DEN AKUTA ELKRISEN

Expert: Därför kan elkrisen förvärras ytterligare

Bild: TT, Mostphotos

Det finns en stor risk att elkrisen kommer att fördjupas, varnar experter som ser en våg av nationalism dra över världen. Det kan få stora konsekvenser. "Det finns en risk att samma sak kan hända med elsystemet", säger energiexperten Thomas Björklund till Tidningen Näringslivet.

– Vi ser framöver en ökad konsumtion av el. Det beror främst på klimatomställningen där industrin och transportsektorn ska ställa om, säger Thomas Björklund, energiexpert på WSP.

WSP:s bedömning är att elanvändningen kommer att passera 200 TWh innan 2045. Mest troligt är att vi kommer att se ett samlat svenskt elbehov på mellan 215 och 275 TWh, menar Thomas Björklund.

– I dagsläget finns vissa delar av landet där man fortfarande har gott om el, men i elområde 3 och 4 finns ett ansträngt effektläge.

Vid tidpunkter med ett stort effektbehov importeras det elkraft till Elområde 4 från övriga Europa för att möta det behovet. I Skåne län finns endast produktion för 4 TWh per år samtidigt som förbrukningen är på cirka 14 TWh.

– Den importerade elen kommer från både norra Sverige men även från Polen, Tyskland och Danmark.

Nationalistiska tendenser

I coronakrisens spår har fler och fler länder visat på nationalistiska tendenser.

– Vi har sett att transporter av skyddsutrustning och vaccin har blivit nationella frågor. Vi vet sedan tidigare att kriser gör länder nationalistiska och det finns en risk att samma sak kan hända med elsystemet.

Det skulle till exempel kunna handla om en köldknäpp som slår till mot Europa.

– Då ökar elanvändningen och det överskott som tidigare exporterats kanske inte finns längre. Riskerna kommer öka ju mer känsligt elsystemet är avseende effekt. Med mer icke planerbar kraft i elnätet så kommer effekten bli en utmaning framöver.

– Samtidigt som vi i Sverige ställer om vår elproduktion till fossilfritt, görs samma omställning i Tyskland och Polen. Om de får elbrist framöver så vet jag inte om vi kan vara 100 procent säkra på att vi skulle få ta del av den effekten.

Mer instabilt

Även Henrik Horn, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och professor i internationell ekonomi, menar att övergången till mer förnybart i elproduktionen gör att elsystemet blir mer instabilt.

– Blir det låg produktion i flera länder samtidigt kan det vara svårt att kompensera med ökad import. För att systemet ska bli mer stabilt måste vi se till att lösa upp de flaskhalsar som finns i vårt inhemska elsystem och öka den flexibla produktionskapaciteten, säger han.

”Vad skulle hända om politiken förändrar villkoren på marknaden? Eller om de länder vi importerar ifrån väljer att avbryta avtalen?”

Sedan 1990-talet har Sverige, Norge, Finland och Danmark en gemensam elmarknad där priserna sätts på elbörsen Nord Pool. Det är prisskillnaderna som styr importen och exporten av el då flödet av el går från elområden där det finns ett lägre pris till elområden med högre pris.

– Marknaden fungerar idag väldigt bra, men vad skulle hända om politiken förändrar villkoren på marknaden? Eller om de länder vi importerar ifrån väljer att avbryta avtalen? Min slutsats är framförallt att vi ska fortsätta att handla med el men planera för eventualiteter och inte ta tillskottet av energi för givet. Vi behöver se över hur robust elnätet verkligen är och de södra delarna av Sverige måste utöka den egna kapaciteten för att klara av den framtida elförsörjningen, säger Thomas Björklund.

Redan skett begränsningar

Henrik Horn konstaterar att det redan idag finns ett antal EU-regleringar som bland annat förbjuder länder från att begränsa sin elexport för att gynna de egna konsumenterna.

– Vi har redan sett att det förekommer en del nationalistiska tendenser på elmarknaden. För att balansera realtidsmarknaden är det inte ovanligt att man inför temporära begränsningar av exporten.

2009 inledde EU-kommissionen en granskning av Svenska Kraftnät, då man misstänkte att myndigheten missbrukat sin monopolställning genom att minska exportkapaciteten av el till förmån för svenska el-kunder. Anmälan kom från branschorganisationen Dansk Energi och det hela resulterade i att Sverige delades upp i flera elområden.

– Det finns flera liknande granskningar som gäller bland annat Norge och Finland.

Elbehoven växer

I dagsläget planeras satsningar som batterifabriken Northvolt, H2 Green Steels fabrik i Boden, gruvjätten LKAB och stålkoncernen SSAB i norra Norrland. Inom några år kommer de fyra bolagen förbruka lika mycket som hälften av dagens elproduktion i Sverige.

– Det är stora projekt som planeras och vi kan inte se att det finns någon risk för elbrist i norr. Men vi ser en risk att mängden el som kan föras över till de södra delarna av landet kommer minska, säger Thomas Björklund.

Trots att det idag finns ett överskott på el i de norra delarna av Sverige och ett underskott i söder planeras det nu tio gånger mer vindkraft i norr jämfört med söder.

– Det gör ju att priserna kommer variera mycket beroende på väder, blåser det och är varmt kommer vi se låga priser. Men är det kallt och vindstilla kommer priserna öka. Där ser vi ett behov av lagringslösningar, framförallt vad gäller vätgas kopplat till vindkraft.

Ansvaret måste tydliggöras

Han menar att det nu är viktigt att se över ansvarsfrågan och att säkerställa effektkapaciteten i näten.

– Vi måste titta på en marknadsmodell där vi premierar effekt och inte bara energi. Vi behöver även se en tydligare ansvarsfördelning. Är det politikerna lokalt eller på riksnivå som ska fatta besluten?

Dessutom behöver vi se att det ges incitament till marknaden att premiera planerbar elkraft.

– Det är viktigt att man börjar se över den framtida elförsörjningen nu, med tanke på den tröghet som finns i systemet.