RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Därför kan riksbanken flagga för en höjning

Ekonomi (TT)

Fortsatt nollränta och stödköp av obligationer. Men möjligen också en signal om räntehöjning längre fram, tror analytiker om riksbankens besked i veckan.

– Vi har krisräntor i en miljö då ekonomin är långt ifrån en kris, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Riksbanken har haft nollränta eller minusränta sedan hösten 2014, och det ser inte ut att förändras med räntebeskedet som presenteras på torsdag. Men, en liten signal om framtida höjning är inte omöjlig.

– Jag väntar mig att de lämnar räntan oförändrad, och möjligtvis att man gör en liten, liten höjning längst bort i räntebanan (år 2024) för att markera att det kommer, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Skälet är att Sveriges ekonomiska tillväxt kommit mycket längre än vad tidigare prognoser visade, och att riksbanken kan behöva revidera upp även nästa tillväxtprognos.

– Dessutom har den amerikanska centralbanken, även om de inte är så viktiga för Riksbanken, börjat signalera att de är där.

Elisabet Kopelman, ekonom på SEB, säger att deras huvudscenario är att riksbanken lämnar räntan oförändrad och presenterar en prognos för nollränta så långt mätningarna räcker in i år 2024. Ett mindre troligt scenario är att de flaggar för höjd ränta år 2024 redan nu. Ett ännu mindre troligt scenario, enligt Kopelman, är att räntan skulle sänkas.

– Samtidigt tror vi att att man i pressmeddelandet kommer att fortsätta varna för räntesänkning om man ser förtroendet för inflationsmålet som hotat.

Tillfällig inflationsökning

Sveriges ekonomi har återhämtat sig bättre än väntat och bostadsmarknaden har gått som tåget. Inflationen de två senaste månaderna överträffade riksbankens inflationsmål på två procent (2,5 procent i april och 2,1 procent i maj), men eftersom det väntas vara en tillfällig ökning lär det inte förändra riksbankens bedömning.

– Det handlar om ifall det är en varaktig prisuppgång eller en tillfällig. De flesta centralbankerna inklusive riksbanken bedömer inflationstendenserna som tillfälliga, även om de varit större än på länge. Och jag tror att de har rätt, i alla fall i närtid, säger Annika Winsth.

Riksbankens senaste prognos från april spår en inflation på 1,4 för år 2022 och 1,7 procent år 2023. Först år 2024 väntas inflationen stiga varaktigt till 2 procent igen.

Stödköpen rullar ut enligt plan

Vad gäller tillgångsköpen väntas dessa att fortsätta inom ramen på 700 miljarder kronor, även om den ekonomiska tillväxten överlag väntas bli god. Riksbankens huvudsakliga mål är att upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att inflationen ska vara låg och stabil på två procent. Och dit har de inte kommit.

– Jag tror att de kommer signalera att man fortsätter med stödköpen, det är alldeles för tidigt att backa redan nu. Hittills har riksbanken sagt att de inte når inflationsmålet, att bostadsmarknaden får någon annan ta hand om och att det fortfarande finns risker med pandemin, säger Annika Winsth.

Inte heller Elisabet Kopelman på SEB ser det som troligt att riksbanken skulle ändra planen för stödköp.

– Våra förväntningar är att de mest troligt inte gör något alls i det här läget, utan håller fast vid precis den politik de hade sist och fortsätter med sitt obligationsprogram enligt samma upplägg som tidigare.

Tea Oscarsson/TT