DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Budgetkritiken: Inriktningen bör vara att få folk i arbete

Regeringen tänker satsa 74 miljarder kronor på reformer och investeringar i budgeten. ”Det blir en vitamininjektion i svensk ekonomi”, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT. Svenskt Näringsliv anser att inriktningen på budgeten bör vara att få folk i arbete.

Hon presenterade finansdepartementets senaste prognoser i samband med regeringens budgetsammankomst i Harpsund.

Andersson ger en ljus bild av ekonomin.

– Sverige är tillbaka på den nivån vi var före krisen, säger hon.

Andersson påpekar dock att Sverige tappat 1,5 år i BNP-tillväxt och BNP skulle därför ha varit på högre nivå än i dag utan krisen.

Regeringen skriver ner tillväxtprognosen något för i år jämfört med juniprognosen. Nu bedöms BNP-tillväxten bli 4,4 procent i år och 3,5 procent nästa år.

– Särskilt starkt går industriproduktionen, säger Andersson.

– Det är tuffare i tjänstebranschen.

Risker finns

I prognosen räknar regeringen med att arbetslösheten faller från 8,8 procent i snitt i år till 7,7 procent nästa år, ungefär som den förra prognosen från i juni.

Andersson ser pandemin och flaskhalsar i världsekonomin som två risker som kan göra att utvecklingen blir sämre än prognosen.

Till det kommer extrema väderhändelser, som översvämningar och oväder.

Men det kan bli bättre än väntat också.

– Många hushåll har inte gjort av med lika mycket pengar som vanligt i pandemin, säger hon.

Detta kan ge inslag av "en glad konsumtionsyra", enligt finansministern.

Satsar 74 miljarder

I budgeten, som läggs i riksdagen 20 september, kommer regeringen att presentera reformer och investeringar för 74 miljarder kronor för att ta Sverige framåt efter krisen.

På pressträffen nämnde finansministern områden som regeringen vill satsa på i budgeten.

Ett är åtgärder för att fler ska komma i arbete. Det kan också, enligt Andersson, finnas anledning till vissa konsumtionsstimulanser för att stötta "uppgångsfasen" i ekonomin.

På frågan om det kan handla om inkomstskattesänkningar svarar hon:

– Ska man upprätthålla efterfrågan i ekonomin så är ju det naturligtvis en av de sakerna man tittar på. Det är lite grundkurs 1 A, säger Magdalena Andersson.

Resurser till polis

Takten i klimatomställningen ska höjas.

– Det är helt nödvändigt, säger finansministern.

Hon kallar den senaste globala klimatrapporten som en otroligt allvarlig varningsklocka.

Andra områden som de 74 miljarder kronorna ska läggas på är välfärden och tryggheten.

"Trygghet" omfattar både trygghet vid sjukdom och arbetslöshet, men också trygghet mot brott.

– Polisen och rättsväsendet ska ha de resurser som krävs mot brottsligheten, säger finansministern.

En del av de 74 miljarderna kommer också att gå åt till kostnaderna för pandemiåtgärderna.

Blir underskott

Satsningen på 74 miljarder kronor i reformer bedömer finansdepartementet leda till ett underskott i statsfinanserna nästa år på 35 miljarder kronor.

Konjunkturinstitutet, KI, bedömde att det fanns ett reformutrymme på 40 miljarder kronor. Då räknade KI dock med ett överskott i statsfinanserna nästa år.

– Här gör vi olika bedömningar. Jag tycker att man behöver ta intryck av lärdomarna från finanskrisen, säger finansministern.

Magdalena Andersson vill inte göra misstaget att strama åt för tidigt och strypa återhämtningen. Hon bedömer att det finns finansiella muskler.

– Jag ser en väldig potential i svensk ekonomi. Jag vill att vi ska komma ur den här krisen starkare än när vi gick in i den, säger finansministern.

Svenskt Näringsliv: Inriktningen bör vara att få folk i arbete

Om man använder så mycket som 74 miljarder för att stötta ekonomin under nästa år så blir det än mer viktigt att pengarna används på ett klokt sätt, menar Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– I svaren på journalistfrågor antydde finansministern att det kan bli tal om inkomstskattesänkningar. Det är i så fall en åtgärd som Svenskt Näringsliv ställer sig bakom i det här läget. Men det är viktigt att sådana skattesänkningar inte äts upp av att andra skatter höjs. Det är grundkurs 1A i ekonomi om man vill få en budget som stimulerar och inte en som stramar åt i ekonomin, säger han till TN.

Med den stora summan 74 miljarder är det samtidigt märkligt att regeringen räknar med att vi fortfarande kommer att ha en så pass hög arbetslöshet som 7,7 procent nästa år. Sverige hade stora problem med utanförskap och långtidsarbetslöshet innan krisen och detta försvinner inte av sig självt, konstaterar Jonas Frycklund.

– Inriktningen på budgeten bör därför vara att få folk i arbete och att långsiktiga investeringar görs i bland annat forskning för att stärka den långsiktiga tillväxten.

– Efter pandemin är det regeringens ansvar att komma tillbaka till arbetslinjen. Stramhet behövs när det gäller bidragssystemen. Det ska alltid löna sig att ta ett arbete. I längden är det det bästa både för individen och för samhällsekonomin. En person som går från bidrag till arbete förbättrar de offentliga finanserna med 340.000 kronor per år.