HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Forskare i öppet brev: EU får inte stoppa skogsbruket

EU har på senare år levererat ett flertal förslag som slår mot svenskt skogsbruk. Nu gör 550 forskare gemensam sak för att stoppa förslagen som kan leda till ökade utsläpp. ”Det finns en begränsad förståelse för hur nordisk skog växer”, säger forskaren Ove Nilsson till TN.

– Det börjar bli uppenbart att vi måste jobba snabbt och effektivt för att kunna förädla fram träd som är bättre anpassade till ett nytt klimat.

Det säger Ove Nilsson, professor i skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU och föreståndare för Umeå Plant Science Centre. Hans expertområde är växtbiologi och växtförädling, vilket bland annat innebär att forskningen inriktar sig på att man försöker förstå vad som styr växter och träds tillväxt och hur de anpassar sig till olika klimat.

– Det handlar alltså i grunden om hur man kan förädla fram nästa generation av träd som har bättre kvalitetsegenskaper och är bättre anpassade till ett nytt klimat, säger han.

Ett nytt klimat innebär bland annat att det blir torrare och träden blir mer stressade vilket i sin tur leder till nya insektsangrepp och sjukdomar, förklarar han.

– Vi ser redan nu i bland annat Kanada att enorma mängder skog blivit förstörda av insektsangrepp, mer än 28 miljoner hektar – nästan som hela Sveriges skogsareal. Nere i Europa håller granen nästan på att bli utrotad på grund av torka, säger Ove Nilsson.

– Även i Sverige har vi under de senaste åren sett hur flera miljoner kubikmeter skog förstörts av granbarkborrar. Bara under 2020-2021 förstördes 16 miljoner kubikmeter skog.

”Om vi inte lyckas så vet jag inte vad man kan odla framöver i skogen.”

Ove Nilsson menar att klimatförändringarna nu går så snabbt att skogen inte hinner anpassa sig.

– Det gör att vi kommer behöva jobba hårt med växtförädling för att kunna få fram träd som är bättre anpassade till det nya klimatet. Om vi inte lyckas så vet jag inte vad man kan odla framöver i skogen.

Brukandet av skogen är en av nyckelfrågorna i en hållbar grön bioekonomi. Dessutom kommer brukandet av skogen vara avgörande för att kunna fasa ut vårt beroende av kol, olja och gas, menar han.

– Det är helt uppenbart att det är användningen av de fossila bränslen och material som är orsaken till klimatförändringarna. Vi måste gå från ett fossilbaserat samhälle till en grön bioekonomi. Där har skogen en nyckelroll. Dessutom kan vi ersätta material som producerar extremt mycket koldioxid vid produktionen som till exempel betong, säger Ove Nilsson.

Brukandet av skogen är även avgörande för att binda upp koldioxid, då det är växande skogar som tar upp koldioxid, konstaterar han.

– En naturskog, det vill säga en skog som aldrig har brukats, avger precis lika mycket koldioxid som den tar upp. Den har ingen roll för att plocka bort koldioxid ur atmosfären, men en aktivt brukad skog plockar alltid åt sig koldioxid från atmosfären. För att få skogen att ta upp mer koldioxid måste den växa snabbare.

Under de senaste 100 åren har Sverige haft ett gynnsamt läge då vi både har kunnat substituera bort behovet av olja och kol samtidigt som vi har kunnat binda upp kol i skogen.

– Det kan vi fortsätta med hur länge som helst om vi fortsätter att bedriva ett aktivt skogsbruk, förklarar Ove Nilsson.

Men om vi slutar att bedriva skogsbruk, så kommer vi under en kortare övergångsperiod kunna binda upp en del kol i skogen, men sedan tar det stopp, enligt honom.

– Sedan blir det ingen mer uppbindning av kol i skogen. Samtidigt förlorar vi möjligheten att substituera bort olja och kol.

550 forskare i öppet brev

Nyligen skickades ett öppet brev till lagstiftarna i kommissionen, EU-parlamentet och rådet. Totalt skrev 550 forskare under brevet vars huvudbudskap är att ett hållbart skogsbruk som använder tillväxten till träprodukter och energi samt håller virkesförrådet konstant är bra för klimatet.

– Jag skrev under för att jag anser att en stor del av debatten i Sverige och Europa blivit väldigt ensidigt negativ till användningen av bioenergi. Det är en del av lösningen i omställningen till ett hållbart samhälle, säger Ove Nilsson.

– Och att fixera sig så vid att bioenergi är dåligt, det leder bara till att vi ökar vårt beroende av fossila bränslen. Jag tycker att vi ska göra allt vi kan för att hålla de fossila bränslena, som olja och kol, i marken och inte få ut dem i biosfären, framhåller han.

Ett av de mest uppseendeväckande besluten som kommit på EU-nivå det senaste handlar om de så kallade gröna investeringarna.

– Man vill alltså inte att bioenergi ska vara en grön investering, men däremot att naturgas ska vara det. Naturgas är en fossil icke förnyelsebar energikälla och bioenergin är koldioxidneutral. Det är så oerhört märkligt att det är svårt att förstå hur man ens kan landa i ett sådant beslut, säger Ove Nilsson.

Dessutom riktar han kritik mot att EU vill begränsa användningen av kalhyggen.

– Det skulle få väldigt stora konsekvenser för svenskt skogsbruk. Det finns en begränsad förståelse för hur nordisk skog växer och hur nordiskt skogsbruk bedrivs, jämfört med hur man bedriver det längre söderut i Europa, förklarar Ove Nilsson.

– Om man drar det till sin spets kan man kan säga att synen från EU är att om man kan få de nordiska länderna att binda in mer kol i sina skogar, då behöver man inte minska sina utsläpp i övriga Europa, säger han.

– Att helt sluta bruka skogen skulle på kort sikt vara effektivt för att ta bort koldioxid ur atmosfären. Men det tror jag är ett alldeles för kortsiktigt tänkande, fortsätter han.

Det finns en oro kring att andra länder inte förstår hur man bedriver skogsbruk i de nordiska länderna, enligt Ove Nilsson.

– Vi har en lång tradition av att bedriva ett väldigt effektivt skogsbruk i Norden där vi använder den absoluta majoriteten av skogen just för skogsproduktion. För många svenskar är det ganska tydligt hur mycket vi har vunnit på att bruka skogen och det har varit en av våra viktigaste basindustrier. Vi har byggt mycket av vårt välstånd tack vare att vi har varit duktiga på att utnyttja den här förnyelsebara råvaran.

Brevet: Scientist Letter regarding the need for climate smart forest management