DEN SVENSKA EKONOMIN

Sex ekonomer varnar: Misstagen som kan göra Sveriges kris rekordlång – ”Där vill vi inte hamna”

Lågkonjunkturen fortsätter, arbetslösheten sprider sig och investeringar uteblir. När regeringen nu lägger fram höstbudgeten och Riksbanken ger sitt räntebesked står mycket på spel. Fel beslut kan förlänga krisen och göra ännu fler arbetslösa, varnar sex tunga ekonomer som TN har talat med.

Återhämtningen för Sveriges ekonomi går trögt, enligt en rad parametrar och ekonomer.

– Vi är i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet och det är inte mycket som tyder på en särskilt stark BNP-tillväxt i närtid, säger Pär Österholm, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Örebro universitet, och konstaterar att Konjunkturinstitutets sammanfattande indikator för det aktuella konjunkturläget bekräftar bilden.

– Stämningsläget är lägre än normalt. Det är kanske lite hårt att prata om en kris, men det är ju onekligen så att vi har en relativt utdragen lågkonjunktur, säger han.

Även Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport visar att lågkonjunkturen verkar ha bitit sig fast.

– Nu måste en extremt lång negativ trend brytas. Vi är uppe i tolv kvartal av svag konjunktur bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag – den längsta sådana perioden i mätningens historia. Det är en rekordsvit ingen kan vara stolt över, kommenterade chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.

– Återhämtningen har varit lika långsam som en snigel i uppförsbacke med handbromsen i, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.

Det är i denna kontext som regeringen nu överlämnar höstbudgeten (22 september) och Riksbanken ger besked om styrräntan (23 september). Tidningen Näringslivet frågade flera makro- och privatekonomer om vad som behöver göras för att vända den svaga utvecklingen.

Ekonomerna: Då kommer räntesänkningarna

När det gäller räntan så är de flesta överens om att Riksbanken bör sänka den, frågan är bara när den första sänkningen bör ske? Pär Österholm vill att räntan sänks redan nu på tisdag.

– Den höga inflation som vi ser för närvarande är de flesta bedömare överens om kommer att vika påtagligt det kommande året. Jag menar att svensk ekonomi skulle må bra av en lägre ränta så att resursutnyttjandet ökar snabbare, säger han.

Vad blir konsekvenserna för företagen om en räntesänkning dröjer?

– Räntan på deras lån faller inte, investeringar blir inte billigare och hushållens konsumtion får ingen extra stimulans vilket gör att företagens efterfrågan inte heller får det. Sammantaget medför detta att konjunkturåterhämtningen fördröjs, säger han.

Felicia Schön, privatekonom på Avanza, vill också se att Riksbanken sänker räntan.

– Allt fokus just nu bör vara på att ta oss ur lågkonjunkturen, och räntesänkningar ger både direkt effekt på mångas disponibla inkomst men också viktiga signaler för att det kommer bli bättre. Jag tror inte företagen står och brister med en räntesänkning eller inte i detta läge, men oviljan att investera och anställa är en bromskloss – och med billigare kapital och lägre kostnader finns såklart mer utrymme över till annat, säger hon.

Hur orolig bör man vara för att inflationen ännu inte är på tvåprocentsmålet?

– Givet att köpkraften i samhället är så låg, det vill säga att risken för en ihållande efterfrågedriven inflation är låg, så är i alla fall inte jag orolig över just inflationen, säger Felicia Schön.

Med tanke på den svaga tillväxten och den höga arbetslösheten finns goda skäl för Riksbanken att sänka räntan även med hänsyn till regeringens expansiva höstbudget, menar Arturo Arques, sparekonom på Swedbank.

– En utebliven räntesänkning fördröjer återhämtningen i ekonomin och riskerar att driva upp arbetslösheten ytterligare. Den underliggande inflationen är på väg ner och vi tror att den kommer att krypa ner en bit under inflationsmålet på två procent under året, säger han.

Tonar ned inflationsriskerna

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, är inne på samma linje. Det finns både utrymme och anledning för Riksbanken att stötta svensk ekonomi.

– Hushållen håller fortfarande hårt i plånböckerna. De är skrämda av både inflation och ränteuppgång sedan 2022 men också av en orolig omvärld. Om Riksbanken sänker räntan samtidigt som inflationen faller tillbaka och vi får finanspolitiska åtgärder som stimulerar hushållskonsumtionen lär det öka hushållens köpkraft, och vi kan förhoppningsvis då få en ljusning för svensk ekonomi 2026, säger hon.

