxidutsläppen från sin verksamhet till 2030. 2016 startade SSAB, LKAB och Vattenfall satsningen Hybrit.

SSAB har verksamhet i över 50 länder och har produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA med en årlig produktionskapacitet på omkring 8,8 miljoner ton.

Koncernen har cirka 14 000 anställda och den största ägaren är LKAB.