Nödkanal för att växla flyktingkontanter

Ukrainska flyktingar har svårt att växla in hryvnia i utlandet. Bild: Bela Szandelszky AP/TT

Ukrainakriget (TT)

I det nästan kontantlösa Sverige är det sedan flera veckor tvärstopp för flyktingar som vill växla in den ukrainska valutan hryvnia. Läget är detsamma i Finland.

Men i stora delar av Östeuropa har storbanken Raiffeisen öppnat en nödkanal för flyktingar med sedlar från hemlandet.

Sedan snart två veckor kan ukrainare på flykt i en rad öst- och centraleuropeiska länder – Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike – växla in sina hryvnia-sedlar mot euro. Detta trots att valutamarknadens prissättning av hryvnia har slutat att fungera sedan ryska styrkor attackerade Ukraina den 24 februari.

En miljon euro per dag

Storbanken Raiffeisen är en nyckelspelare bakom den särskilda nödmekanismen som skapats för att hjälpa flyktingarna köpa euro för sina hryvnia.

– Det rör sig om upp till en miljon euro per dag i Österrike, säger Gunter Deuber, analyschef Raiffeisen Bank International.

Raiffeisen är på väg att etablera motsvarande upplägg även i Rumänien, ett annat land dit många ukrainare på flykt undan kriget har tagit sig. Och enligt Deuber ska det finnas motsvarande upplägg arrangerat av andra banker i Polen.

– Ärligt talat är detta det minsta vi som bank kan göra för flyktingarna, säger Deuber.

Enligt nyhetsbyrån Reuters finns ett förslag till utkast från EU-kommissionen om att alla EU-länder ska godta hryvnia från Ukrainaflyktingar, till den kurs som centralbanken i Ukraina sätter, till ett preliminärt värde om högst 10 000 hryvnia, vilket motsvarar 311 euro, eller cirka 3 200 kronor.

Raiffeisen är en systemviktig bank i Ukraina – en del av landets kritiska infrastruktur. Det har gjort det möjligt att säkra att Ukrainas centralbank köper tillbaka hryvnia-sedlarna med euro om Raiffeisen arrangerar transporten in i Ukraina.

Österrikes centralbank och Europeiska centralbanken har enligt Deuber gått in som garanter i upplägget, vilket behövs för att hantera riskerna när så pass stora mängder kontanter från ett land i krig ska hanteras.

– För oss är det i första hand ett stort logistiskt projekt. Vi får se hur länge det fungerar, säger han.

Undersöker alternativ

I Sverige är dock tongångarna annorlunda. Svenska banker har i princip ingen kontanthantering kvar, förutom något enstaka växlingskontor. Forex och andra valutaväxlingskedjor verksamma i landet slutade ta emot hryvnia för omkring två veckor sedan.

– Vi försöker undersöka olika alternativ, säger Forex vd Bo Lagergren.

Han har haft kontakt med svenska myndigheter och hjälporganisationer som finns i regionen och inne i Ukraina, för att försöka hitta någon som kan använda hryvnia i verksamheten.

– I dagsläget finns det inte någon på den svenska marknaden – utifrån ett statligt perspektiv – som verkar vilja hjälpa till i den här frågan, säger han.

Fokuserar inte på valutaväxling

Finansmarknadsminister Max Elger (S) har tidigare förklarat att regeringen inte kommer att fokusera på frågan om valutaväxling, utan att man nu har fullt upp från regeringens sida att se till att flyktingar får husrum, mat och dagpenning. Och enligt Riksbankens informationsavdelning pågår inget aktivt arbete med frågan just nu.

Frågan om hur ukrainska flyktingar utan pass eller andra godkända id-handlingar ska kunna öppna bankkonton är ett annat problem. Bankföreningen utreder för sina medlemmars räkning just nu hur detta ska kunna hanteras.

Bland annat har man bett om vägledning från Finansinspektionen och även varit i kontakt med Ukrainas ambassad och Migrationsverket om frågan.

Joakim Goksör/TT