Hon menar att inflationsriskerna har avtagit.

– Det fanns anledning att vara vaksam i somras, när inflationen stack upp på en obehagligt hög nivå. En del kunde förklaras av semestereffekter, men inte allt. Nu ser vi dock att inflationen vänder tillbaka, både för att semestereffekten avtar men också för att livsmedelspriserna äntligen vänder nedåt – det var viktigt. Nu behöver man inte vara orolig för att inflationen inte är på exakt två procent, vi kommer att komma dit, säger hon.

”Prognoser i all ära, men kärninflationen har legat över målet.”

Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, är mer orolig för inflationen. Hon menar att Riksbanken bör hålla räntan oförändrad i detta läge.

– Prognoser i all ära, men kärninflationen har legat över målet i 44 månader i rad och om man räknar bort skatteförändringar är inflationen på 3,5 procent och snabbt stigande. Dessutom har konjunktursignalerna förbättrats och finanspolitiken tar en större roll än väntat, säger hon och utvecklar:

– Det viktigaste för att hushållens köpkraft ska förbättras är att inflationen kommer tillbaka till målet. Inflationen i sig har varit ett viktigt skäl till att återhämtningen blivit en besvikelse i år. Om inflationen förbättras som förväntat kan räntan sänkas i november, och för hushållen är signalerna om att det är troligt med en räntesänkning viktigare än tajmingen mellan enskilda möten.

”En räntesänkning till 1,75 procent är en billig försäkring om den bidrar till att pressa ned ungdomsarbetslösheten.”

Men enligt Robert Bergqvist kan Riksbanken inte vara fega i det här läget. Han menar att räntan måste sänkas, inte minst på grund av nivåerna på arbetslösheten. På senare tid har även akademiker larmat om att de inte får jobb.

– Situationen är allvarlig. En konjunkturell svaghet riskerar att övergå i en strukturellt högre arbetslöshet, särskilt för ungdomar. Detta bör vägas in i penningpolitiken. En räntesänkning till 1,75 procent är en billig försäkring om den bidrar till att pressa ned ungdomsarbetslösheten, säger han.

Effekten av en enskild räntesänkning ska inte överdrivas, men signalvärdet är viktigt.

– En sänkning kan stärka framtidstron och därigenom stimulera konsumtion och investeringar, säger Robert Bergqvist.

Budgetkritiken: ”För lite fokus på att stärka tillväxten om fem år”

Just arbetslösheten är flera av ekonomerna oroliga för. Felicia Schön menar att det borde vara högsta prioritet att få bukt med den.

– Om den blir högre finns en överhängande risk för en negativ spiral i form av arbetslöshet som göder mer arbetslöshet, och då riskerar konsumtionen i Sverige att bli ännu lägre. Där vill vi inte hamna, säger hon.

Pär Österholm håller med, men menar att kritiken bör riktas åt rätt håll.

– Situationen är absolut problematisk. Sedan är det ju bara delar av arbetslösheten som är konjunkturell. Det huvudsakliga problemet är att vi har en så hög strukturell arbetslöshet i Sverige. För att hantera det krävs strukturreformer och det är upp till politikerna att leverera – det är inte något som Riksbanken kan lösa, säger han.

Han är kritisk mot att politiken har haft så svårt att få till stånd strukturreformer så att den långsiktiga tillväxtpotentialen ökar.

– På lång sikt handlar vårt välstånd väldigt mycket om god tillväxt, säger han.

Regeringens höstbudget har från olika håll fått kritik för att budgetnyheterna i för hög grad varit fokuserade mot hushållen och för lite på långsiktighet.

Har budgeten viktats för mycket mot hushåll och för lite mot företagen och strukturreformer?

– Det är viktigt att ge svensk ekonomi en extra skjuts. Men det finns en påtaglig risk att flera av åtgärderna syftar till att stärka ekonomin här och nu – och att för lite fokus har lagts på att stärka tillväxten om fem år, säger Susanne Spector.

Flera förslag som sänkt matmoms och sänkt arbetsgivaravgift, är tillfälliga åtgärder. Hur ser ni på det?

– Jag är kluven. Ekonomin behöver stöd nu för att till exempel arbetslösa inte ska slås ut från arbetsmarknaden, men jag lutar åt att det hade varit bättre att lägga mer av pengarna på kloka strukturreformer och mindre på tillfälliga åtgärder, säger hon.

Sänkt matmoms innebär en betydande kostnad för staten och det är sällan enkelt att ta återställa tillfälliga åtgärder, varnar Frida Bratt.

