DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Rapport: Energikrisen kan slunga in Sverige i en lågkonjunktur

Hushållen har aldrig varit så negativa som nu och inflationen blir högre och mer bestående. Det är en dyster prognos som Svenskt Näringsliv levererar inför det kommande året. ”Elpriserna oroar väldigt mycket”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Det finns positiva tecken i ekonomin, men den övergripande bilden är ändå negativ, visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturbedömning. Och mycket handlar om vad som händer med inflationen.

Organisationen presenterade tidigare i våras två scenarier för inflationen, och nu visar det sig att den mest pessimistiska bedömningen i stort har realiserats.

Även framöver laborerar organisationen med två scenarier varav det negativa innebär att Sverige har en inflation på 4,7 procent 2023. Den positiva bedömningen är att den stannar vid 3,6 procent.

– Överlag är vår nya bedömning att inflationen är mer bestående och på en hög nivå, högre än vad vi trodde i våras, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det som är positivt är att vissa priser har börjat falla, som priset på råolja, bensin och spannmål. Även bostadspriserna sjunker, vilket dämpar inflationen. Men det som oroar mest är energipriserna. Till exempel skjuter terminspriset på el – alltså de förväntade priserna – skarpt uppåt, vilket indikerar höga elnotor i vinter.

Det här är allvarligt, menar Daunfeldt, och kan driva på inflationen.

– Elpriserna slår rekord dag för dag. Det är faktiskt så att det inte ser bättre ut framöver. Indikationen är att vi får kraftigt stigande elpriser under hösten och vintern, säger Sven-Olov Daunfeldt.

"Elpriserna oroar väldigt mycket och kan förlänga perioden med hög inflation.”

De höga elpriserna påverkar investeringsviljan inom näringslivet. Många företag väljer att senarelägga investeringar och varslar till och med personal för att anpassa kostymen efter det nya kostnadsläget.

– Elpriserna oroar väldigt mycket och kan förlänga perioden med hög inflation. De är inte heller bara en konsekvens av kriget med Ukraina och så kallade Putinpriser, utan de beror på att vi har nedmonterat energisystemet under en lång tid och stängt ned kärnkraftsreaktorer. Vi har alldeles för lite planerbar el i framför allt södra Sverige, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han delar också bedömningen att utkomsten av avtalsrörelsen får stor betydelse för hur långvarig och allvarlig den höga inflationen blir. Men han tror att det finns goda förutsättningar att komma överens om rimliga löneökningar och inte hamna i den tyska fällan.

– Av det jag hittills observerat är parterna beredda att ta sitt ansvar, säger han.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att en situation med hög inflation kan komma att öka trycket på parterna, menar han. I det pessimistiska scenariot kan inflationen vara så hög som 9 procent i samband med avtalsrörelsen.

– Då är det viktigt att hålla emot. Just nu har vi en inflationsbrasa, som är relativt stor men kontrollerbar. Men om det leder till kraftigt ökade löner, som till exempel i Tyskland inom metallindustrin, då är det som att hälla bensin på brasan. Då får vi en löne- och inflationsspiral.

Hushållen är rekorddystra

Svenskt Näringsliv har även två scenarier för BNP-utvecklingen. För 2023 är det lågkonjunktur som gäller, i värsta fall en BNP-tillväxt så låg som 0,1 procent, i bästa fall något högre (0,5 procent). Det är en kraftig försvagad BNP-tillväxt jämfört med prognosen i maj då Svenskt Näringsliv räknade med 1,5 procent för 2023 som sämst.

De höga energipriserna är ett stort orosmoln, men även de pessimistiska hushållen. Det sparande som skedde under pandemin har under våren använts upp av hushållen.

– Vi hade några bra månader, men det är slut med det nu. Hushållen är rekorddystra. Faktum är att man aldrig har haft ett så lågt resultat på hushållens förväntningar på framtiden i Konjunkturinstitutets mätningar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Även arbetsmarknaden är ett sorgebarn, framgår av prognosen. Tvärtemot vad som ofta hävdas i debatten är Sven-Olov Daunfeldt inte imponerad av de svenska arbetslöshetssiffrorna. Visserligen kommer arbetslösheten bara att höjas marginellt, till 7,8 procent 2023, enligt bedömningen, men det allvarliga är att den till stora delar är strukturell. Det går nästan inte att få ned arbetslösheten ytterligare, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt, om Sverige inte genomför ett antal strukturella reformer.

"Vi kan konstatera att arbetslösheten är väldigt hög i Sverige jämfört med andra länder som Tyskland och USA.”

Problemet är att arbetsgivarna skriker efter arbetskraft, men att de arbetslösa inte har den utbildning eller kompetens som efterfrågas.

– Det finns inget Alexanderhugg som åtgärdar detta. Det måste till långsiktiga åtgärder. Drivkraften att ta ett jobb måste stimuleras, det krävs fler instegsjobb till lägre arbetskraftskostnader och bättre företagsklimat så att de små företagen som anställer personer i utanförskap väljer att växa och anställa, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han kallar det för en gigantisk samhällsutmaning, men också ett stort lidande för dem som hamnar i utanförskap:

– Vi kan konstatera att arbetslösheten är väldigt hög i Sverige jämfört med andra länder som Tyskland och USA. Därför vänder jag mig mot beskrivningen att arbetsmarknaden i Sverige är väldigt stark, säger han.

Nyckeltal, positiv prognos, negativ prognos

Källa: Konjunkturbedömning augusti 2022