– En tidsgräns ger möjlighet att genomföra åtgärden under kontrollerade former, och den kan sedan utvärderas. Sedan kan man diskutera hur lätt det är att exempelvis höja matmomsen igen när man väl sänkt den, säger hon.

”Att det är valår 2026 gör att vissa inslag av röstfiske kan accepteras, men långsiktigheten får inte glömmas bort.”

Felicia Schön, som också är privatekonom, förstår hur regeringen tänkt när den lagt stort fokus på hushållen.

– Förhoppningen lär ligga i att hushållen ökar sin konsumtion vilket i sin tur bör gynna företagen. Av den anledningen tycker jag inte prioriteringen är orimlig. Sen hoppas jag att vi får se mer stöttning för företag längre fram om effekten från hushållen inte blir så stor som önskad, säger hon.

Robert Bergqvist är mer kritisk. Han tycker att budgeten har för stora drag av kortsiktighet i sig.

– Att det är valår 2026 gör att vissa inslag av röstfiske kan accepteras, men långsiktigheten får inte glömmas bort. Sveriges motståndskraft – ekonomiskt och säkerhetspolitiskt – måste stärkas. Den viktigaste uppgiften är att höja produktivitetstillväxten, som är det bästa immunförsvaret mot en orolig omvärld, säger han.

Nu krävs åtgärder som stärker både efterfrågan och den långsiktiga produktionskapaciteten, menar han.

– Sverige påverkas nu av fyra megatrender: geopolitik, teknologi, klimat och demografi. Vi behöver investera framåt för att konkurrera – och i bästa fall ta ledarskap, säger han.

”Det är väldigt mycket som ser svalt eller ljummet ut både i Sverige och i vår omvärld.”

Det råder inte brist på utmaningar i omvärlden. På senare tid har företagen fått vänja sig vid tullar, krig och nya besked från USA var och varannan dag.

– Osäkerheten är onekligen negativ för företagen, den håller ju tillbaka både investeringar och konsumtion, säger Pär Österholm som dock menar att andra länder har större problem.

– Lyfter man blicken mot vår omvärld så får vi väl hoppas att vi inte får fler problem när det gäller geopolitik, världshandel eller internationella finansmarknader. Börsen i USA är högt värderad och en sättning på den skulle kunna sprida sig över världen. Och möjligheterna att hantera en djup lågkonjunktur eller en kris börjar möjligen bli något begränsade i vissa länder; den offentliga skuldsättningen är oroväckande hög i många länder, säger han.

Vilka är de största ljuspunkterna?

– Jag tycker att det är svårt att peka på något som är riktigt positivt för närvarande. Det är väldigt mycket som ser svalt eller ljummet ut både i Sverige och i vår omvärld. Men det faktum att vi inte har något som ser riktigt eländigt ut – för tillfället i alla fall – är kanske något att glädjas över…?

”Små tecken på att det går åt rätt håll.”

Svenska företag står sig ändå förhållandevis väl i den här miljön, menar Susanne Spector som pekar på att till exempel inköpschefsindex för industrin tecknar en ljus bild.

– Det finns trots allt små tecken på att det går åt rätt håll. Det är först nu räntesänkningarna får fullt genomslag på ekonomin, vilket skulle kunna tala för att tillväxten skjuter bättre fart inför årsskiftet. Men företag som exporterar till USA möter motvind i form av svagare dollar och osäkerhet om hur såväl tullregler ska tolkas som vad som gäller imorgon, säger hon.

Får inte underskatta företagen

Ekonomer tenderar att underskatta företagens anpassningsförmåga, menar Robert Bergqvist. Tullar är en utmaning, men de går att hantera. Den verkliga risken är om osäkerheten påverkar orderböckerna.

– Att kronan har stärkts under 2025 är välkommet men tidpunkter oroar; kombinationen av tullar och kronstyrka mot dollarn har under 2025 gett upphov till en konkurrenskraftsförsämring på cirka 30 procent, säger han.

Frida Bratt tror att vändningen för svensk ekonomi kommer under 2026. Bilden är dock fragmentiserad, där en del företag har drabbats hårdare än andra de senaste åren.

– Det finns orosmoln för våra exportbolag. Tullarna förstås men också en allt svagare tillväxt i USA, med en konsument som blir allt svagare. I Europa har vi givetvis gamechangern i form av stora investeringar i försvar och infrastruktur, samtidigt som skuldproblematiken kommit fram i ljuset igen i länder som Frankrike, Storbritannien och Italien.